Att möjliggöra brukarinflytande och delaktighet med hjälp av Individens behov i centrum - IBIC

Att möjliggöra brukarinflytande och

delaktighet med hjälp av Individens behov i centrum - IBIC

Sebastian Sjöström & Tommy Schreiner

Examensarbete 15 Hp

Socialt arbete och socialpedagogik, 61 – 90 Hp Socialpedagogiska programmet

Institutionen för individ och samhälle Vårterminen 2019

1

Sammanfattning

Författare: Sebastian Sjöström & Tommy Schreiner

Titel: Att möjliggöra brukarinflytande och delaktighet med hjälp av Individens behov i centrum - IBIC

Handledare: Elisabet Björquist Examinator: Anna Henriksen

Syfte: Den här studien syftar till att undersöka professionellas erfarenheter av att använda Individens behov i centrum, IBIC, som verktyg för ökat brukarinflytande i verksamheter inom socialpsykiatrin.

Metod: Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp utav intervjuer som grundar sig på en standardiserad intervjuguide med öppna frågor. Intervjupersonerna utgjordes av fyra kvinnor och två män som arbetar i boendestöd eller bostad med särskild service inom socialpsykiatrin i en mellanstor kommun i Västsverige. Analysmetoden som använts i studien är ”the constant comparative method” och syftar till att studiens data på ett systematiskt sätt struktureras och jämförs (Lindgren, 2018). Empirin har vidare analyserats med hjälp av teorin empowerment.

Resultat: Resultatet visade att de professionella erfar att IBIC har genererat i ett ökat brukarinflytande. Förtjänsten som främst framhävdes var att brukarnas genomförandeplan var uppbyggd på ett nytt sätt utifrån IBIC och att denna säkerställde inflytandet och delaktigheten.

För det första förväntades socialarbetaren fylla i på vilket sätt brukaren varit delaktig vid utformningen av genomförandeplanen. En annan funktion var att det med IBIC:s uppbyggnad tydligt framgår vad brukaren respektive personalen gör under stödtillfällena. Denna funktion ansågs minimera risken för personalen att göra något brukaren redan kan, vilket möjliggör vidare utveckling hos denne.

Slutsatser: Att möjliggöra brukarinflytande och delaktighet kan underlättas med hjälp utav verktyg. Däremot går det skönja i empirin att de viktigaste förutsättningarna dock inte ligger i framgångsrika metoder och verktyg, utan snarare hos den enskilde socialarbetaren. Faktorer som engagemang och förhållningsätt hos socialarbetaren samt relationen mellan denne och brukaren uppfattas således många gånger avhängigt för brukarens inflytande och delaktighet.

Nyckelord: Brukarinflytande, Delaktighet, Empowerment, IBIC, Socialpsykiatri

2

Innehåll

Sammanfattning ... 1

1. Inledning ... 5

1.2 Definitioner ... 6

1.2.1 Brukare ... 6

1.2.2 Brukarinflytande ... 6

1.2.3 Delaktighet & ICF ... 6

1.2.4 Boendestöd ... 7

1.2.5 Bostad med särskild service ... 8

1.2.6 Omvårdnadspersonal ... 8

1.2.7 Genomförandeplan ... 8

2. Bakgrund ... 9

2.1 Brukarinflytandets utveckling ... 9

2.2 Individens behov i centrum – IBIC ... 11

3. Problemformulering, syfte och frågeställningar ... 13

3.1 Problemformulering ... 13

3.2 Syfte ... 13

3.3 Frågeställningar ... 13

4. Tidigare forskning ... 14

4.1 Syftet med brukarinflytande ... 14

4.2 Främjande faktorer för brukarinflytande ... 15

4.3 Hinder för brukarinflytande ... 16

5. Teoretisk utgångspunkt ... 18

5.1 Empowerment ... 18

6. Etiska överväganden ... 21

6.1 Etiska forskningskrav ... 21

3

6.1.1 Informationskravet ... 21

6.1.2 Samtyckeskravet ... 22

6.1.3 Konfidentialitetskravet ... 22

6.1.4 Nyttjandekravet ... 22

6. Metod ... 23

6.1 Förförståelse ... 23

6.2 Den kvalitativa forskningen ... 23

6.3 Tillvägagångssätt ... 24

6.3.1 Urval ... 24

6.3.2 Förberedelser & datainsamling ... 25

6.3.3 Analys ... 26

6.4 Reliabilitet & Validitet ... 29

6.4.1 Trovärdighet ... 29

6.4.2 Originalitet ... 30

6.4.3 Resonans ... 30

6.4.4 Användbarhet ... 30

7. Resultat & analys ... 31

7.1 Brukarinflytande och delaktighet ... 31

7.1.1 Definitioner ... 31

7.1.2 Brukarinflytandets förtjänster ... 32

7.1.3 Eventuella nackdelar ... 32

7.2 Förutsättningar och hinder... 34

7.2.1 Förutsättningar i verksamheten/ledningen ... 34

7.2.2 Hinder i verksamheten/ledningen ... 34

7.2.3 Förutsättningar hos personalen ... 35

7.2.4 Hinder hos personalen ... 37

4

7.2.5 Förutsättningar hos brukaren ... 38

7.2.6 Hinder hos brukaren ... 38

7.2.7 Teoretisk koppling ... 39

7.3 IBIC ... 40

7.3.1 Vad är IBIC och hur har det möjliggjort ett ökat inflytande för brukaren? ... 40

7.3.2 Brister ... 42

7.3.3 Teoretisk koppling ... 43

8. Diskussion ... 44

8.1 Resultatdiskussion ... 44

8.2 Förslag på vidare forskning ... 46

9. Litteraturförteckning ... 47

Bilagor ... 51

Bilaga 1 – Informationsbrev ... 51

Bilaga 2 – Samtyckesbrev ... 53

Bilaga 3 – Intervjuguide ... 54

5

1. Inledning

Utifrån svensk lagstiftning finns det idag krav på att verksamheter i socialt arbete aktivt ska arbeta för brukarens inflytande. Dessa krav har de senaste åren ökat och kan sägas härleda ifrån politiken, då ett demokratiskt synsätt är eftersträvansvärt i alla offentliga verksamheter. Det framgår i Regeringsformen (RF)¹, Socialtjänstlagen (SoL)² samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)³ att verksamheterna ska främja brukarens fulla delaktighet och inflytande. Likväl framhävs vikten av respekten för varje individs självbestämmanderätt och integritet.

I en utvärderingsrapport av den svenska funktionshinderpolitiken utförd av Myndigheten för delaktighet, MFD, konstateras det att personer med funktionsnedsättningar alltjämt har sämre livsvillkor, vilket kan sammanfattas i att de generellt har en sämre hälsa, lägre utbildningsnivå och högre andel arbetslöshet än personer utan funktionshinder (Myndigheten för delaktighet, 2016) Dessa faktorer innebär i sin tur att personer med funktionsnedsättningar har en lägre delaktighet i samhället vilket ska motarbetas enligt ovanstående lagar. Individens behov i centrum - IBIC är ett dokumentationssystem från 2015 som har flera mål och vad den här studien har i fokus är målet om att stärka möjligheterna till delaktighet för den enskilde kring dennes insatser (Socialstyrelsen 2016) och för att den enskilde ska få vara delaktig krävs det också ett visst mått av inflytande (Socialstyrelsen, 2013).

Kan det antas att IBIC är ett utav svaren på de ökade kraven om brukarinflytande och delaktighet? Verktyget är relativt nytt och verkar tämligen outforskat då någon direkt utvärdering kring dess måluppfyllelse är svår att finna. Föreliggande studie ska undersöka professionellas erfarenheter av IBIC och tanken är att den möjligen kan bidra till en ökad kunskap kring IBIC som arbetsverktyg, kopplad till delaktighet och brukarinflytande inom socialpsykiatrin för studiens valda kommun. Med utgångspunkt i IBIC:s mål och det som framgår i lagarna ovan är det således relevant för socialt arbete och socialpedagogik att undersöka hur socialarbetare ser på IBIC som arbetsverktyg och om de upplever att det möjliggör ett ökat inflytande och delaktighet för brukaren.

