Brottsbekämpande verksamhet och gränskontroll Tullverket Tullverket

Tullverket har till uppgift att övervaka efterlevnaden av särskilda be-stämmelser om införsel och utförsel av varor. Tullverket ska både tillse att en riktig uppbörd kan säkerställas och kontrollera in- och utförselre-striktioner. Verket har också befogenhet att bekämpa brott inom hela sitt ansvarsområde.

Kustbevakningen övervakar och kontrollerar sjötrafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs.

Kustbevakningen har, som nämnts i avsnitt 6.2.1, med stöd av bestäm-melserna i lagen (2000:1225) om straff för smuggling möjlighet att in-gripa och beivra brott mot denna lag. I lagen ges tjänstemän vid Kustbe-vakningen bl.a. befogenhet att hålla förhör och gripa någon som miss-tänks för brott mot föregående nämnda lag. Kustbevakningen informerar härvid alltid Tullverket om tullkontroller som resulterar i en anmälan om brott eller att brister annars noterats. Konkreta tull- och smugglingsbrott rapporteras till Tullverket, vilket även kan inkludera vissa förundersök-ningsdokument och uppgifter om beslag eller andra tvångsmedel.

Kustbevakningen lämnar även information om andra iakttagelser i samband med genomförda kontroller som bedöms vara av intresse för Tullverket. Kustbevakningen vidarebefordrar även tips, från t.ex. all-mänheten, om misstänkt brottslig verksamhet eller annan underrättelsein-formation till Tullverket.

Kustbevakningen är kontaktpunkt för sjötrafiken i fråga om anmäl-ningar enligt föreskrifter om gränskontroll avseende personer och i fråga om sjöfartsskydd. Inom ramen för detta arbete kan Kustbevakningen överlämna uppgifter om fartygs ankomst till svensk hamn till Tullverket.

Prop. 2011/12:45

54 Information från Tullverket till Kustbevakningen, som överlämnas i

pappersform, kan bestå i bokningsuppgifter rörande förhandsanmälningar avseende sjötrafik.

Enligt 6 § förordningen (2005:791) om behandling av uppgifter i Tull-verkets brottsbekämpande verksamhet får Kustbevakningen ha direktåt-komst till uppgifter i tullbrottsdatabasen som behandlas för ändamålet att förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet. Kustbevakningen ges i förordningen däremot inte möjlighet till direktåtkomst till uppgifter som behandlas i den brottsutredande verksamheten (7 § förordningen).

EU:s tullinformationssystem (TIS) har inrättats dels genom rådets för-ordning (EG) nr 515/97 om ömsesidigt bistånd i tullärenden, dels genom den s.k. CIS-konventionen, som den 27 maj 2011 ersatts av rådets beslut 2009/917/RIF av den 30 november 2009 om användning av informat-ionsteknik för tulländamål. Förordningen (1998:64) om tillämpning av Europeiska unionens tullinformationssystem innehåller kompletterande bestämmelser till rådsförordningen avseende svenska myndigheters till-lämpning och användning av TIS. Syftet med TIS är att underlätta in-formationsutbytet mellan medlemsstaterna för att effektivisera bekämp-ningen av brott på tullområdet. TIS består av två skilda databaser - TIS I för den fiskala verksamheten och TIS III för den brottsbekämpande verk-samheten. TIS I ska hjälpa tullmyndigheterna att utbyta information för att bekämpa brott mot EU:s gemensamma tull- och jordbrukslagstiftning medan TIS III ska underlätta informationsutbyte för att bekämpa brott mot medlemsstaternas nationella tullagstiftning. Tullinformationssyste-met innehåller också en särskild databas kallad FIDE. Tullverket, polis-myndigheter och Kustbevakningen får ha direktåtkomst till uppgifter i samtliga kategorier i tullinformationssystemet, 4 § förordningen.

Polisen

Kustbevakningen överlämnar tips och underrättelser avseende brottslig verksamhet till polisen och får i viss utsträckning samma typ av inform-ation tillbaka.

