Breddad rekrytering

Följande avsnitt kommer att behandla empirin gällande alternativt urval vid OD som ett tillvägagångssätt för att bredda rekryteringen till högre studier. Följande stycke ämnar

inte besvara en specifik frågeställning utan används främst för att ta avstamp i för att övergripande diskutera alternativt urval som en metod för breddad rekrytering.

5.4.1 Ge chansen till fler

Gemensamt för studiens respondenter är att de berättar om alternativt urval som att det främst leder till att fler får chansen och möjligheten att studera vidare. Lovisa utgår från sin egen bakgrund, “jag som inte har en akademisk bakgrund, mina föräldrar har ju inte riktigt vanor att plugga, då är det svårt att få de betygen (som krävs för betygsantagning, reds. anm.). Man har inga som kan stötta en med att visa studieteknik [...] så det främjar ju att fler får möjligheten att plugga”. Hon berättar att hon tror att det “främjar en blandad grupp” vilket hon delvis kan se i sin egen klass.

Även Alice resonerar också om att alternativt urval eventuellt kan leda till att fler får chansen att studera:

Typ halva klassen är ju andra eller första generationens invandrare. Det är många med utländsk bakgrund. Jag vet någon i klassen som läste första boken när hon var 10 år. Jag vet inte om man hinner komma ifatt så mycket som vi har fått bara genom att blivit lästa för när vi föddes liksom. Men då, så man kanske inte hinner få upp högsta betyg och sådär fast man har all motivation men man får en andra chans på det också. (Alice)

Angående att ge fler chansen och möjligheten att studera beskriver Alice att “på ett sätt kommer ju mycket motivation alltid hemifrån [...] men på något vis kan det väl ändå fiska upp andra också.” I likhet med Alice beskriver Elsa hur bakgrund och familjeförhållanden är viktiga aspekter i fråga av vad som är möjligt och inte.

Jag tycker att betyg är bra för att hur ska man annars välja ut. Men det kan vara så orättvist också. Det är liksom, när man var mellan 15 och 18 och man kan ha mått pissdåligt, man kan ha varit med om alla möjliga saker, man kan varit född i en familj med ensamstående mamma och behövt ta hand om sina syskon och kanske ändå vill man bli läkare, men då får man inte det för det var ingen mamma som sa att man skulle läsa natur, det var ingen som tyckte att man skulle plugga, man hade annat för sig. Eller så kan man vara född i en familj som ensambarn och ha två läkarföräldrar och då kommer man in, det är inte konstigare med det liksom. [...] Det är nästan orättvist att det inte finns fler sådana chanser, tycker jag. (Elsa)

Malin berättar om alternativt urval som att det inte endast gynnar de med bra gymnasiebetyg: “Det blir ju fler som har chansen att komma in. Det blir inte bara de som presterade väldigt bra i gymnasiet”. Andreas resonerar om att alternativt urval kan

fungera en andra chans för de som inte tidigare haft motivationen att studera, men nu verkligen har viljan: “Det är nånting som kan främja nya grupper som till och med kanske passar bättre för jobbet än vad andra grupper gör”. Studenterna resonerar under intervjuerna framförallt om alternativt urval som en metod för att ge fler studenter möjligheten att bli tandläkare.

5.4.2 Analys

Respondenterna ser alternativt urval främst som en möjlighet och att det ger fler chansen att bli tandläkare. Dessa resonemang kan relateras till Hartmans (2009, 187f) studie som visar att det alternativa urval hon undersöker främst leder till att fler sökande får chansen. Till viss del liknar det förevarande studies resultat, men då de flesta respondenter inte tillhör de underrepresenterade grupperna visar det på viss komplexitet. Detta då respondenterna snarare resonera kring andras situationer, än sina egna. När de diskuterar nya grupper av studenter på utbildningen har de olika referenspunkter - etnicitet, föräldrars utbildningsnivå och familjeförhållanden. Widingson har i sin avhandling också studerat etnicitet och social bakgrund i förhållande till inträdet i högskolemiljön och hur studenterna anpassar sig till ett institutionellt habitus under tiden på högskolan genom vanor och beteenden som anses vara acceptabla (2013, 244). Detta är något vi märker av när respondenterna pratar om vilka kapital som är värdefulla och berättar om andra utifrån innehav eller avsaknande av dessa.

I resultatet framkommer det att de studenter med föräldrar som inte studerat vid högskolan kan sakna en del stöd och då i förlängningen vanor och kapital som förväntas. I det här sammanhanget blir Broadys (1991, 124) definition av kapital användbar, att kapital kan användas som ett verktyg för att analysera dominansförhållanden. Avsaknaden av kapital blir tydlig i Alice berättelse om en kursare som inte läst en bok fören vid 10 års ålder. I resonemang som detta märks att studenterna tenderar att prata om problematiken kring avsaknaden av vissa kapital, genom att berätta andra individers historier. Detta är ett exempel på att värderingen av kapital kan se olika ut, då respondenterna förklarar någon annans kapital i relation till doxan. Maktstrukturer finns även inom fältet för alternativt antagna, då kapital värderas olika av fältets aktörer. Maktstrukturerna tar sig uttryck genom att de med mer kapital tar sig rätten att definiera värdet av kapital.

Det framkommer även i resultatet att endast en av respondenterna berättar om sig själv utifrån att tillhöra en grupp av studenter som är underrepresenterade på högskolan. Övriga respondenter resonerar om ‘de andra’ grupperna i termer av att de genom alternativt urval ges en chans att komma in på tandläkarutbildningen. Således gör dessa respondenter även distinktioner mellan sig själva och underrepresenterade grupper, till exempel studenter med annan etnicitet eller annan social bakgrund än de själva. Dessa distinktioner beskriver även Hartmann (2009, 91) i sin studie om kvotering till juristutbildningen; hur det finns en rädsla av att bli ett A- och B-lag. När respondenterna beskriver underrepresenterade grupper som ‘de andra’ görs distinktioner mellan grupperna återigen, och normen av hur en tandläkare förväntas vara reproduceras.