Sammanfattande analys

Syftet med studien har varit att skapa större förståelse för studenters upplevelser av ett alternativt urvalsförfarande i förhållande till etablering på högskolan, de distinktioner som görs samt vilken betydelse urvalsprinciperna motivation och fallenhet har. Resultatet har främst visat att resurser i form symboliskt kapital har stor betydelse för studenternas etablering på fältet och att distinktioner görs både inom gruppen alternativt antagna och gentemot andra antagningsgrupper. Resultatet visar också att studenterna tenderar att vända på den allmänna uppfattningen om teoretisk kunskap som högre värderat än praktisk färdighet samt att urvalsprinciperna främst får betydelse genom att studenterna upplever det som en bekräftelse och en känsla av att vara utvald.

I relation till frågeställningen om vilka kapital som varit viktiga för etableringen på högskolan visar resultatet att olika former av symboliskt kapital är viktiga resurser. Kontakter, social förmåga, fallenhet och motivation ses som kapitalformer som förenklar inträder och etableringen. Doxan och högskolans institutionella habitus har genererat bestämmelser för vad som är högt och lågt värderat kapital på fältet och studenterna hävdar ständigt sina kapital för att uppnå respektabilitet på fältet. De studenter med kontakter inom branschen har givits en förförståelse för doxan och vet således hur de förväntas vara och vad de förväntas kunna, vilket förenklat etableringen och de praktiska momenten. De praktiska momenten blir senare under utbildningen till en tydlig skillnad mellan antagningsgrupperna, då alternativt antagna beskriver sig själva som mer praktiska än de betygsantagna, som de i sin tur beskriver som mer

teoretiska. Att förhålla sig till “spelets” eller fältets regler blir således av största vikt för studenterna, då den som avviker från doxan riskerar att bli exkluderad och känna skam.

Gällande distinktioner mellan antagningsgrupperna blir det tydligt att respondenterna använder sig av de betygsantagna som en referenspunkt i de flesta resonemang. De distinktioner som görs handlar främst om att alternativt antagna har en större social förmåga och större målmedvetenhet. De berättar att den bekräftelse de fått genom att bli utvalda är en fördel som inte de betygsantagna får. Studenterna pratar också om sig själva som mer estetiska och mer flummiga, vilket gör att de både upprätthåller och reproducerar bilden av hur studenter antagna via alternativt urval förväntas vara. Ett par av studenterna diskuterar dock hur väl bilden stämmer överens med verkligheten. Studenterna vänder dessutom på den vedertagna idén av teoretisk kunskap som högt värderad genom att hävda sitt symboliska kapital i form av praktiska kunnande, vilket blivit granskat och godkänt i urvalsprocessen. Utifrån frågeställningen om motivation och fallenhet som urvalsprinciper fungerar dessa främst som en bekräftelse och ett bevis på att man är lämpad att bli tandläkare. Utöver dessa framhåller respondenterna även sociala egenskaper som en outtalad urvalsprincip.

I relation till breddad rekrytering beskriver respondenterna att de upplever att det alternativa urvalet framförallt ger chansen till fler att bli antagna till tandläkarutbildningen. När de beskriver mer specifikt vilka det är som ges chansen talar de om etnicitet, föräldrars utbildningsnivå och familjeförhållanden som påverkansfaktorer för att inte kunna bli antagen via betyg. Majoriteten av respondenterna pratar också om vikten av breddad rekrytering trots att de själva inte säger sig tillhöra de underrepresenterade grupperna. Detta menar vi kan vara ett tecken på hur kapital värderas, då respondenterna tillskriver olika grupper visst kapital eller brist på kapital.

6. Diskussion

Följande kapitel kommer diskutera studiens huvudsakliga resultat i relation till studiens problemområde. Inledningsvis kommer en analysdiskussion föras, följt av en metoddiskussion och en teoridiskussion. Därefter följer ett avsnitt med förslag till vidare forskning om ämnet.

Syftet med studien har varit att skapa större förståelse för studenters upplevelser av ett alternativt urvalsförfarande i förhållande till etablering på högskolan, de distinktioner som görs samt vilken betydelse urvalsprinciperna motivation och fallenhet har. Vi har undersökt vad som händer när meritokratin och normen om gymnasiebetyget som det självklara sättet för antagning till högre studier utmanas genom alternativa urvalsförfaranden. Ämnet har relevans för studie- och yrkesvägledare eftersom alternativa urvalsmetoder är en antagningsprocess som utmanar föreställningen om att den med högst gymnasiebetyg automatiskt är mest lämpad för akademiska studier. Det är dessutom viktigt att förstå hur studenter upplever urvalsprocessen och vilken roll det spelar för vidare studiegång för att kunna vidareutveckla antagningssystemet till att verka inkluderande för så många som möjligt.