1 Regeringsformen 1 kap 2 § punkt 2 (SFS 1974:152)

2 Socialtjänstlagen 1 kapitlet 1 § (SFS 2001:453)

3 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 5 § och 6 § (SFS 1993:387)

6

1.2 Definitioner

Nedan redogörs för de centrala begrepp som kommer behandlas i studien: Brukare, Brukarinflytande, Delaktighet & International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF), Boendestöd, Bostad med särskild service, Omvårdnadspersonal och Genomförandeplan.

1.2.1 Brukare

Brukare betraktas vanligen som ett samlingsbegrepp som avser personer som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten (Socialstyrelsen, 2013). Det gäller även personer som blivit tvångsomhändertagna och får vård enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ⁴och Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT)⁵. Just ordet brukare betyder att en insats tas i bruk av en person.

1.2.2 Brukarinflytande

Socialstyrelsen (2013) talar nästan om brukarinflytande, brukarmedverkan och delaktighet som synonymer till varandra. Definitionen på dessa är att en individ ges möjlighet att få vara med och påverka beslut som rör denne, samt att få påverka styrning och utformning av de verksamheter denne har insats i. Varje individ som får en insats ska ges möjlighet att få vara med och påverka beslut som får konsekvenser i dennes liv. Det som skiljer begreppen åt är att delaktighet och brukarmedverkan innebär att individen är delaktig eller påverkar i processen kring deras insatser, även om deras delaktighet inte har någon större inverkan. När individens delaktighet däremot påverkar utfallet av insatserna och hur dessa blir utformade kan man tala om brukarinflytande.

1.2.3 Delaktighet & ICF

I en akademisk avhandling om unga individer med intellektuella funktionsnedsättningar har Molin (2004) gjort en semantisk analys och definierat begreppet delaktighet med avstamp i International Classification of Functioning, Disability and Healths, ICF:s definition av samma begrepp, som innehåller samspelet mellan individen och dennes sociala och fysiska omgivning.

ICF är ett internationellt dokument där delaktighet för människor med funktionshinder har en

4 Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS 2018:686)

5 Lag om psykiatrisk tvångsvård (SFS 2018:798)

7 central plats, framtagen av World Health Organization (WHO)⁶. Vidare är det är även en klassificeringsmetod som syftar till att skapa ett internationellt gemensamt uttryckssätt som gör att kommunikationen bland olika användare blir bättre. ICF ska ge en vetenskaplig grund för att begripa och studera hälsa, hälsobesläktade tillstånd, resultat och variabler och då bland annat att utkristallisera om det finns delaktighetsbegränsningar inom olika livsområden, varför ICF även syftar till att bidra till forskning och policyimplementering (Socialstyrelsen, 2003).

ICF:s definition av delaktighet består av del-begrepp såsom engagemang som består av aspekterna att delta, att vara inkluderad (i ett livsområde), vara accepterad eller att ha tillgång till nödvändiga resurser samt den subjektiva aspekten erfarenhet/känsla av tillhörighet (Molin, 2004). Förutom del-begreppet engagemang kan ICF:s definition förstås utifrån fem andra former av delaktighet vilket benämns aktivitet, tillhörighet, autonomi, makt och interaktion.

Dessa former av delaktighet kan relateras till olika domäner - hem, fritid, skola, sysselsättning/arbete och politik. En adderande faktor är villkor för delaktighet där Molin argumenterar för att det å ena sidan finns inre villkor, alltså individens vilja och individens förmåga till delaktighet, å andra sidan yttre villkor relaterade till tillgänglighet, det vill säga tillfälle till delaktighet. En allmän begreppsbestämning av delaktighet ska ha både individuella och sociala/miljöaspekter, att bara tänka i de individuella aspekterna eller att bara tänka i de yttre aspekterna är ett för begränsat sätt att se på delaktighet. Delaktigheten borde alltså istället ses som en växelverkan mellan dessa individuella och yttre aspekter.

1.2.4 Boendestöd

Enligt Socialstyrelsen (2010) kan boendestöd definieras som ett beviljat bistånd i form av stöd i den dagliga livsföringen i det egna boendet, riktat till en viss målgrupp. Biståndet (eller insatsen) beviljas enligt SoL 4 kap 1 §: ”Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt”. En annan förklaring är att det ses som ett socialt stöd som den enskilde får i sin egen bostad (Socialstyrelsen, 2010). Stöden är utformade utifrån behoven för personer med psykiska funktionsnedsättningar och dess utveckling härleds till psykiatrireformen under 90-talet. Under utvecklingens gång har boendestöd allt mer gått

6 https://www.who.int/about/what-we-do

8 ifrån dess snarlikheter med hemtjänst till att bli en egen stödform som anses mer innehållsrik och kvalificerad.

1.2.5 Bostad med särskild service

Rätten att få en plats beviljad i en bostad med särskild service regleras både i SoL och LSS (Socialstyrelsen, 2010). Gemensamt för personer som får det beviljat är att de har en funktionsnedsättning som är av sådan grad att denna typ av bostad behövs. Ofta bor där fler personer, i egna lägenheter och med tillgång till ett gemensamt utrymme samt personal som kan ge stöd och service dygnet runt.

1.2.6 Omvårdnadspersonal

Omvårdnadspersonal definieras enligt Socialstyrelsen (2006) som personer som arbetar inom kommunal handikappomsorg med personer med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning.

Omvårdnadspersonalen har olika titlar så som skötare, vårdare, personlig assistent eller boendestödjare. Att arbeta för att brukaren ska ha ett så självständigt och oberoende liv som möjligt anses som ett av omvårdnadspersonalens viktigaste uppgift. En annan viktig uppgift är att personalen utför arbetet tillsammans med brukaren och inte åt denne. I den här studien kommer omvårdnadspersonal att benämnas socialarbetare.

1.2.7 Genomförandeplan

Individuella genomförandeplaner kan ses som ett redskap för att skapa inflytande för brukaren.

Genomförandeplanen är ett dokument som syftar till att redogöra för var, när och hur brukarens beviljade insatser praktiskt ska ske, vad målen för varje insats är samt att den redogör för brukarens inflytande. Utöver syftet med ökat brukarinflytande var även målen med genomförandeplanen att minska riskerna för dåligt bemötande samt att den kunde ses som en överenskommelse mellan brukaren och vårdpersonalen, enligt Hedlund (2014). Utifrån IBIC är nu genomförandeplanerna uppstrukturerade på ett nytt sätt då det finns fasta svarsförslag vilket syftar till att underlätta uppföljning och bidra till kvalitetsutveckling (Socialstyrelsen, 2016).

9

2. Bakgrund

I det här kapitlet kommer brukarinflytandets utveckling samt IBIC att redogöras för.

2.1 Brukarinflytandets utveckling

Här redogörs brukarinflytandets utveckling över tid och hur det fått fäste i Sverige. Syftet med detta kapitel är att ge en inblick i varför brukarinflytandet allt mer börjar ses som ett viktigt inslag i socialt arbete.

Brukarinflytande sträcker sig långt bak i tiden men det var först på 70-talet som de svenska kommunerna började utveckla olika metoder för att främja inflytandet (Socialdepartementet, 2001). Enligt Eriksson (2015) har funktionshinderrörelsen funnits i Sverige sedan 1860-talet.

Under 1960- och 70-tal skedde en förändring, här kom det istället att kallas för riksförbund.

