6 Kustbevakningens uppgifter
7.2.3 Kontroll, tillsynsverksamhet och räddningstjänst Sjöfartsverket Sjöfartsverket
Sjöfartsverket är en förvaltningsmyndighet som ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Några av huvuduppgifterna är att svara för farledshållning, lotsning, isbrytning, sjögeografisk information, pub-licera sjökort, sjö- och flyggräddning m.m. samt ansvara för att sjöfartens påverkan på miljön minimeras. Sjöfartsverket tillhandahåller även sjötra-fikinformationstjänster (Vessel Traffic System – VTS). Kustbevakningen samverkar med Sjöfartsverket bl.a. genom att Kustbevakningen har be-redskap för sjöräddning.
Via handelsfartygens transpondrar, AIS (Automatic Identification Sy-stem), tillhandahåller Sjöfartsverket samlad och fortlöpande information om var olika fartyg befinner sig. AIS är ett internationellt GPS-baserat system för presentation av fartygs positioner och identitet. Systemet är baserat på att vissa fartyg är utrustade med transpondrar som via radio löpande förmedlar sjölägesinformation i form av positioner och identitet.
Inom ramen för SJÖBASIS tillhandahålls Kustbevakningen denna in-formation även av Försvarsmakten, varvid inin-formationen är kompletterad med uppgifter från bl.a. Försvarsmaktens radarsystem. Sjöfartsverket tillhandahåller ett sjörapporteringssystem (SRS) som är ett system för rapportering som samlar in och förmedlar information av betydelse för fartygens säkra framförande, skyddet av miljön och räddningstjänsten.
Sjöfartsverket är också ansvarig myndighet för att tillhandahålla ett far-tygsrapporteringssystem och vara nationell behörig myndighet för det gemensamma europeiska systemet SafeSeaNet. För detta ändamål har myndigheten utvecklat ett nationellt datasystem, ett fartygsrapporterings-system, för att samla in information från fartyg för elektronisk överföring dels till berörda myndigheter i Sverige, dels det europeiska SafeSeaNet.
Informationen om var fartyg befinner sig m.m. är av betydelse för Kustbevakningens sjötrafikövervakning och gränskontroll.
Transportstyrelsen
Transportstyrelsens huvudsakliga verksamhet består av normgivning, tillsyn, tillståndsgivning och registerhållning inom de fyra transportsla-gen. Vad avser Transportstyrelsens tillsynsverksamhet inom sjöfartsom-rådet styrs denna i huvudsak av fartygssäkerhetslagen (2003:364), lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg, arbetsmiljölagen (1977:1160), lagen (2006:1209) om hamnskydd och lagen (2004:487) om sjöfartsskydd.
Vid Transportstyrelsen förs ett fartygsregister som också är ett person-register. Av fartygsregisterförordningen (1975:927) framgår under vilka förutsättningar myndigheter eller någon annan får ha direktåtkomst till registret. Kustbevakningen har i dag direktåtkomst till fartygsregistret.
Prop. 2011/12:45
58 På området kontroll och tillsyn av sjötrafik och sjösäkerhet har
Kust-bevakningen en omfattande samverkan med Transportstyrelsen. Samver-kan avser bl.a. sjösäkerhetstillsyn och annan kontrollverksamhet avse-ende t.ex. farligt gods, fartygssäkerhet och bemanning samt fartygs regi-strering och identifiering. Kustbevakningen genomför också riskanalys-baserad sjösäkerhetstillsyn i samverkan med Transportstyrelsen. Till-synsinsatserna grundas på utfallet av tidigare kontrollverksamhet avse-ende visst objekt, vilket även inkluderar eventuella rapporter om brott eller särskilda riskprofiler baserat på verksamhetstyp eller område m.m.
Framkommer uppgifter om brister föranleder detta underrättelse till Transportstyrelsen.
Kustbevakningen är mottagare av anmälningar från handelssjöfarten avseende sjöfartsskydd. Vid brister i sjöfartsskyddet som inte åtgärdas underrättas i tillsynshänseende Transportstyrelsen.
Kustbevakningen lämnar även Transportstyrelsen uppgifter av bety-delse för fartygssäkerhetstillsyn.
Havs- och vattenmyndigheten
Kustbevakningen genomför i samverkan med Havs- och vattenmyndig-heten riskanalysbaserad fiskerikontroll. Kustbevakningen ansvarar därvid för kontrollen till sjöss medan Havs- och vattenmyndigheten har ansvaret för den landbaserade landnings- och kvalitetskontrollen.
Genomförda kontroller noteras i Landdatabasen och i inspektionsrap-porter, som sedan delges Havs- och vattenmyndigheten.
Eventuella brottsmisstankar som uppkommer i samband med fiskeri-kontroll rapporterar Kustbevakningen till polismyndighet. I ökad ut-sträckning bistår Kustbevakningen även med fortsatta utredningsåtgärder på polismyndighets eller åklagares begäran.
