Här ges först en konklusion på resultatet och analysen. Vidare kommer skillnader mellan tidigare forskning och empirin att diskuteras, likväl kommer studiens implikationer och förslag på vidare forskning att tas upp.
8.1 Resultatdiskussion
Kopplat till studiens syfte och frågeställningarna vilka förtjänster och utvecklingsområden
upplever personalens finns med IBIC och hur upplever personalen att ett ökat brukarinflytande och delaktighet möjliggörs med hjälp av IBIC är den samlade bilden av informanternas syn att
det har bidragit till ett ökat inflytande och delaktighet för brukaren. För det första säkerställs det genom att det i genomförandeplanen ska framgå på vilket sätt brukaren har varit delaktig i utformningen av denna samt att det tydligt framgår vad brukaren respektive personalen ska göra under stödtillfällena. Kopplat till frågeställning ett hur personalen definierar brukarinflytande
och delaktighet ses dessa som snarlika där båda syftar till att låta brukaren få komma till tals
och att denne efter sin förmåga deltar i stödmomenten. Med det sagt behöver brukarinflytande inte nödvändigtvis handla att brukaren aktivt gör något, utan det kan räcka med att denne blir lyssnad på när det uttrycks att brukaren vissa dagar inte orkar göra något under stödet. Informanterna menade vidare att det var av vikt att anpassa sina insatser under stödet utefter brukarens dagsform. Som tidigare nämnts beskrevs det att dagar då brukaren mådde bra behövde socialarbetaren inte göra något och de dagar brukaren mådde dåligt fick socialarbetaren istället göra allt. Likväl nämndes relationens betydelse när det kom till inflytande hos brukaren. För att brukaren skulle våga uttrycka sig i vad denne tyckte och tänkte om genomförandeplanen och stödet var en viktig förutsättning att denne kände sig trygg med socialarbetaren. Sammanfattat identifierades tre viktiga komponenter som möjliggjorde brukarinflytande och delaktighet från socialarbetarens håll: Engagemang, relationen och
förhållningssätt. Det nämndes kort om att motivation från chefen och resurser i verksamheten
likväl utgjorde förutsättningar, men utifrån vad som framgick hos informanterna är vår samlade bild att de största förutsättningarna än dock ligger på socialarbetarnas nivå.
Vad som har framkommit i intervjuerna är att socialarbetarna inom verksamheterna arbetar på olika sätt. Med det sagt främjar en del i verksamheterna brukarinflytande och delaktighet medan andra motarbetar det. På så vis att dessa tar över under brukarnas stöd, har ett ointresse av att involvera brukaren i beslut och att vissa inte är engagerade. Att ge brukaren inflytande och delaktighet är något som tar tid, kräver engagemang och att socialarbetaren intresserar sig för
45 det. Utan dessa aspekter begränsas således brukarens möjligheter. IBIC kan ses som ett svar på dessa begränsningar då det innan IBIC krävdes en del utav socialarbetaren för att få med brukaren i utformningen av genomförandeplanen. Utifrån hur genomförandeplanen utformas och är uppbyggd med IBIC har det blivit avsevärt lättare för socialarbetaren att involvera brukaren till att bli delaktig. Dock ser vi utifrån intervjuerna att IBIC ändå inte utnyttjas fullt ut, vilket fått oss in på reflektioner kring eventuella brister i implementeringen. En del informanter har uttryckt att det finns många delar med IBIC som de inte kan hantera och att de saknar någon form av uppföljningstillfälle på den utbildningen de gick på för två år sedan. Utifrån våra erfarenheter inom arbetslivet verkar det här vara ett återkommande fenomenen i implementeringsprocesser. Att det uppstår brister i upprätthållandet av en metod eller verktyg utifrån att det sällan erbjuds uppföljnings- eller vidareutbildningar för personalgruppen. Detta efterfrågades som sagt i intervjuerna och vi ser i detta som en del i ett lyckat implementeringsarbete, att aktivt arbeta för att hålla en metod/verktyg vid liv i verksamheterna. Ett förslag från vårt håll är att en gång om året ha ett uppföljningstillfälle kring IBIC för personalgrupperna. Både för att fräscha upp kunskaperna kring verktyget, likväl som det kan har anställts ny personal som inte fått någon grundläggande utbildning. Vi tänker även att IBIC återkommande kan stå som en punkt under olika arbetsplatsträffarna eller på pedagogiska konferenser för att hålla verktyget vid liv.
Till skillnad från till Eriksson (2015) var det inga informanter som tog upp den utvärderande effekten brukarinflytandet anses ha. Även Sagsveen m.fl. (2018) och Smith m.fl. (2012) tar upp att brukarinflytande har en optimerande och legitimerande effekt och att dessa aspekter ses som några av syftena med brukarinflytande, alltså att det kan genera i vinster för verksamheten. Förvisso har socialarbetaren mer fokus på brukaren och inte verksamheten och med det sagt hade dessa aspekter kanske lyfts upp mer om vi intervjuat en arbetsgivare.
I förhållande till studiens teori, empowerment, och hur det kan yttra sig i verksamheterna anser vi att den participativa praktiken har varit till stor nytta för att kunna ”mäta” graden av delaktighet. Det framgår i teorikapitlet att det finns tre delar i den participativa praktiken som behöver uppfyllas för att brukaren ska ges möjlighet till delaktighet (Payne, 2015). Socialarbetaren ska stötta brukaren i att ta kontroll över frågor som berör dennes liv, att brukaren ska få mer kontroll kring beslut och planering av åtgärder kopplat till dennes liv samt att brukaren ska få möjlighet till att få definiera sina egna behov. Genom att reflektera över dessa aspekter bör det således gå att identifiera på vilka sätt brukaren är delaktig, likväl graden
46 av det. Främjandet av brukarinflytande och delaktighet innehåller flera faktorer och vi anser att grunderna i den participativa praktiken kan hjälpa en arbetsgrupp att belysa dessa.
Som även diskuterats under kapitel 6.4 anser vi att den här studien bidrar med implikationer om hur den enskilde socialarbetaren kan möjliggöra inflytande och delaktighet för brukaren, likväl att aspekter som utgör hinder för det lyfts upp. Gällande IBIC anser vi att studien har genererat i en ökad kunskap kring om och hur IBIC kan möjliggöra ett ökat brukarinflytande och delaktighet inom socialpsykiatrin för studiens valda kommun. Likväl upplever vi det som att genomförandeplanens uppbyggnad utifrån IBIC främjar utveckling hos brukaren, vilket också kan anses främja empowermentpraktiken i verksamheterna. Det vi däremot har identifierat i vår empiri är att oavsett om en arbetsgrupp ges verktyg som avser höja brukarens inflytande innebär det dock inte att den höjs per automatik. I slutändan uppfattas det ändå som att den största förutsättningen för brukarinflytande ligger hos den enskilde socialarbetarens förhållningssätt.
8.2 Förslag på vidare forskning
För att ytterligare identifiera aspekter av IBIC:s förtjänster kopplat till brukarinflytande anser vi att en kvantitativ studie hade möjliggjort detta. Då en kvalitativ studie begränsas till få informanter (som dock ger en djupare bild) hade det kunnat åstadkommits en mer generell bild med enkätsvar från fler personer. En intressant del i detta hade varit att undersöka fler kommuner samtidigt för att identifiera ytterligare skillnader och aspekter.
47