Dessa krävde mer inflytande och förändring inom välfärdsstaten, främst inom kriminalvård, psykiatri och missbruksvård. Inom förbunden fanns i första hand personer som då hade eller tidigare haft insatser från den offentliga sektorn, men bestod även utav socialarbetare och andra som delade deras uppfattning. De viktigaste frågorna inom rörelserna gick lätt att koppla till politiska ideologier, maktdelning och ökad demokratisering. Brukarinflytande (eller patient- och klientinflytande som det kallades då) har således varit en fråga som från början drivits av en fristående social rörelse, utanför det offentliga. Brukarinflytandet kan ses som ett politiskt kontextbundet fenomen som också har sina rötter i den nyliberala reformprocessen. Här talades det om valfriheten för varje medborgare och effektivitet och funktionalitet inom organisationerna i välfärden.

Utanför Sverige, vid samma tid, handlade det mer om medborgarrättsrörelser och utifrån dessa utvecklades även brukarrörelser (Eriksson, 2015). Inom olika områden gick medborgare ihop och tillsammans krävde mer jämlikhet och ökad demokratisering. Rörelserna bestod av olika grupper som exempelvis kvinnor, studenter, anställda eller värnpliktiga. Med den nya gruppen, brukare, kom det istället att kallas för brukarrörelse. De ville ha ökad makt för brukarna inom välfärdsorganisationerna, som vid den här tiden ansågs väldigt byråkratiska och egenmäktiga.

År 1982 kom socialtjänstlagen (SoL) och med den skapades en grund för att alla medborgare ska få den stöttning och erhålla den hjälp som de är i behov av.

I 21§ står det att socialnämnden i kommunen som ska jobba för att invånare med fysiska, psykiska eller av andra anledningar har förklarliga svårigheter i sitt liv ska få möjlighet att leva som andra och delta i samhällslivet (Bülow, 2018).

10 År 1986 i prop. 1986/87:91 föreslog regeringen en utveckling av olika former för brukarinflytande då det ansågs att behovet ökade (Socialdepartementet, 2001). Dessa former uttrycktes med begrepp som bland annat medbestämmanderätt, medansvar och självbestämmande. Regeringen menade vidare att syftet med det ökade brukarinflytandet var att det bidrog till en förbättrad kvalitet på de kommunala tjänsterna samt att innehållet i dessa blev allt mer viktiga för medborgarna. Utifrån syftena konstateras det att brukarinflytandet som sådant ses som ett viktigt komplement till den representativa demokratin. I en senare proposition 1993/94:188 utökades möjligheten till inflytandet ytterligare. Regeringen menade att ett ökat medborgarinflytande ses som ett viktigt inslag i den utveckling som då skedde i den kommunala sektorn. Även här var regeringens tanke med brukarinflytande att det hade ett demokratiskt värde, i synnerhet för den enskilde individen när denne ges möjlighet att påverka sin egen situation. Inflytande och medbestämmande ses således som viktiga inslag i samhällsutvecklingen samt att de bidrar till skapande av demokratiska miljöer. I propositionen framgick det även att ett större inflytande ökar effektiviteten i verksamheterna, då medborgarna i de kommunala verksamheterna sitter på både kunskap och erfarenheter. Under andra halvan på 90-talet börjar det bli allt vanligare att verksamheterna inom den offentliga sektorn arbetar med brukarinflytande.

Termer som ”tillgänglighet”, ”full delaktighet och jämlikhet”, ”alla människors lika värde”, ”ett samhälle för alla” och självbestämmande” blev vid den här tiden allt mer vanligare. Dessa begrepp och den nya synen på människor med funktionsvariationer ses som en viktig del i LSS och Lagen om statlig assistansersättning, förkortat LASS (1993:389) som började gälla år 1994 (Lindqvist, 2017). LSS kom till för att garantera personer med svåra funktionshinders rätt till bestämda insatser. LSS 5 § lyder: ”verksamhet enligt denna lag ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.”. Vidare säger LSS 6 §: ”Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges…”.

En annan orsak till att brukarinflytande har blivit ett allt viktigare inslag de senaste åren är att det finns ett större intresse för kunskap i det sociala arbete (Eriksson, 2015). Författaren talar om ett nytt sätt att tänka inom välfärdsorganisationerna, att arbetssättet ska vara baserat på kunskap och evidens. Här har bland annat den ”evidensbaserade praktiken” (EBP) fått fäste.

Enligt denna ska besluten som fattas om insatser i de sociala verksamheterna vila på tre olika

11 kunskapsgrunder: bedömning från den professionelle, bästa vetenskapliga kunskap och inte minst brukarens uttryckta vilja, uppfattning och behov. Sen några år tillbaka förväntas socialtjänsten använda sig utav EBP, vilket således innebär att brukaren ges större möjlighet till inflytande.

2.2 Individens behov i centrum – IBIC

Nedan ges en förklaring till vad IBIC syftar till, hur det utvecklats samt dess relevans för brukarinflytande och socialt arbete.

Individens behov i centrum, förkortat IBIC, är ett dokumentationssystem som både handläggare och socialarbetare inom socialtjänsten ska använda och ta stöd i enligt socialstyrelsens rekommendationer (Socialstyrelsen, 2016). IBIC består utav tre huvuddelar: Det är ett arbetssätt med individens behov i centrum, en metodisk arbetsform innefattar handläggning, genomförande och uppföljning samt består IBIC av en ordnad dokumentation som har sin grund i nationell informationsstruktur och nationellt fackligt språk.

IBIC är resultatet av 2015 års vidareutveckling av ÄBIC (Äldres behov i centrum).

Socialstyrelsens stod för anpassningen från ÄBIC till IBIC på uppdrag från regeringen, uppdraget innefattade att utveckla och anpassa ÄBIC-modellen för vuxna individer oavsett ålder eller funktionsvariation som har behov av stödinsatser enligt SoL eller LSS.

Socialstyrelsen startade arbetet med ÄBIC efter två uppdrag från regeringen 2008. Då fanns det nämligen inte någon nationell statistik över äldre människors behov samt att kommunerna då inte beskrev äldre människors behov och insatser på ett homogent och strukturerat sätt (Socialstyrelsen 2011).

Enligt Socialstyrelsen (2016) syftar IBIC bland annat till att bidra till: transparens då handläggningen är tydligare vilket gör det lättare för den berörda individen att förstå, ökade möjligheter till delaktighet på individnivå, större rättssäkerhet, en förbättrad möjlighet att redogöra för individens behov. När mål och insatser inom socialtjänsten skapas ligger nu fokus i huvudsak på individens behov, med andra ord det som är betydelsefullt för individen. IBIC är ett stöd för att identifiera och beskriva individens behov, resurser, mål och resultat samt hantera dokumentationsbehov med gemensamt språk inom den process som individen genomgår i socialtjänsten. Syftet är att individens stöd utgår från personens individuella behov och mål, inte från utbudet av existerande insatser. Detta sammantaget ger förutsättningar för att lagens mål och intentioner uppnås. För att tydligt beskriva individens behov, resurser, mål och resultat

12 används Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF, som utgår från WHO:s definition av hälsa⁷. För att följa upp och värdera individens resultat behövs en beskrivning av det nya funktionstillståndet som i sin tur kopplas till det åsyftade funktionstillståndet, alltså målet. Detta kan kompletteras med individens upplevelse av livskvalitet, alltså har insatsen påverkat eller förändrat individens situation i riktning mot något av de övergripande målen. Utöver dessa aspekter ingår i IBIC även att följa upp insatsens kvalitet, med andra ord hur väl insatsen har genomförts enligt planeringen och individens uppfattning om insatsens kvalitet. IBIC innefattar mallar för utredning och genomförandeplaner eller exempel på olika arbetsformer och metoder för bedömande, genomförande och uppföljning. Ett framgångsrikt förändringsarbete för individen förutsätter politiskt, ekonomiskt och organisatoriskt stöd.

