Ett generellt hot mot yrkesutbildningen i framtiden är, som tidi-gare lyfts fram, den tilltagande bristen på behöriga yrkeslärare. De aktiva yrkeslärarnas har generellt hög medelålder och nyrekryteringen av yrkeslärare är svag och sker inte främst inom de områden där be-hoven är störst. En tänkbar rekryteringskälla till
yrkeslärarutbild-ningen kan vara de handledare som finns inom lärlingsutbildyrkeslärarutbild-ningen och annan arbetsplatsförlagd utbildning inom gymnasieskolan.
Bristen på yrkeslärare sammanfaller också med brister i kompetens om yrkesutbildning på andra ställen i utbildningsväsendet. Inom gymnasieskolan har t.ex. relativt få skolledare rekryterats med en bakgrund från yrkesutbildning. Inom kommunsektorn lika så, men även inom de centrala skolmyndigheterna råder brist på personer med yrkesteknisk kompetens.
Forskning om lärande i arbetslivet/
Även inom universitet och högskolor med lärarutbildning och forsk-ning krävs att mer uppmärksamhet och större resurser riktas mot yrkesutbildning. Om det arbetsplatsförlagda lärandet nu ska öka i omfattning framöver behövs mer forskning riktad mot hur man lär i arbetslivet, samspelet med handledare och hur yrkeslärarens roll påverkas. Men det behövs också forskning om den arbetsplatsför-lagda utbildningens intressenter och styrning på en mer övergripan-de institutionell nivå. Unövergripan-der vilka förutsättningar kan man engagera företag och partsorganisationer i utbildningen och hur kan man förmå dessa aktörer att ta ett större ansvar för yrkesutbildningen?
Sedan några år tillbaka har det existerat ett forskarnätverk med inriktning på gymnasial yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden, som Kommittén har haft ett kontinuerligt sam-arbete med. FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) har nyligen beslutat att fortsätta att stödja nätverket under tre år framåt.
Verksamheten inom nätverket planeras via en ledningsgrupp som består av: Anders Nilsson, professor och prefekt på ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet, Fay Lundh Nilsson, fil dr, ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet, Jonas Olofsson, docent, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, Alexandru Panican, fil dr och universitets-lektor på Socialhögskolan vid Lunds universitet och Lars Pettersson, docent, ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet. Anders Nilsson är projektledare och Alexandru Panican koordinator.
Närverket erbjuder en mötesplats för olika parter som är intres-serade av forskning om ungdomars etablerings- och försörjnings-villkor ur ett arbetsmarknads- och utbildningsperspektiv. Syftet med nätverket är att effektivisera informationsutbytet mellan forskare, utredare, myndighetsrepresentanter och praktiker på lokal och
regio-nal nivå. Nätverket kommer att anordna flera konferenser inom ramen för nätverket, en första konferens planeras till våren 2012. Mer in-formation om nätverkets finns på dess hemsida.
Forskningsmiljöer inom området “lärande i arbetslivet”
Forskning om lärande i arbetslivet finns under en rad olika benäm-ningar. Området har också gränsytor till forskning inom arbets-vetenskap, företagsekonomi, vuxenpedagogik och yrkesutbildning. Forskarmiljöer med speciell inriktning på yrkesutbildning finns vid några av landets lärosäten, t.ex. Centrum för yrkeskunnande i Göteborg.
Starka forskningsmiljöerna inom området finns vid Universiteten i Linköping, Stockholms och Göteborg samt inom ämnet arbets-vetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Vid Linköpings universitet bedrivs forskning inom området vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL). Forskningen inom området lärande i arbetslivet sker i nära samverkan med HELIX Excellence Center, som leds av professor Per-Erik Ellström. Totalt finns inom detta område vid Linköpings universitet ca 20 forskare och doktorander.
Vid Stockholms universitet finns en grupp forskare med organi-sationspedagogisk inriktning. I denna grupp ingår bl.a. professor Marianne Döös, professor Tom Hagström, docent Jon Ohlsson och docent Lena Wilhelmson samt fil dr Camilla Thunborg. I gruppen ingår även doktorander. En av gruppens forskningsinriktningar gäller skolan som arbetsplats, särskilt med inriktning på mötet mellan sko-lans kultur och former inom arbetslivet. Vid Stockholms univer-sitets institution för didaktiskt och pedagogiskt arbete har Ingrid Berglund och Viveca Lindberg under några år på Skolverkets upp-drag undersökt pedagogiska och didaktisk effekter inom försöks-verksamheten.
Vid Göteborgs universitet bedrivs forskning om lärande i arbets-livet främst inom Centrum för yrkeskunnande under ledning av professor P O Thång. Det är en centrumbildning med uppdrag att främja forskning och utvecklingsarbete för yrkeskunnandets utveck-ling och att erbjuda kvalificerad utbildning inom yrkespedagogik och yrkesdidaktik. Centrum för yrkeskunnande ska utveckla och sprida kunskap om hur yrkeskunnandet kan befrämjas. Arbetslivets förändrade innehåll och organisering är därför betydelsefullt för
Centrum för yrkeskunnande, som riktar uppmärksamheten mot den enskilde individens yrkesutveckling och mot yrkeskunnandets ut-veckling inom skilda yrkesområden. Här vidareutvecklas och fördju-pas de yrkespedagogiska och yrkesdidaktiska kunskapsfälten över institutionsgränser vid Göteborgs universitet och även i samverkan med andra lärosäten.
Vid Luleå tekniska universitet bedrivs inom ämnet arbetsveten-skap forskning om lärande i arbetslivet samt forskning med gräns-ytor mot detta område. Forskningen leds av professor Lena Abrahamsson och professor Jan Johansson. Flera forskningsprojekt behandlar olika aspekter på kompetensutveckling, lärande i arbete, individuellt lärande, validering och organisatoriskt lärande.
Andra projekt behandlar relationen mellan skola och arbetsliv, förändrade villkor på arbetsmarknaden, nya kvalifikationskrav och förändrade behov av grundutbildning, yrkesutbildning och akade-misk utbildning. I anslutning till Lunds och Umeå universitet finns det sedan tidigare forskning som fokuserar på den arbetsplatsför-lagda utbildningens reglering, kvalitetssäkring och institutionella förutsättningar. Forskningen bedrivs i nära anslutning till det ovan omnämnda yrkesutbildningsnätverket. I anslutning till denna forsk-ning etableras kontakter med organisationer på arbetsmarknadens som är direkt berörda av yrkesutbildningen. Dessutom upprätthålls nära band till forskare och praktiker involverade i yrkesutbildnings-frågor i de andra nordiska länderna. Frågor om övergången skola-arbetsliv och de tilltagande problemen för unga att etablera sig på arbetsmarknaden upptar stort intresse.
Utöver ovan nämnda miljöer finns forskare/lärare och/eller dok-torander inom området lärande i arbetslivet vid flera universitet och högskolor, bland annat vid Högskolorna i Blekinge, Kristianstad, Malmö, Trollhättan (Högskolan Väst), Södertörns högskola samt vid Karlstads universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Växjö universitet. Inom dessa miljöer ligger dock tonvikten på grundutbildning inom enstaka kurser och program (t.ex. programmet personal- och arbetslivsfrågor) snarare än på forskning och forskarutbildning.
Som ett stöd till det fortsatta implementeringsarbetet föreslår Kommittén att Regeringen vidtar åtgärder för att utveckla förutsätt-ningarna för forskning inom yrkesutbildningen i denna riktning.