Brukarinflytande och delaktighet

Här redovisas erfarenheterna och synen på brukarinflytande. Kategorier som diskuteras här är:

definitioner, förtjänster och nackdelar.

7.1.1 Definitioner

Genomgående beskrivs brukarinflytande och delaktighet som något synonymt. Det lyftes ingen större skillnad på begreppen, samtidigt som det beskrevs att utan det ena finns inte det andra. Det skulle kunna sägas ligga i linje med vad Socialstyrelsen (2010) menar, att inflytande är en förutsättning för delaktighet. Den samlade bilden av brukarinflytande och delaktighet är det handlade om att låta brukaren få bestämma och styra, både när det kom till utformning och utförande av stödinsatserna.

Brukarinflytande? Åh, det är det absolut viktigaste. Det är ju att de får bestämma själv. Hur dom kan hitta en plan att komma vidare, jag tror att om man ska jobba med brukare och deras inflytande så måste det vara brukaren som är i fokus, deras tankar, önskemål, deras vilja. (Informant 1).

[…] att få känna att de kan äga sin GFP, att de själva kan styra hur de ska nå mitt mål, det är också grunden till att lyckas […] är för mig ett kvitto på att jag gör något som är bra. Att jag har lyckats i det jag gör i mitt sätt att tänka och jobba. (Informant 1)

Uttrycka i hur de vill ha olika saker, hur vill de ha stöd och vad som är viktigt för brukaren, det som är viktigt för personalen är inte alltid viktigt för brukaren. (Informant 6).

Utifrån ovanstående citat går det att göra flertalet kopplingar till studiens tidigare forskning. Det framgick bland annat om att låta brukaren få bestämma vilka insatser denne ska ha samt hur dessa ska vara utformade. Med andra ord ges brukaren en valfrihet kring sitt stöd, vilket man kan se likheter i vad Eriksson (2015) menar, att valfrihet för brukaren är något som kommer med inflytande. Det beskrivs vidare att det till stor del handlar om att hålla tillbaka sina egna åsikter och önskningar och istället ta hänsyn till vad brukaren vill. Smith m.fl. (2012) talar om

32 social rättvisa och att göra det möjligt för människor att få komma till tals, vilket är i likhet med vad informanterna beskriver om att ta hänsyn till brukarens önskemål.

7.1.2 Brukarinflytandets förtjänster

Hos informanterna var den allmänna uppfattningen av brukarinflytande och delaktighet positiv. Den främsta fördelen som nämns är att brukaren stärks när denne får inflytande och är delaktig. Det framkom flera exempel på situationer där brukaren fick vara delaktig och denne då upptäckte förmågor denne tidigare inte trodde fanns. Likväl att stöden flyter på bättre och att det blir lättare att få med brukaren om denne känner sig delaktiga och ha inflytande.

Det är väl att allt flyter på bättre. Personalen blir också gladare om brukarna är glada, så det är väl bara bra. (Informant 4)

Ovanstående sammanfattning och citat går att koppla till vad Sagsveen m.fl. (2018) hävdar, att brukarinflytande ökar motivationen till dennes insatser samt nöjdheten med dessa. Det som också nämns av Eriksson (2015) är vinsten för verksamheterna med att arbeta med brukarinflytande. Författaren hävdar att en ökad delaktighet hos brukaren har en legitimerande effekt för verksamheten samt att det ökar dess kvalitet. Dessa faktorer framgick inte i någon av intervjuerna, utan fördelarna låg mest på individnivå. Det som däremot går att koppla med Erikssons (2015) resonemang om att det har en effektiviserande effekt är med citatet ovan, att stödtillfällena flyter på bättre.

7.1.3 Eventuella nackdelar

Det var svårt att utröna några nackdelar kring brukarinflytande och delaktighet och det som möjligtvis kunde ses som negativt var att det kunde leda till konflikt mellan brukaren och personalgruppen. Däremot var dessa scenarion mer aktuella under tiden då användandet av brukarinflytande ökade. Det framgick att brukarens krav ibland inte stämde överens med verksamhetens resurser och att det då kunde uppstå konflikter kring det.

De vill mer, har större krav, inte bara nöjer sig och då kanske det behövs mer personal eller andra resurser, det borde ju inte vara negativt egentligen. Då kanske vi inte kan tillgodose deras behov. (Informant 5)

Sagsveen med kollegor (2018) tar också upp det här problemet. Att personalen uppmuntrar brukaren till inflytande, denne kommer med önskemål och dessa kan då inte till tillgodoses.

33 7.1.4 Teoretisk koppling

Kopplat till studiens teoretiska begrepp, empowerment, menar Payne (2015) att det finns tre delar som är viktiga för verksamheterna att ha med i sitt arbete för att tillämpa empowerment. Författaren talar om delaktighet i beslut som rör brukaren, att dennes åsikter tas tillvara på samt att brukarens rättigheter till vissa insatser säkerställs. Ovanstående definitioner på brukarinflytande och delaktighet går till stor del ihop med dessa tre aspekter. Ett annat syfte med empowerment är att socialarbetaren ska hjälpa brukaren att skaffa sig kraft att ta sig över hinder som står i vägen för denne. Nedanstående citat är taget från en av informanterna och är relevant i förhållande till detta:

[…] att de kan lyftas upp, att vi skapar ett lyckande till dem. Att få de och visa att de klarar av, så har de den där goa känslan att de lyckas, för många har växt upp och blivit matade av att de inte klarar av det. Inte den där stämplingen från tidig ålder ”jag är misslyckad”, utan att man kommer igång med de här tankarna ” jag kan verkligen det här”. (Informant 3)

Som nämnts tidigare är synen på inflytandets förtjänster att det mest ligger på individnivån, att brukarens självförtroende och förmågor stärks. Bland annat redogörs det för situationer där brukare stärks genom deras ökade inflytande och delaktighet. Det framgår flertalet gånger i intervjuerna om hur brukare inom socialpsykiatrin ofta har en låg självkänsla, lågt

självförtroende och ett liv som ofta är präglat av misslyckanden och utifrån det är dessa personer ofta är i behov av att stärkas och motiveras till handling. Genom att uppmana till delaktighet under stödtillfällena får brukaren insikter om att denne faktiskt besitter förmågor den inte trodde fanns.

[…] för en del känner att de inte kan allting och när man kommer hem så klarar de massor, det måste stärka dem tycker jag. Det är nog knappast någon som blir sämre av att göra saker. (Informant 4)

Att stärka en individ och hjälpa denne till handling är till stor del det som empowermentpraktik handlar om. Payne (2015) hävdar att det syftar till att ge brukaren kraft och makt för att ta sig igenom utmaningar. En annan aspekt av empowerment är den participativa praktiken som bland annat syftar till att socialarbetaren ska stärka självkänslan och självförtroende hos brukaren, samt hjälpa denne stärka sina personliga resurser och kunskaper. Utifrån vad som beskrivs ovan, är det logiskt att koppla dessa resonemang till den participativa praktiken.

34