Socialstyrelsen (2016) menar vidare att för att praktiskt omsätta arbetsteorin om IBIC ska ledningen stötta ett långsiktigt förändringsarbete och att såväl handläggare som utförare har kunskap om det betydelsefulla mötet och samtalet med individen samt hur människan kan förstås som biologisk, psykologisk och social varelse. Det ska även finnas en kunskap om hur olika sätt att beskriva individens resurser och behov påverkar de professionellas arbetssätt och lösningsidéer. Likväl bör ICF som tankemodell kunna hanteras för att förstå̊ och beskriva individens livssituation, kunna beskriva och formulera mål. Det ska på olika sätt att följas upp resultat, alltså målen, upplevelse av livskvalitet och uppfattning om insatsens kvalitet grunder för att arbeta systematiskt, evidensbaserat och att genomföra förändringsarbete.

7 https://www.who.int/about/who-we-are/frequently-asked-questions

13

3. Problemformulering, syfte och frågeställningar

I detta kapitel redogörs för studiens problemformulering, syfte och frågeställningar.

3.1 Problemformulering

Som framgår ovan finns det krav på att de offentliga verksamheterna arbetar för brukarens inflytande samt att dess förtjänster är flera (Eriksson, 2015). Det bidrar till högre effektivitet i verksamheterna, det underlättar utvärdering, det har ett demokratiskt värde samt att brukarens kunskaper ses som alltmer värdefull. Socialstyrelsen (2016) menar att IBIC bland annat syftar till att stärka individens delaktighet kring dennes insatser och detta skulle kunna ses som ett svar på kraven om brukarinflytande. Utifrån detta är det därför relevant för socialt arbete och socialpedagogik att undersöka hur IBIC lever upp till ett av dess syften, att öka brukarens delaktighet. Studien kommer därför att behandlas enligt följande syfte och frågeställningar:

3.2 Syfte

Syftet med den här studien är att undersöka professionellas erfarenheter av att använda IBIC som verktyg för ökat brukarinflytande och delaktighet i verksamheter inom socialpsykiatrin.

3.3 Frågeställningar

Studiens frågeställningar är följande:

Hur definierar personalen brukarinflytande och delaktighet?

Vilka förtjänster och utvecklingsområden upplever personalens finns med IBIC?

Hur upplever personalen att ett ökat brukarinflytande och delaktighet möjliggörs med hjälp av IBIC?

14

4. Tidigare forskning

I det här kapitlet redovisas tidigare forskning rörande brukarinflytande och delaktighet.

Kunskapsläget kring brukarinflytande och delaktighet upplevdes omfattande då utbudet av tidigare forskning var stort, i synnerhet på internationell nivå. Forskningen var dock många gånger kopplad till sjukvårdskontext. Vad gäller nationell forskning och studier om IBIC var utbudet där begränsat. Sökorden har varit user influence, user engagement, user participation, psychiatric samt user involvement. Sökmotorerna som använts är PsycINFO och Sociology Source Ultimate. Forskningen är kategoriserad på följande vis: Syftet med brukarinflytande, främjande faktorer och hinder.

4.1 Syftet med brukarinflytande

Vad brukarinflytande syftar till verkar enligt Eriksson (2015) svårt att uttala sig exakt om då intentionerna är flera. Han har i sin doktorsavhandling följt både kommunal individ- och familjeomsorg och psykiatriförvaltning. I doktorsavhandlingen har Eriksson velat undersöka hur den politiska synen och målen med brukarinflytande yttrar sig i verksamheterna. Utifrån en analys av olika metodskrifter, rapporter samt utredningar har författaren funnit tydliga mönster i vad syftet med brukarinflytande tycks vara. Enligt honom framgår det från Socialstyrelsen att inflytandet bidrar till effektivitet, serviceanpassning, maktutjämning samt att det har en legitimerande effekt för organisationerna. För brukarens del innebär det också en maktutjämning, återhämtning och att det ökar demokratin i verksamheterna. Om brukaren ges möjlighet till inflytande kan det även ses som ett sätt att skapa valfrihet för denne. Författaren hävdar också att det kan bidra till är empowerment. Det här begreppet kommer att tas upp längre fram i texten men kan kortfattat beskrivas som att socialarbetaren möjliggör för brukaren att kunna uppnå förändringar i sitt liv, få större makt att fatta beslut samt en ökad förståelse för sin situation (Payne, 2015).

Smith m.fl. (2012) vars artikel har undersökt tidigare forskning kring brukarinflytande och deltagande menar att tanken med brukarinflytande är att stärka samhället, öka medborgarskapet och främja social inklusion. Författarna menar vidare att det syftar till att förädla insatserna som brukaren kan nyttja på ett så bra sätt som möjligt. Denna förädling av insatser gör att det kan fattas välinformerade beslut och försäkra att begränsade resurser används på bästa sätt och samtidigt möter brukarens behov. Det kan också ses som ett sätt att försäkra sig om social rättvisa genom att göra det möjligt för människor att göra sina röster hörda, framförallt då sett till mobiliserade brukargrupper. I en annan studie av Solbjør & Steinsbekk (2011) vars syfte

15 var att genom intervjuer undersöka norsk sjukvårdspersonals syn på brukarinflytande och hur det bidrog till kunskap i arbetet framgick det att tillgången till brukarens kunskap och åsikter ses som ett viktigt komplement och ibland alternativ till de professionellas kunskap. Författarna hävdar även att brukarinflytande handlar om något som socialarbetaren ger brukaren, vilket konstateras handla om maktöverföring.

Den politiska världen verkar ha en annan syn på vad syftet är, här handlar det mer om effektivitets- och kvalitetsskäl. Brukaren anses sitta på värdefull kunskap och erfarenhet när det kommer till att utvärdera och förbättra verksamheterna i vården avseende bemötande, tillvägagångssätt och utbud (Eriksson, 2015).

För att rikta blicken mot individen igen nämns ytterligare orsaker som denne främjas av med ett ökat inflytande (Eriksson (2015). Genom det ges brukaren ökad möjlighet att få kontroll över och att få påverka sitt eget liv. Brukaren ges med andra ord mer makt över att få ta beslut som får konsekvenser för dennes liv, likväl ett ökat ansvar för sin hälsa. Sagsveen m.fl. (2018) har i sin studie undersökt professionellas erfarenheter av att arbeta med brukarinflytande och hur detta kunde möjliggöras, med hjälp av fokusgruppsintervjuer på olika verksamheter i Norge. Till skillnad från andra författare talar Sagsveen m.fl. (2018) om vårdplan istället för genomförandeplan. De hävdar att en del av arbetet med brukarinflytande handlar om att involvera denne i sin vårdplan och att det bidrar till att öka möjligheten för brukaren att ta ett större ansvar för dennes egen hälsa samt att det bör öka nöjdheten med insatserna och motivationen till dessa. Att arbeta med brukarinflytande verkar således innebära en vinst för både brukaren och verksamheterna.