Vid övervakning till sjöss ingriper Kustbevakningen mot upptäckta brott och ordningsstörningar i sjötrafiken, vilket föranleder uppgiftsläm-nande eller avrapportering till polisen. När fråga är om utsläppsbrott lämnas informationen till Åklagarmyndigheten.

Inom gränskontrollverksamheten är Kustbevakningen kontaktpunkt för förhandsanmälningar från handels-, fiske- och fritidsfartyg med anled-ning av resa till svensk hamn. Kustbevakanled-ningen är vidare kontaktpunkt för handelssjöfarten avseende sjöfartsskydd. Kustbevakningen kräver också in uppgifter från anmälningspliktiga fartyg när sådana inte lämnas i tid eller i rätt omfattning. I samband med sådan gränskontrollverksam-het genomför Kustbevakningen sökningar i Schengens informationssys-tem (SIS).

Vid konstaterad träff i SIS, registerträff och rätt fysisk person, vidare-befordras uppgifterna till berörd polismyndighet med hänsyn till aktuell ankomsthamn. Utfallet av efterföljande ombordkontroller redovisas också för polisen. Ombordkontroller genomförs även utan träff i SIS. Om någon brist föreligger underrättas polisen och berörd region inom

Kust-Prop. 2011/12:45

55 bevakningen. Vidare rapporteras brott mot utlänningslagen (2005:716)

till polisen. Vid efterlysning, t.ex. med anledning av en europeisk arreste-ringsorder, kan gripande komma i fråga även med anledning av andra brott, vilket i sin tur föranleder uppgiftsutbyte och överlämning av den gripne till polis.

Vid brister i sjöfartsskyddet som inte åtgärdas underrättas Transport-styrelsen. Vid brister som föranleder brottsmisstanke avrapporteras brott till berörd polismyndighet.

Till polisen rapporteras vidare brott som upptäcks i samband med Kustbevakningens miljöövervakning och tillsyn i verksamhet med djur- och naturskyddsområden, jakt- och naturvårdstillsyn, maritima fornmin-nen och sjöfynd. Merparten av rapporterade brott har tidigare avsett brott mot sjötrafikförordningen och sjölagen, främst hastighetsöverträdelser men också t.ex. bristande lanternaföring. Dessa brott hanteras dock sedan den 1 april 2006 huvudsakligen genom att Kustbevakningen utfärdar föreläggande av ordningsbot.

Tilläggas ska att när det kommer till det internationella polissamarbetet har EU genom rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 inrättat en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samar-betet vid Europeiska unionens yttre gränser (Frontex) i Warszawa, som Kustbevakningen samarbetar och utbyter information med. När Sverige tillträdde Europolkonventionen åtog sig Sverige även att förse Europols informationssystem (EIS) med svenska underrättelser. Numera regleras detta genom Europolrådsbeslutet. Eftersom Kustbevakningen är en behö-rig nationell myndighet enligt Europolrådsbeslutet kommer myndigheten också att få åtkomst till systemet.

Åklagarmyndigheten

När Kustbevakningen utreder miljöbrott samt rattfylleri- och sjöfylleri-brott svarar myndigheten för all dokumentation från förundersökningen.

Beroende på vilket brott som utreds är Kustbevakningen eller åklagare förundersökningsledare. I de åklagarledda förundersökningarna sker ett löpande informationsutbyte mellan åklagaren och de tjänstemän vid Kustbevakningen som genomför förundersökningen. I vissa situationer föreligger även behov av informationsutbyte mellan Kustbevakningen och berörd myndighet. Detta sker bl.a. när polisen bedriver förundersök-ning och behöver anlita biträde av Kustbevakförundersök-ningen enligt 7 § lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning (LKP).

Vid utsläppsbrott genomför Kustbevakningen även vissa brottsutred-ningar som kräver ett nationellt informationsutbyte med, förutom polis och tull, även åklagare, samt ett internationellt informationsutbyte som bl.a. sker i gemensamma utredningsgrupper.

