Koppling mellan ämnesplaner och produktion på arbetsplats
Den stora omfattningen av arbetsplatsförlagd utbildning inom gymnasial lärlingsutbildning kräver vissa särskilda regleringar främst med syfte att kvalitetssäkra utbildningen. Såväl vår företags-studie som lärlingsrådsföretags-studie visar tydligt att en väl fungerande lär-lingsutbildning förutsätter ett grundligt förarbete där ämnespla-nernas mål omvandlas till konkreta arbetsmoment. En sådan ”över-sättning” är en förutsättning för en bra daglig planering och dialog mellan skola och arbetsplats och i den fortlöpande uppföljningen av lärlingens utbildning. Den kan också tjäna som utgångspunkt för arbetsplatsernas möjlighet att i högre grad påverka utbildningens innehåll och bidra till att de olika arbetsmomenten ligger i linje med yrkeslivets behov och krav. Vid intervjuerna framkommer också exempel på företrädare för arbetsplatser som varit aktiva i utvecklingen av utbildningens innehåll. Det gäller främst inom smala yrkesområden där mer specifika kursplaner saknas.
Av vår undersökning av lärlingsråden framgick att de mer kon-kreta frågorna kring tillämpning av nationella och lokala kursplaner samt fördelningen av kunskapsinnehåll mellan skolan och arbets-livet med utgångspunkt från de stipulerade kraven trots allt haft en ganska liten plats i rådens arbete. Det verkar vara yrkesläraren själva som planerar och lägger upp utbildningen. Riktlinjerna för detta har emellertid ofta varit ganska allmänna och övergripande, vilket möjliggörs av de vaga bestämmelserna för lärlingsutbild-ningen.
Konkretisering av yrkes- och utbildningsplaner
Enligt förordningen om försöksverksamheten var det skolans upp-gift att bedöma om den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen motsvarar de nationella målen för utbildningen och även i övrigt svarar mot de krav som ställs i läroplan, kursplan och andra styr-dokument. Skolhuvudmannen kunde också besluta om vilken eller vilka nationella eller lokala kursplaner som skulle tillämpas, vilket gav en betydande flexibilitet under försöksåren.
Eftersom lärlingsutbildningen nu fullt ut ska jämställas med nationella program krävs en bearbetning, konkretisering och tolk-ning av styrdokument där både skolan och arbetslivet rimligen måste bidra med sina respektive kompetenser. Denna process måste börja tidigt om den ska kunna preciseras i ett utbildnings-kontrakt, som rimligen ska vara färdigt innan eleven går ut på sin arbetsplats. Även om fördelningen av utbildningens innehåll mellan arbetsplats och skola är en viktig uppgift måste planeringen hela tiden ta sin utgångspunkt i de nationellt beslutade ämnesplanerna, också gäller när utbildningen sker på en arbetsplats.
Regeringen är dock mycket tveksam till att ytterligare ”bryta ner målen” i utbildningskontraktet så som vissa remissinstanser föreslagit, och menar att inte är lämpligt eftersom det skulle kunna innebära att lokala ämnesplaner indirekt skapades och äventyra en likvärdig utbildning i gymnasieskolan. Regleringen i kontraktet ska därför alltså utgå från ämnesplanerna.
Nationella lärlingskommittén delar samma grundsyn men ser inte samma risker och menar att även om gymnasieskolans styr-dokument blivit tydligare efter reformen är de av naturliga skäl mer övergripande karaktär än vad som krävs för en direkt dialog med en handledare på en enskild arbetsplats. Det kommer därför alltid att behövas en bearbetning och konkretisering av vilket innehåll utbildningen ska omfattas av, vilken omfattning olika delar av innehållet ska ha och vilka kravnivåer som ska ställas. Det förelig-ger en betydande risk att utbildningskontraktet inte får den styrande funktion som eftersträvas utan bara blir en blåkopia av ämnesplanen och att andra faktorer kommer att styra upplägg-ningen. En tydlig plan över vilket innehåll och vilka kompetenskrav som ska hänföras till den skolförlagda delen och vilka som ska hänföras till den arbetsplatsförlagda delen behövs, men med tydlig utgångspunkt i ämnesplanen. Här handlar det om att vara förtrogen med respektive nationellt program och därutöver tillämpa de
sär-skilda bestämmelser som kan komma att beslutas för lärlings-utbildningen. Skolverket bör i sitt uppdrag att ta fram riktlinjer för utbildningskontraktet närmare överväga och ge förslag om hur en nationell likvärdig utbildning med den flexibilitet i utformning som måste finnas i en gymnasial lärlingsutbildning ska se ut.