4.2 Främjande faktorer för brukarinflytande

Först och främst behöver verksamheten möjliggöra för inflytande (Eriksson 2015). Den mest centrala förutsättningen menar författaren är engagemang från ledningen. Sagsveen m.fl. (2018) har identifierat fyra sätt för att möjliggöra brukarinflytande som mer ligger på socialarbetarens nivå; relationsbyggande, använda samtalsmetodiken MI⁸ – motiverande samtal, att bedöma brukarens behov och anpassa vården därefter samt att få brukaren att känna att det är dennes plan och mål. Utifrån författarnas resultat ligger förutsättningarna således mer hos varje enskild

8 https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad- praktik/metodguiden/mi-motiverande-samtal/

16 socialarbetare, än hos ledningen som Eriksson (2015) hävdar. Det är även i enlighet med vad Solbjør & Steinsbekk (2011) hävdar, att en av de viktigaste faktorerna snarare ligger i socialarbetarens attityd. Det är av vikt att denne har en positiv inställning till att involvera brukaren samt är engagerad. Sagsveen m.fl. (2018) menar att MI användes för att få brukaren att komma till insikt med sina problem samt lösningar på dessa, det är således inte personalen som ska komma med förslag på lösningar och detta ansågs som en viktig del i inflytandeprocessen. Socialarbetarna lade även fokus på att brukaren skulle känna att denne äger sin genomförandeplan, med andra ord skulle brukaren känna att målen och hur dessa ska nås var något som denne själv hade varit med och kommit fram till. Detta ansågs även ha en motiverande effekt för brukaren. Utöver en känsla av att äga sin genomförandeplan fann även författarna att det var viktigt med att anpassa verksamheten efter brukarens behov. Det innebar således ett fokus på att jobba individanpassat, att erbjuda insatser utefter brukarens behov och inte beroende på vilka insatser verksamheten har. Vikten av en god och ärlig relation underströks även av författarna och för att möjliggöra detta var det en fördel om socialarbetaren såg brukaren som en likvärdig kompanjon, att denne får bli sedd, hörd och inte dömd efter sin bakgrund. Uppfattningen var då att förtroendet till personalen växte och att det då blir lättare för brukaren att prata. Relationen mellan socialarbetaren och brukaren ses också som en viktig del i brukarinflytande, enligt Smith m.fl (2012). De hävdar att den samlade forskningen visar på detta och att förutsättningar för en god relation är tillit, kommunikation, ömsesidig förståelse och stöttning på en vardaglig basis. Det finns också ett värde av tydlig kommunikation, information och förklaringar som ett bra sätt att skapa ett meningsfullt engagemang hos brukaren.

Brukarinflytande bör också ses som en viktig del i arbetsuppgifterna i verksamheterna, som kräver organisering, planering och uppföljning (Eriksson, 2015). Ett sätt för att möjliggöra detta kan vara att utse en ansvarig i personalgruppen som aktivt arbetar med det. Sagsveen m.fl (2018) hävdar att brukarinflytandet bör vara något som systematiskt diskuteras och reflekteras över i arbetsgruppen. Författarna förespråkar att frågor som ”vad innebär brukarinflytandet för verksamheten och för varje enskild brukare?” ofta ställs i personalgruppen för att synliggöra fördelar och nackdelar samt förutsättningar och hinder.

4.3 Hinder för brukarinflytande

För personalens del hävdar Eriksson (2015) att tidsbrist ses som ett utav de största hindren för att kunna arbeta för brukarens inflytande. Likväl har viss personal svårt att komma ifrån vanan

17 om att fatta beslut över andra. Men det är inte bara förutsättningar i verksamheten och hos personalen som avgör förutsättningarna. Författaren menar vidare att brukarens sociala nätverk, personliga resurser samt utbildningsnivå också spelar en viktig roll när det bland annat handlar om att ha inflytande kring frågor som berör dennes stöd och insatser, vilket också bekräftas av Sagsveen m.fl. (2018).

En nackdel med att inge för mycket inflytande är att det krockar med kraven som verksamheterna har på sig om att insatserna ska vara evidensbaserade (Solbjør & Steinsbekk, 2011). När det finns en trend i verksamheten att insatserna ska bygga på evidens blir det således svårt för socialarbetaren att involvera brukaren i val utav insatser, då brukarens åsikter riskerar att krocka med forskningen. För att slippa stå i valet mellan brukarens önskemål och evidensen finns det således en risk för att socialarbetaren väljer att inte involvera denne i allt för stor utsträckning. Även Shortus m.fl. (2011) fann risker för konflikt mellan kraven på evidensbaserad praktik och att ge brukaren för mycket inflytande i val av insatser. I deras studie intervjuade de 29 personer som arbetade med kroniskt sjuka patienter i syfte att undersöka deras upplevelse av att involvera brukaren i vårdplaneringen. Brukarens önskemål kunde då krocka med socialarbetarens uppfattning om vad den mest lämpliga insatsen är, vilket kunde utgöra en ytterligare orsak till att brukaren inte involveras. Socialarbetaren behöver således balansera valen mellan sin egen kunskap, vad forskningen säger och brukarens åsikter. Smith m.fl. (2012) menar också att den samlade forskningen belyser att socialarbetaren har en press på sig att utföra byråkratiska och administrativa uppgifter, såsom rapporter och ha formella möten vilket kan skrämma brukare och även göra det svårt för socialarbetaren att ha tid för relationsarbetet gentemot brukaren. Likväl hävdar Sagsveen m.fl. (2018) att kraven på evidensbaserade insatser krockar med att låta brukaren få bestämma vad denne behöver.

En annan komplicerad aspekt kring involverandet i val av insatser är att brukarens önskemål ibland inte kan tillmötesgås av verksamheterna enligt Sagsveen m.fl. (2018). Författarna menar att personalen upplevde det svårt när de ville erbjuda brukaren inflytande, denne kommer med önskemål om en viss insats och verksamheten inte har möjlighet att utföra den. Brukaren fick då nöja sig med de insatser som fanns i verksamheten och personalens uppfattning var att sådana situationer hämmade målet om ett individuellt utformat stöd.

18

5. Teoretisk utgångspunkt

Det teoretiska perspektivet som kommer behandlas i den här studien är empowerment. Nedan ges en beskrivning på vad teori är och vad empowerment egentligen innebär samt hur det kan vara relevant i förhållande till brukarinflytande.

5.1 Empowerment

För att förstå ett empiriskt material kan teori vara till nytta då en teori gör att man kan se empirin som någonting, teorin syftar till att förklara eller begripa konkreta eller delvis skiftande fenomen (Svensson, 2011). Teori kan användas som ett par glasögon ”teoretiska glasögon” där undersökaren kan få en analytisk blick som fokuserar på vissa delar som då blir tydliga. Nedan redogörs för den här studiens teori, empowerment.

[…] ”empowerment har samband med självhjälp och delaktighet för individer och kollektiv som är involverade i de beslut som angår dem” (Payne, 2015, s.374). Författaren menar att empowerment kan sägas innebära att socialarbetaren hjälper individen att förändra sitt liv, samt skapa en större förståelse hos denne. Empowerment syftar vidare till att brukaren ska få hjälp att skaffa sig kraft och makt för att fatta egna beslut och övervinna de eventuella hinder individen har som står i vägen för beslut och handlingar. Författaren hävdar att handlingar grundade på empowerment har demokratiska avsikter samt att de strävar efter social rättvisa i det sociala arbetet, på vis att alla ska få möjlighet till att nå sina mål i livet samt rätten till de sociala tjänsterna.

Delaktighet, eller participativ praktik, förklaras ytterligare som en aspekt av empowerment och kan förklaras som ett förhållningssätt eller synsätt socialarbetaren har i sitt arbete gentemot brukaren (Payne, 2015). Författaren talar förvisso om detta i form av samhällsarbete vilket inriktas mot utsatta grupper där tanken är att gruppmedlemmarna ska ta lära sig ta stöd av varandra. Men det går även att koppla samhällsarbetet till konsumentintressen, vilket handlar om att skapa förutsättningar för personen (brukaren) som använder offentliga tjänster för att kritisera och klaga över tjänsterna som inte passar just henne. Det är här en utav grundstenarna i det participativa synsättet kommer in. Just att få vara delaktig i beslut och ingripanden som rör en själv. Den här delaktigheten går också i linje med den demokratiska värdegrunden som ska finnas i de sociala verksamheterna samt att det stärker individens personliga ansvar. Vidare kan den participativa praktiken bidra till godare förutsättningar för att nå målen samt ökad effektivitet i verksamheterna.