Det förekommer att Kustbevakningen genomför utredningar avseende brott med stöd av LKP efter begäran, främst vad gäller fiskebrott, brott mot utlänningslagen och mot lagen om sjöfartsskydd.

Kustbevakningen är beroende av återrapportering från Åklagarmyn-digheten eller domstol avseende beslut eller dom i de brottsutredningar eller brottmål som initierats genom rapport från Kustbevakningen, detta

Prop. 2011/12:45

56 för att kunna fullgöra egna återrapporteringskrav, men också för att

kunna uppfylla interna behov av uppföljning och kvalitetssäkring. Åkla-gare för också talan i sjörättsdomstol när Kustbevakningens beslut om vattenföroreningsavgift överklagats dit. Behovet av återrapportering omfattar även åklagares beslut i sådana ärenden.

Särskilt om myndigheter i samverkan mot organiserad brottslighet m.m.

Vid Kustbevakningen finns det ett Maritimt underrättelsecentrum (MUC) som svarar för nationell samordning och utveckling i Kustbevakningen av informations- och underrättelseanalyser samt bearbetning av informat-ion och underrättelser. MUC utgör med andra ord Kustbevakningens nationella underrättelsefunktion. Tidigare var Kustbevakningen, Polisen och Tullverket samlokaliserade men detta myndighetsgemensamma arbete har upphört. Kustbevakningen arbetar emellertid fortfarande med att ta fram maritim underrättelseinformation som används internt och av andra myndigheter.

I dag äger samverkan mellan ett flertal myndigheter i stället rum inom ramen för regeringens särskilda satsning i kampen mot grov organiserad brottslighet, den s.k. GOB-satsningen. De myndigheter som samverkar är Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kust-bevakningen, polisen, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Dessutom finns Försäkringskassan och Migrat-ionsverket representerade.

Samverkan inom GOB sker på nationell nivå i det Nationella underrät-telsecentret (NUC), vilket är ett samverkanscenter. Inom NUC sker ett utbyte av metodfrågor och kriminalunderrättelseinformation mellan de myndigheter som ingår i GOB-satsningen. Kustbevakningen lämnar ut uppgifter med stöd av personuppgiftslagen (1998:204) och förordningen (2003:188) om behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen, när så är möjligt. Vidare är en handläggare från MUC Kustbevakningens representant i NUC.

Det finns även regionala underrättelsecenter (RUC), för närvarande på åtta platser i landet. Kustbevakningen deltar här med en underrättelse-handläggare eller motsvarande vid alla RUC, utom den i Örebro. Inom RUC delas operativ kriminalunderrättelseinformation. Då Kustbevak-ningen i dag inte har egna förundersökningar av relevans för GOB-satsningen utbyter myndigheten endast bearbetad kriminalunderrättelse-information kopplad till den maritima miljön och bidrar med specifik maritim kompetens. Från RUC får Kustbevakningen tillbaka kriminalun-derrättelseinformation om de kriminella nätverk som befinner sig i, eller ägnar sig åt, brottslig verksamhet i den maritima miljön. Arbetet inom RUC är ärendebaserat och kriminalunderrättelseverksamheten syftar till att ta fram och bereda ärendet så att det kan leda till att förundersökning-ar kan inledas och vidtagande av operativa insatser.

Kustbevakningen har även nationell samverkan och regional samver-kan med andra brottsbekämpande myndigheter. Den ligger utanför GOB-satsningen. Utöver operativ planering handlar det om att utbyta informat-ion och underrättelser. Härvid delger Kustbevakningen andra

brottsbe-Prop. 2011/12:45

57 kämpande myndigheter uppgifter enligt personuppgiftslagen och

förord-ningen om behandling av personuppgifter inom Kustbevakförord-ningen.

7.2.3 Kontroll, tillsynsverksamhet och räddningstjänst