Till lärlingens slutbetyg ska också en bilaga med beskrivning av genomförda utbildningsavsnitt fogas. Det nya förhållandet att minst halva utbildningen ska vara arbetsplatsförlagd innebär att det inte finns några gamla planer att stödja sig på utan kräver en i
sam-råd mellan skolan och arbetslivet uppgjord utbildningsplan som
tyd-liggör innehåll, tidsplan och kompetenskrav. Obefintliga utbild-ningsplaner eller bristfälliga sådana, som inte är väl förankrade i mål och riktlinjer, försvårar möjligheten att upprätthålla progression i utbildningen och att på säkra grunder göra bedömningar av elever-nas lärande- och kunskapsutveckling. Det går ut över kvaliteten och likvärdigheten i yrkesutbildningen och gör det svårt att sätta kursbetyg på de arbetsplatsförlagda momenten.
När det gäller arbetsplatsförlagt lärande bör de positiva erfaren-heterna från den kvalificerade yrkesutbildningen (KY-utbildningen), numera en del av yrkeshögskolan vägas in. Deras motsvarighet till APL heter lärande i arbetet (LIA) och ingår i alla KY-utbildningar. Ungefär en tredjedel av utbildningstiden sker på en arbetsplats. Syftet med LIA är att studenterna ska få en fördjupad förståelse för det de lär sig i teorin. LIA är alltså inte en traditionell praktiktid, utan ett aktivt lärande med problemlösning i arbetslivet. Utbild-ningen är nära kopplad till arbetslivets behov av utbildade och genomförda utvärderingar, bl.a. av Luleå tekniska universitet visar på stor framgång för konceptet. Även om det finns en del som skiljer målgrupperna åt, inte minst ålders- och motivationsmässigt, menar Kommittén att erfarenheter skulle kunna vara till stöd för den långsiktiga utbyggnaden av lärlingsutbildning och APL. Det gäller inte minst branschsamråd och tidig planering.
Kontinuerlig kontakt med lärlingen på arbetsplatsen
När planeringen har gjorts upp och eleven kommit ut på arbets-platsen kommer något av sanningens minut. Skillnaden mellan ett bra och dåligt arbetsplatsförlagt lärande handlar mycket ofta om hur kontakterna mellan skolan och arbetsplatsen fungerar. Besöken på arbetsplatserna kan vara dyra och komplicerade. Ett besök kan
ibland ta en hel arbetsdag med resor och tid för samtal. Formerna för kvalitetssäkringen av den arbetsplatsförlagda delen av lärlings-utbildningen är dock helt avgörande för en likvärdig och rättssäker hantering av utbildningen. Kvalitetssäkringen och uppföljningen bör omfatta välstrukturerade och återkommande trepartssamtal med företrädare för skolan, handledare på arbetsplatsen och elever. Dessa samtal bör baseras på uppföljning av utbildningskontraktet men även mer detaljerade beskrivningar. Om ambitionen från skol-huvudmannen samtidigt är att lärlingsutbildning ska vara en billi-gare variant blir det problem. När en bra kontakt en gång etablerats mellan handledare, elev och lärare kan den kontinuerliga kontakten ske genom e-mail, loggbok etc. Men den kan aldrig ersätta de per-sonliga besöken.