19 Payne (2015) menar att den participativa praktikten består av fyra huvuddelar:

• Först och främst innehåller det empowerment, vilket innebär att socialarbetaren kan sägas hjälpa brukaren ifrågasätta förtryck och att denne stöttas i att ta kontroll över frågor som påverkar dennes liv.

• Brukaren får mer kontroll kring beslut och planering av åtgärder som rör dennes liv samt ökad möjlighet till att få definiera sina egna behov.

• Stärkt självförtroende och självkänsla samt ökade färdigheter och kunskaper, med andra ord stärkta personliga resurser.

• Genom denna praktik möjliggör verksamheten för en ökad delaktighet hos brukaren.

Vidare sammanfattar Payne (2015) tre viktiga aspekter av empowerment som är viktiga att ha med för att det ska kunna tillämpas i verksamheterna. För det första ska brukarens delaktighet kring beslut om dennes insatser möjliggöras. För det andra ska brukarens åsikter tas tillvara på, socialarbetaren ska lyssna på hur brukaren anser att insatserna ska utföras. För det tredje ska brukarens rättigheter till olika tjänster samt kvalitén hos dessa säkerställas.

Utifrån beskrivningarna ovan är således detta perspektiv relevant då grundtankarna med brukarinflytande stämmer väl överens med vad empowerment anses bidra till. Avsikten med studien är, som tidigare nämnt, att fastställa professionellas erfarenheter av om IBIC har bidragit till ökat inflytande och delaktighet för brukaren. IBIC handlar till stor del om att underlätta för socialarbetaren att utforma ett individuellt anpassat stöd, klargöra dennes mål kring olika livsområden och under utformningsskedet och utförandet förväntas brukaren vara delaktig. Payne (2015) hävdar att en verksamhet som arbetar med empowermentpraktik uppmuntrar brukaren till delaktighet när det kommer till planering och genomförande av dennes insatser. Verksamheten uppmuntrar likväl brukaren till självständighet och den låter sig påverkas av brukarens åsikter. Att undersöka om ett visst verktyg i socialt arbete ökar möjligheten till större brukarinflytande går med andra ord att likställa med frågan om en ökad empowermentpraktik i verksamheterna.

En svaghet som kan ses med teorier är att det inte finns någon teori som kan förklara allt, utan med de teoretiska glasögonen fokuseras vissa delar på medan andra delar inte tas upp och kommer helt ur fokus (Svensson, 2011). En begränsning med teorin empowerment har i studiens analys varit att redogöra för hinder för inflytande och delaktighet, där hade exempelvis begreppet delaktighet kunnat fungera som ett komplement då det redogör för inre- och yttre faktorer för delaktighet (Molin, 2004). Men med tanke på studiens tidsram och omfattning anses

20 teorin empowerment varit tillräckligt omfattande då empowerment redogör för många aspekter av hur socialarbetaren kan möjliggöra för brukaren att stärka sin position.

Delaktighet, maktöverföring, inflytande, rättigheter och participativ praktik är bara några av de begrepp som ryms inom empowermentpraktiken och med dessa aspekter i åtanke bör det gå att få svar på studiens syfte och frågeställningar med den här teorin.

21

6. Etiska överväganden

Till varje vetenskaplig text behöver etiska överväganden tas i beaktande. Nedan redogörs det för hur den här studien har förhållit sig till de fyra etiska forskningskraven.

Vetenskapsrådet, VR, är en statlig myndighet som ska bistå och understödja svensk grundforskning⁹ (Vetenskapsrådet 2002). Forskning ses som en viktig del av utvecklingen både på individnivå såväl som en samhällelignivå, därav finns det ett befogat krav, forskningskravet, på att det bedrivs forskning på viktiga områden och att forskningen är av god kvalitet.

Samhällsmedborgarna har samtidigt ett legitimerat krav på skydd mot integritetskränkningar och skydd mot fysisk och psykisk skada kallat individskyddet vilket är huvudaspekten vid forskningsetiska överväganden. Under studiens gång åligger det därför författarna att noggrant reflektera över de etiska frågorna som kan tänkas vara aktuella för arbetet.

Grundregeln är att informanterna ska drabbas så lite som möjligt i en studie och förtjänsterna, att utvinna ny och användbar kunskap, ska avsevärt väga upp eventuella negativa konsekvenser för informanterna (Vetenskapsrådet 2002). Därför genomfördes det i samband med studiens början en etisk egengranskning tillsammans med studiens handledare där olika etiska frågor togs upp, reflekterades och resonerades kring innan studien kunde fortsätta. Sammantaget kunde inga etiska negativa konsekvenser identifieras med studien.

6.1 Etiska forskningskrav

VR har även tagit fram fyra etiska forskningskrav som studien har förhållit sig till och haft som riktlinjer, kallade: informationskravet, samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002).

6.1.1 Informationskravet

Med detta krav menas att den som är undersökare ska informera informanterna om studiens syfte, informanternas roll i studien samt vilka premisser som gäller för deras deltagande (Vetenskapsrådet 2002). I denna studie fick informanterna vid bokning av intervjuerna per telefon muntlig information om vad studien i stora drag handlar om, vad syftet var, hur intervjun var tänkt att gå till och hur studien skulle publiceras. Efter bokning av intervjuerna fick

9 https://www.vr.se/sidfot/om-vetenskapsradet/det-har-ar-vetenskapsradet.html#0

22 informanterna även skriftlig information om studien via ett informationsbrev (se bilaga 1) som skickades ut till samtliga informanter.

6.1.2 Samtyckeskravet

Med detta krav menas att informanterna själva har rätten att bestämma över sitt deltagande i studien och att undersökaren ska inhämta informanternas samtycke (Vetenskapsrådet 2002). I denna studie gavs informanterna muntlig information per telefon vid bokning av intervjuerna att deras deltagande var helt frivilligt och att de kunde avbryta sin deltagande närsomhelst under studiens gång utan att behöva uppge anledning. Inför genomförande av intervjuerna skrev informanterna på ett samtyckesbrev (se bilaga 2) där de fick intyga att de förstod villkoren för deras deltagande och rättigheter i studien.

6.1.3 Konfidentialitetskravet Med detta krav menas att all information som kan identifiera individer i studien ska redogöras

på ett sådant tillvägagångssätt att aktuella individer inte kan identifieras av någon utomstående (Vetenskapsrådet 2002). Under transkriberingen av denna studie har

informanterna avidentifierats då namn, kön, ålder, yrkestitlar, verksamheter och ortnamn tagits bort. I studien kallas informanterna för ”socialarbetare” förutom i redovisning av resultat och analys där de kallas för ”informant 1”, ”informant 2” och så vidare.

6.1.4 Nyttjandekravet

Med detta krav menas att erhållna personliga uppgifter inte får lånas ut för kommersiella ändamål utan bara för vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet 2002). I denna studie har dessa uppgifter endast använts för dess syfte och inte delgetts någon utomstående.

23

6. Metod

I nedanstående kapitel redogörs det först kort om författarnas förförståelse sedan beskrivs den här studiens metod, kvalitativa metod. Studiens frågor kommer att besvaras med hjälp utav kvalitativa intervjuer vilket innebär att även dessa redogörs för nedan, samt dess förtjänster och begränsningar. Likväl kommer tillvägagångsätt kring datainsamling, resultat och analys att redogöras för i kronologisk ordning. I slutet på kapitlet kommer även studiens trovärdighet att diskuteras.

6.1 Förförståelse

Då det finns en viss förförståelse inom socialt arbete, främst socialpsykiatrin, samt förförståelse om IBIC är detta något vi som författare har förhållit oss till under studiens gång. Denna kunskap har erhållits dels genom studietiden på det socialpedagogiska programmet dels med den arbetserfarenhet vi har inom socialt arbete, däribland boendestöd och bostad med särskild service inom socialpsykiatrin. Våra åsikter och kunskaper har hållits tillbaka under stora delar av studiens gång, detta för att försöka förhålla oss objektiva och att förförståelsen inte ska riskera att påverka studiens resultat. Situationer där förförståelsen utnyttjats har varit under intervjuerna där vi kunnat ställa relevanta följdfrågor runt ämnet.