Studenterna som intervjuats identifierar sig inte märkbart utifrån antagningsform, men gör däremot tydliga distinktioner mellan grupperna alternativt antagna och betygsantagna. De talar om alternativt antagna som mer sociala, mer målmedvetna och mer praktiska och om betygsantagna som mer studietekniska, naiva och mer teoretiska. Det blir tydligt i deras resonemang att de förhåller sig till betygsantagna som referens och försöker uppnå respektabilitet genom att göra distinktioner som framhåller positiva egenskaper hos sig själva och gruppen alternativt antagna. Detta görs genom att de vänder på hierarkin om vad som är mest värt av teoretisk och praktisk kunskap när de framhåller sina praktiska kunskaper som mer fördelaktiga än de betygsantagnas teoretiska kunskaper.

Utifrån de distinktioner som görs mellan alternativt antagna och betygsantagna kan det diskuteras vad det leder till för förväntningar och normer för alternativt antagna att förhålla sig till och i förlängningen vilken doxa som skapas på fältet. Analysen visar att studenterna under studietiden lär sig hur de förväntas vara som alternativt antagna, som

tandläkarstudent och i förlängningen som tandläkare. De distinktioner som görs menar vi producerar och reproducerar strukturer på fältet.

Med detta som bakgrund kan det ifrågasättas om alternativt urval som antagningsmetod bidrar till att motverka eller reproducera de sociala strukturer som finns. Då tidigare forskning visar på positiva resultat fortsätter urvalet baseras på samma principer, och således ligger fältets doxa som grund för fortsatt antagning. Alternativt urval beskrivs som en metod för att bredda rekryteringen till högskolan och rekrytera underrepresenterade grupper. Utifrån förevarande studie finns det vissa belägg för att tvivla på om det gör det. Syftet med alternativt urval till tandläkarutbildningen vid Malmö högskola är att rekrytera studenter med fallenhet för tandläkaryrket, men fallenhet verkar i stor utsträckning tillskansats genom tidigare kontakt med tandläkaryrket. Man fortsätter således att rekrytera de som passar in i normen om hur en tandläkare förväntas vara. Alternativt urval skulle alltså kunna leda till att studentgruppen över tid blir relativt homogen och i så fall snarare verkar bidragande till att reproducera sociala strukturer än att motverka dessa.

Studiens metod bygger på en kvalitativ sådan då vi ämnade skapa en större förståelse för hur studenterna resonerade om sina upplevelser av ett alternativt urval. Urvalet av respondenter till studien skedde genom självselektion, vilket innebar att studenterna själva fick anmäla intresse för att delta i studien. Vi kan anta att de studenter som var intresserade av att diskutera urvalsprocessen och utbildningen anmälde sitt intresse att delta, vilket kan ha påverkat reliabiliteten både negativt och positivt. Anmälan kan tolkas som att ett visst intresse för ämnet finns, vilket kan vara fördelaktigt för studien. En mindre fördelaktig aspekt skulle kunna vara att urvalet endast når de som gör det aktiva valet att anmäla sitt intresse och förmodat har en åsikt om ämnet; positiv eller negativ. En annan aspekt av urvalet som vi i efterhand resonerat kring är hur resultatet fallit ut om vi dessutom intervjuat personer ur andra antagningsgrupper eller personer som deltog i urvalsprocessen men inte antogs till utbildningen. Eftersom samtliga respondenter blivit antagna via det alternativa urvalet kan det antas att de till viss del är tacksamma för metodens existens. Vi menar att det dessutom går att diskutera huruvida det som framkommit i intervjuerna är effekter av att få frågan ställd till sig, snarare än genomarbetade tankar och åsikter. Dock är detta svårt att undvika då frågor måste ställas. Ett alternativ hade varit att genomföra en narrativ studie där studenten självmant hade fått berätta om alternativt urval.

Gällande studiens validitet stärks den då jämförelser mellan resultat från tidigare forskning och ovanstående studies resultat görs i analyskapitlet för att få en mer mångfacetterad och aktualiserad analys. Genom en triangulering mellan resultat, teori och tidigare forskning menar vi att analysen relateras till ett större sammanhang och ges validitet. Ett alternativ till de kvalitativa intervjuer eller möjligen ett komplement skulle kunna ha varit observationer under till exempel antagningstesterna. Eventuellt skulle det kunna bidra till en större förståelse för hur ett alternativt urvalsförfarande ter sig i den dagliga studentmiljön och inte endast via studenternas berättelser om hur de upplevt det. Den teoretiska grund som använts i ovanstående studie har främst centrerats kring en sociologisk teori. Begreppen som använts har, i vår mening, tillfört ytterligare en dimension till diskussionen om alternativa urvalsmetoder. Detta menar vi bidrar till att skapa förståelse för hur ett urval likt Malmö högskolas får för effekter. Flertalet av de teoretiska begreppen har till viss del liknat varandra och har således varit problematiska att applicera på studiens resultat utan användandet av ett annat, liknande, begrepp. Att använda begrepp som främst utgår från ett sociologiskt perspektiv anser vi dock är en styrka, eftersom det ger en djupare analys än om flera perspektiv använts. I efterhand kan vi dock ställa oss frågande till hur analyserna hade sett ut om vi dessutom utgått från exempelvis ett genus- eller migration/etnicitetperspektiv.