Bristande förtroende och otydliga preferenser

preferenser

Som tidigare nämnt visar en statistisk beräkning att det finns ett samband mellan förtroende och köp. Så pass stor andel som 75% av respondenterna svarar att de litar på tips som förekommer i bloggar. Hörnfeldt (2016) förklarar samtidigt att många bloggare menar på att eftersom deras läsare känner dem, behöver de inte märka ut marknadsföring. Det finns emellertid motsättningar i respondenternas svar på frågan om hur de uppfattar tipps som förekommer i bloggar och huruvida de känner förtroende för bloggarna. På frågan i vilken utsträckning respondenterna känner förtroende för bloggar rankar 51,2-62% sina svar mellan ett (inget förtroende) till tre, se figur 4. Samtidigt är det så pass få som 25% svarar att de inte litar på tips som förekommer i bloggar, på frågan om hur de upplever tips som förekommer i bloggar, se figur 5. Frågan om tips i bloggar innehåller svarsalternativ som antyder att det handlar om bloggar som

respondenterna läser regelbundet. De något motsägelsefulla svaren skulle därför kunna antyda att det finns ett lägre förtroende bland respondenter när de tillfrågas om bloggar generellt, men ett högre förtroende om respondenten känner till bloggen sedan tidigare. Bloggar verkar således vara ett mer effektivt redskap för informationssökning och marknadsföring förutsatt att

Vid jämförelser mellan frågorna kring hur respondenterna upplever tips som förekommer i bloggar och exempelinläggen förekommer det vissa motsättningar. Medan 75% uppger att de litar på tips i bloggar, föredrar 70% det reklammärkta exempelinlägget. Respondenterna uppger att de önskar att bloggarna är mer transparenta när de svarar på den direkta frågan gällande vilket exempelinlägg de föredrar. Samtidigt tyder deras kommentarer på att de anser att

reklammärkning kan vara störande för läsningen och få ett inlägg att kännas opersonligt. Svaren tyder på en ambivalens bland respondenterna där de själva verkar osäkra på vilken typ av inlägg, tips och annonser de föredrar. De uppger att det bör finnas en transparens för att de som läsare ska kunna lita på bloggarna, men att de också litar på tips trots att bloggaren inte

reklammärker. Det verkar finnas en viss medvetenhet bland respondenterna kring att det enligt marknadsföringslagen och Konsumentverkets vägledning är ”rätt” att reklammärka inlägg. Samtidigt verkar deras preferenser luta mer åt de inlägg som faktiskt inte är reklammärkta, eventuellt med förutsättningen att det handlar om bloggar som de läser mer regelbundet, av bloggare som de ”känner”. Hela 30% uppger även på frågan om exempelinläggen att de är osäkra på vilken bild de föredrar, eller att de föredrar det omärkta inlägget. De motiverar detta med kommentarer som att det känns ärligare om samarbetet inte märks ut, eller om det känns mer personligt samt att de ändå inte förstår begreppen som används i reklammärkningen. Majoriteten av studiens respondenter, hela 68% anser att det går bra att bloggare tar betalt för att skriva om produkter, så länge de är tydliga med vad de får betalt för. Endast 8% uppger att föredrar inlägg som inte är reklammärkta, som svar på frågan om vad de anser om att bloggare tar betalt för att skriva om produkter. Respondenterna säger samtidigt emot sig själva om detta svar jämförs med svaren på frågan med exempelinläggen. Här uppger så många som 30% att de föredrar inlägg som inte är reklammärkta, eller att de inte vet vilka inlägg de föredrar.

Motsättningarna tyder på att respondenterna efterfrågar en viss transparens från bloggarna, men i praktiken anses det inte vara lika viktigt. Problematiken, ur ett läsarperspektiv, ligger således inte i att bloggarna tar betalt för att skriva om vissa produkter, utan i att de inte är tydliga med att de gör det.

Resultatet visar även, i frågan om exempelinläggen att det råder viss oklarhet bland

respondenterna kring vad en reklammärkning innebär. Flera av de som svarat att de föredrar inläggen utan reklammärkning menar att de gör det på grund av att de snarare anser att de märkta inläggen känns ”köpta”. Det verkar finnas en bristande kunskap och insikt i att inlägg kan innehålla marknadsföring, även om det inte markeras ut. Detta baseras på att ett flertal av de respondenter som uppger att de föredrar exempelinlägg 1, förutsätter att det inte rör sig om reklam endast på grund av att det inte är utmärkt. Endast ett fåtal respondenter reflekterar över

det faktum att inlägget kan innehålla reklam, trots att inlägget inte är reklammärkt. Det skulle emellertid även kunna spegla det som tidigare nämnts, att respondenterna har en förståelse kring att det är ”rätt” att reklammärka, men trots det föredrar omärkta inlägg i praktiken.

Detta blir intressant ur bloggarens perspektiv, då det skulle kunna vara en motivationsfaktor för att undvika reklammärkning. Enligt Hörnfeldt (2016) finns det en uppfattning bland bloggarna om att läsarna uppfattar dem som ”köpta” om deras flöde innehåller reklammarkerade inlägg. Hela 70% av studiens respondenter uppger att de föredrar exempelinläggen med

reklammärkning, något som kan tolkas som att läsarna vill ha mer transparens. Samtidigt visar respondenternas kommentarer att även de som föredrar inläggen med reklammärkning, hade förmodligen ignorerat dessa eller föredragit en annan utformning på reklammärkningen på en riktig blogg. Även här tydliggörs respondenternas ambivalenta åsikter gällande rekammärkning och transparens i teori och praktik.

Respondenterna uttrycker på flera ställen i enkäten att de känner låg trovärdighet för bloggare och att de är skeptiska till det innehåll som publiceras. Det verkar finnas en allmän uppfattning att bloggare är oärliga och otydliga. Samtidigt är respondenterna otydliga i sina svar kring hur pass mycket transparens de önskar från bloggarna i teori och praktik. Det verkar finnas en medvetenhet kring att bloggare bör reklammärka inlägg, men även en åsikt kring att det stör eller inte är lika viktigt när respondenterna faktiskt läser bloggar. För att engagera bloggarna i att ta del av vägledningen och motivera dem till att sluta använda dold reklam borde

läsarperspektivet kunna användas. För att detta ska vara effektivt borde reglerna och fördelarna med reklammärkning emellertid även tydliggöras för läsarna. Genom att, som tidigare nämnt, sprida vägledningen till läsarkretsen hade pressen ökat ytterligare på bloggarna att följa vägledningen och de lagar som finns. Samtidigt hade de tillgodosett läsarnas teoretiska önskemål på transparens och reklammärkning. Förhoppningsvis hade det även kunnat bygga upp den bristande trovärdighet som respondenterna idag känner för bloggbranschen.