6.2 Den kvalitativa forskningen

Larsson (2014) menar att den kvalitativa forskningen syftar till att ge en tydlig bild av en persons eller aktörs beskrivningar, vilket kan ges genom utsagor i skrift, tal eller genom observationer. Att samla in data kan således ske med olika tillvägagångssätt och dessa tre huvudtyper kallas för: Öppna intervjuer, Direkta observationer samt Dokumentanalys i kvalitativ forskning. Den förstnämnda syftar till att hjälpa forskaren få en bild utav en persons subjektiva upplevelser genom dennes beskrivningar, ord, uttryck, erfarenheter och kunskaper.

Intervjuerna förs sedan ner i text som blir föremål för analys. Det andra tillvägagångssättet är att forskaren befinner sig på en verksamhet och noga observerar händelser, fenomen och beteenden kopplat till forskningsfrågan. Med den tredje typen av insamling hämtar forskaren citat från olika källor som utgörs av bland annat publicerade skrifter, rapporter och andra dokument. Författaren hävdar vidare att med hjälp av dessa tillvägagångssätt blir det möjligt att på ett detaljerat sätt analysera och beskriva olika fenomen och aspekter kring ett ämne. Ämnet beskrivs då ur ett helhetsperspektiv istället för att rikta in sig på någon enskild faktor, däremot krävs dock vissa inriktningar.

24 Vidare kännetecknas den kvalitativa metoden av att dess data består av ord och inte siffror, vilket är aktuellt vid kvantitativ metod (Nilsson, 2014). Författaren hävdar att fördelarna med just kvalitativa intervjuer är att de kan bidra till djupare förståelse kring ett ämne. Anledningen till det är att den intervjuade personen ges möjlighet att få förklara sina upplevelser och tankar.

Det ger i sin tur möjlighet för den som intervjuar att tolka och förstå informanterna på ett djupare sätt än vid en kvantitativ analys. Vidare menar författaren att kvalitativa intervjuer är att föredra när avsikten är att undersöka ett fenomen som kan tänkas förändrats över tid. Detta då bland annat intervjuer ofta innebär längre samtal om ämnet som förhoppningsvis ger djupa och detaljerade beskrivningar för ett händelseförlopp. Den här studien har använt sig utav den kvalitativa metoden och nedan beskrivs det på vilket sätt.

6.3 Tillvägagångssätt

6.3.1 Urval

Larsson (2014) menar att urvalet av informanter bör ske med omsorg då den kvalitativa forskningen syftar till att ge tydliga, relevanta beskrivningar av hög kvalitet. Informanterna bör således ha goda kunskaper och erfarenheter kring det område som ska undersökas. Studien avser som, tidigare nämnts, att undersöka professionellas erfarenheter av att använda arbetsverktyget IBIC och om de upplever att det har möjliggjort ökat inflytande och delaktighet för brukaren. I denna studie består därför informanterna av boendestödjare och boendestödspedagoger inom socialpsykiatrin. Tanken med det är att dessa bör ha relevanta erfarenheter kring brukarinflytande och delaktighet kopplat till IBIC då det verktyget infördes i verksamheterna i socialpsykiatrin under år 2017. Boendestödjare och boendestödspedagoger arbetar nära brukaren samt ansvarar för uppdatering och utformning av dennes genomförandeplan. Utifrån förförståelse om verksamheterna finns det en vetskap om att förhållningssättet gentemot brukaren ska präglas av socialpedagogik vilket ska tänkas främja möjligheten till delaktighet. Även Nilsson (2014) hävdar att valet av informanter bör ske på grund utav att de förväntas sitta på information som är relevant för forskningsfrågan. Författaren menar vidare att det är viktigt med variation mellan informanterna för att skapa sig en representativ bild utav målgruppen. I den här studien finns det därför en variation i samtliga informanters ålder, arbetslivserfarenhet, utbildning samt att dessa består av både män och kvinnor. Val av informanter är därför gjort genom ett strategiskt urval, vilket innebär att de är avsiktligt valda med viss variation samt utifrån deras förväntade kunskap och inblick i ämnet.

25 För att få tag i informanter tog vi kontakt med enhetschefer inom socialpsykiatrin i en mellanstor kommun i Västsverige. Efter godkännande från chefernas sida var nästa steg att kontakta verksamheterna, boendestöd och olika bostäder med särskild service. När dessa kontaktades var avsikten, som tidigare nämnts, att välja informanter därifrån med en viss variation. Kontakten togs genom telefon och vi gav då en snabb presentation av oss och berättade om vår studie, samt att vi sökte personer utefter vissa kriterier (kön, ålder, erfarenhet och så vidare). Utifrån att en av författarna har kännedom om några av verksamheterna och dess personalgrupper fanns det här redan en tanke om vilka som skulle tillfrågas. Men i vissa verksamheter var personalgruppen okänd och där fick vi helt enkelt förklara vårt urval för den som först svarade och utifrån det fick den här personen nämna några tänkbara personer. Några av dessa var på plats när vi ringde och andra fick vi söka nästa gång de var i tjänst. En del av de tillfrågade avböjde men de flesta tackade ja. Vid den här första kontakten fick informanten kortfattad, muntlig information om vad studien och intervjun skulle handla om samt att tid för intervjun bokades. Efter samtalet skickades även ett informationsbrev (se bilaga 1) till respektive informant via epost. Informationsbrevet innehöll en kort beskrivning av studien och dess syfte, en beskrivning om hur intervjun skulle gå till samt togs de forskningsetiska principerna upp i brevet.

6.3.2 Förberedelser & datainsamling

Som tidigare nämnts kommer den här studiens frågor besvaras med hjälp utav kvalitativa intervjuer. Enligt Kvale & Brinkmann (2014) är just kvalitativa intervjuer att föredra när en studie avser att undersöka erfarenheter hos olika personer. Däremot hävdar Elofsson (2005) att kvantitativa metoder är att föredra när det avses att undersöka effekter av en metod i socialt arbete. Med detta menar författaren att med större enkätundersökningar är det lättare att dra generella slutsatser av olika resultat. Dock hävdar Kvale & Brinkmann (2014) att kvalitativa metoder är lämpliga när det avses att undersöka hur något upplevs eller görs och utifrån det resonemanget bör det ändå anses vara relevant för denna studie att använda just kvalitativa intervjuer. Den har för avsikt att undersöka just professionellas erfarenheter av brukarinflytande och delaktighet, hur det kan möjliggöras samt deras erfarenheter av arbetsverktyget IBIC.

Likväl är en aspekt i studien att undersöka dessa fenomen över tid. IBIC infördes i verksamheterna för två år sedan och en intressant fråga i detta är hur brukarnas inflytande ser ut idag, jämfört med för två år sedan. Erfar personalen att det blivit någon förändring med IBIC, och i så fall på vilket sätt? Här menar Nilsson (2014) att kvalitativa intervjuer är fördelaktigt.

26 Då intervjuerna ofta generar i längre samtal kring det undersökta ämnet ges också möjlighet till att få detaljerade beskrivningar kring ett händelseförlopp.

Innan intervjuerna genomfördes skapades en intervjuguide (se bilaga 3) med frågor som utgår ifrån studiens syfte, frågeställningar, tidigare forskning samt valda begrepp (brukarinflytande och delaktighet) och teori (empowerment). Intervjuerna har utförts med en standardiserad intervjuguide med öppna frågor och dessa är väl uttänkta och ska ha relevans för forskningsfrågorna (Larsson, 2014). För att skapa en koppling till studiens frågor är intervjuguiden utformad utifrån den tidigare forskningen samt våra tidigare kunskaper.