Havs- och vattenmyndigheten ska enligt 5 kap. 1 a § förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen till Kustbevak-ningen lämna sådana uppgifter om fiskefartyg, yrkesfiskelicenser och fartygstillstånd som Kustbevakningen behöver för sin verksamhet inom fiskerikontrollen. Kustbevakningen förser i sin tur Havs- och vattenmyn-digheten med uppgifter i kustbevakningsdatabasen om personer som har anknytning till transportmedel eller verksamhet som omfattas av Kustbe-vakningens kontroll eller tillsyn av fisket om uppgifterna behövs i den kontroll- eller tillsynsverksamhet som rör fisket, och som Havs- och vattenmyndigheten enligt lag eller förordning har att genomföra, 20 § andra stycket förordningen om behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen.
Havs- och vattenmyndigheten tillhandahåller Kustbevakningen in-formation beträffande fiskefartygs positioner genom systemet VMS (Vessel Monitoring System) som är en del av SJÖBASIS. VMS sänder positionsuppgifter varannan timme.
Kustbevakningen har åtkomst till Havs- och vattenmyndighetens fiske-fartygsregister som innehåller information om fiskefartygs egenskaper och ägarförhållanden m.m. Kustbevakningen har också tillgång till Havs- och vattenmyndighetens register över yrkesfiskelicens, med aktuell
in-Prop. 2011/12:45
59 formation om gällande licenser med sedvanliga personuppgifter, såsom
namn och adress m.m.
Försvarsmakten
Försvarsmakten har enligt 3 § förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten till särskild uppgift att ansvara för att samla in, bear-beta och lämna Kustbevakningen sjölägesinformation sammanställd för civila behov. Inom ramen för denna uppgift förmedlar Försvarsmakten viss sjörelaterad information till Kustbevakningen på medium för auto-matiserad behandling.
Kustbevakningen har på så sätt åtkomst till Försvarsmaktens maritima stridsledningssystem STRIMA där IGRIS (International Graphical Re-gistration and Identification help for Ships), en bilddatabas över fartyg, ingår. I registret finns uppgifter om fartygets namn, typ, anropssignal (s.k. callsign), rederi, kurs, fart och nationalitet. Kustbevakningsflyget bidrar till att uppdatera eller korrigera uppgifter i databasen genom foto-grafering och identifiering av fartyg. Bilderna skickas till Försvarsmak-ten, som sedan för in dem i IGRIS. Kustbevakningen använder informat-ionen för att bl.a. kunna upprätthålla den civila gränskontrollen genom att övervaka och kontrollera samfärdseln över rikets gränser.
Försvarsmakten övervakar också samfärdseln över rikets gränser och har härvid befogenheter att ingripa enligt förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. (IKFN-förordningen). Försvarsmakten ska upptäcka och med stöd av denna förordning avvisa kränkningar av svenskt territorium och i samarbete med civila myndigheter ingripa vid andra överträdelser av tillträdesförordningen (1992:118). Tillträdesför-ordningen innehåller bestämmelser om krav på tillstånd för utländska statsfartygs, statsluftfartygs och militära fordons tillträde till svenskt territorium. IKFN-förordningen och tillträdesförordningen upphör att gälla om Sverige kommer i krig. Bestämmelserna om gränskontroll upp-hör däremot inte att gälla. Samordningen av gränsövervakningen i krig ska då ske i enlighet med bestämmelserna i lagen (1979:1088) och för-ordningen (1979:1091) om gränsövervakningen i krig m.m. samt enligt föreskrifter som meddelats med stöd av dessa författningar. Regeringen kan också förordna att bestämmelserna om gränsövervakning ska tilläm-pas när riket är i krigsfara eller om det råder vissa utomordentliga förhål-landen föranledda av krig eller krigsfara som riket har befunnit sig i.
Enligt 5 § lagen om gränsövervakningen i krig ska gränsövervaknings-personalen tas ut bland polispersonal, annan passkontrollpersonal inom polisväsendet, tullpersonal samt personal ur försvarsmaktens enheter.
Enligt bestämmelsen gäller dock särskilda föreskrifter för Kustbevak-ningens personal. Dessa föreskrifter finns i förordningen (1982:314) om utnyttjande av Kustbevakningen inom Försvarsmakten. Enligt den för-ordningen ska under krig personal och materiel ur Kustbevakningen användas för övervakning, transporter och andra uppgifter.
Prop. 2011/12:45
60 Övriga myndigheter och organisationer
Inom ramen för sitt räddningstjänstuppdrag utbyter Kustbevakningen information med framför allt Myndigheten för samhällsskydd och bered-skap, kommunernas räddningstjänst och landstingen, liksom med sjö-räddningssällskapet och SOS-alarm. Den information som utbyts avser ofta planering, samordning och övning, men kan vid en pågående rädd-ningstjänst eller sjuktransport också utgöras av information av omedelbar operativ karaktär. Utbytet omfattar emellertid i huvudsak andra uppgifter än personuppgifter.
Vidare har Kustbevakningen ett informationsutbyte med kommunernas miljö- och hälsoskyddsavdelningar eller avdelningar för dricksvattenför-sörjning, Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, Naturhistoriska riksmuseet och Sjöhistoriska museet, där utbytet huvud-sakligen avser andra uppgifter än personuppgifter.