Förförståelsen har präglat intervjuguiden på så vis att vi genom vår arbetserfarenhet har en inblick i vad IBIC kunnat generera i samt vilka eventuella brister som finns, likväl har vi kunskap om generella frågor kring brukarinflytande inom socialpsykiatrin. Vad som är bra med den standardiserade intervjuguiden är att ta bort eventuella felkällor som kan uppstå om det skulle utföras olika intervjuer för olika informanter som deltar i studien.

Utifrån vad som passade informanterna bäst hölls några av intervjuerna på informanternas arbetsplats medan ett par intervjuer hölls på ett bokat grupprum på Högskolans campus. Innan intervjuerna startade fick de läsa igenom och skriva på ett samtyckesbrev (se bilaga 2) där de fick godkänna sitt deltagande i studien. Intervjuerna skedde innanför stängda dörrar och spelades, efter godkännande av informanter, in med hjälp av en diktafon. Det är av flera aspekter bra att spela in kvalitativa intervjuer: det gör att datainsamlingen blir mer regelrätt utförd där det kan fås direkta och utförliga citat från informanterna. De inspelade intervjuerna transkriberades sedan i sina helheter, detta för att skapa en god empiriskt grund att ha som utgångspunkt i studiens resultat och analys (Larsson, 2014). Intervjuerna var sex till antalet och tog mellan 30–55 minuter per intervju att genomföra.

6.3.3 Analys

Då det transkriberade materialet bestod av många sidor text var det första steget kodning, vilket syftar till att reducera allt material för att lättare kunna sortera och tyda det (Lindgren, 2018). I det första skedet lästes allt transkriberat material igenom på dator flertalet gånger för att identifiera mönster och centrala drag. När vissa delar i texten exempelvis berörde hinder för brukarinflytande och delaktighet blev dessa delar färglagda med blått. Den blåa färgen representerade således koden förutsättningar för brukarinflytande och delaktighet. Likväl färglades allt som berörde IBIC med rött och så vidare. Det upplevdes att det var lätt att få en

27 överskådlig blick över texten när respektive kod fick en viss färg. När det bedömdes att färgläggningen (kodningen) var klar lästes var kod för sig noggrant igenom för att försäkra sig om att det fanns tydliga kopplingar mellan texten i respektive färg eller om något skulle flyttas över till en annan kod. När detta var gjort lades var färg in för sig i ett eget dokument, vilket till slut utgjordes av elva olika dokument. När koderna är reducerade och bedöms klara kallas dem nu enligt författaren för kategorier. Det här är den första av flera reduktioner och tanken är att dessa ska mynna ut i ett par centrala drag som utgör viktiga beståndsdelar för forskningsfrågan.

När det kommer till val av koder och kategorier är det därför av vikt att förhålla sig till studiens frågeställningar för att inte komma ifrån syftet (Lindgren, 2018). Vid den första reduktionen av materialet identifierades följande kategorier: personalens definition på brukarinflytande och delaktighet, dess förtjänster- och nackdelar, förutsättningar- och hinder för brukarinflytande och delaktighet på verksamhetsnivå, personalnivå och brukarnivå samt fördelar- och förbättringsområden med IBIC samt hur IBIC används. Författaren hävdar även att det är viktigt att under hela analysprocessen ständigt förhålla sin empiri till såväl teori som forskning.

Studiens kategorier grundar sig i gemensamma resonemang och erfarenheter från informanterna och i enlighet med vad författaren hävdar är de också valda utifrån studiens frågeställningar, tidigare forskning och teori. Under den andra reduktionen granskades alla de elva olika kategorierna ytterligare en gång, var för sig, och det upptäcktes vid det här laget att vissa stycken inte passade in i kategorin och togs därför bort eller flyttades till en annan. Likväl slogs vissa kategorier ihop då stora delar av dessa var gemensamma. Efter den här processen framstod varje kategori ”renare” vilket går ihop med vad Lindgren (2018) hävdar, att de utvecklas och förfinas ytterligare vid en andra reduktion.

Likväl uppstod koderna och kategorierna med hjälp av vår förkunskap. Lindgren (2018) hävdar att det inte är ovanligt att författaren redan innan analysen har idéer om eventuella koder och kategorier. Inte sällan sker detta när det finns en viss förkunskap samt att författaren avser att bekräfta en viss hypotes denne har. Exempelvis fanns kategorierna om förutsättningar och hinder samt IBIC:s förtjänster och brister i våra tankar när vi skapade intervjuguiden då vi redan vid det skedet hade en föraning om vad som skulle komma fram i empirin. Att förutsättningarna och hinder delades in på tre olika nivåer (verksamhet, personal och brukare) var bland annat något som skedde senare under analysprocessen. Då vi fick tydligare beskrivningar än vad vi trott och exempel på hur detta kunde möjliggöras eller hindras på samtliga nivåer fick dessa sex utgöra egna kategorier. Likväl gick mycket utav empirin ihop med studiens teori och den

28 tidigare forskningen. Författaren menar att detta är en naturlig del av analysarbetet där författarens hypoteser, den egna empirin, tidigare forskning och teori jämförs.

När kodningen bedömdes klar började arbetet med att klargöra hur dessa förhöll sig till varandra, vilket Lindgren (2018) kallar för tematisering. Under analysprocessen uppstod som sagt kategorierna definitioner, förtjänster och nackdelar och tillsammans fick dessa utgöra temat brukarinflytande & delaktighet då vi ansåg att dem tillsammans utgjorde grunden för dessa begrepp. Hur det möjliggjordes samt hindrades på de tre olika nivåerna fick tillsammans utgöra temat förutsättningar & hinder. Slutligen utgjordes temat IBIC utav kategorierna vad är IBIC och hur har det möjliggjort ett ökat inflytande och delaktighet för brukaren samt brister då dessa tillsammans täckte mycket utav IBIC. Kategorierna har således tydliga kopplingar till varandra under respektive tema. Författaren hävdar vidare att dessa kopplingar bör ses som betydelsefulla, kopplat till forskningsfrågan. Då studiens syfte är att undersöka professionellas erfarenheter av att använda IBIC som verktyg för ökat brukarinflytande och delaktighet anser vi varje tema samt kopplingarna i dem relevanta då dessa tillsammans bör kunna svara på syftet.

Se nedan (figur 1) för hur kategorierna hänger ihop med de olika temana.

________________________________________________________________________

Figur 1 Koppling mellan kategori och tema

Ovanstående analysprocess kallar Lindgren (2018) för ”the constant comparative method”.

Precis som namnet lyder handlar det om att författaren ständigt jämför fynden i sin data och följer stegen enligt stycket ovan.

29

6.4 Reliabilitet & Validitet

Kortfattat handlar reliabilitet om stabiliteten i studiens data och tillvägagångssätt (Lindgren, 2018). Vidare hävdar författaren att den kvalitativa forskningen inte består utav flertalet mätningar av exakt data, indelat i specifika kategorier, som den kvantitativa till stor del handlar om. Validitet handlar om att säkerställa att man undersökt just det studien haft för avsikt att undersöka och även detta är svårt att mäta då det inte finns några särskilda mätmetoder för det.

Inom den kvalitativa forskningen är reliabilitet och validitet således svårt att mäta och författaren menar då att forskaren i kvalitativ forskning istället kan fokusera på nedanstående kriterier.

6.4.1 Trovärdighet

Trovärdighet handlar om ifall studien har generat i en större insikt i det ämne den har undersökt (Lindgren, 2018). För att fastställa det behöver forskaren först ställa sig frågan om empirin är tillräckligt omfattande. Likväl ska relevanta jämförelser mellan kategorier och teman ha gjorts och att dessa har tydliga kopplingar mellan varandra. Slutligen ska det också fastställas ifall en eventuell läsare kan skapa sig en tydlig bild över ämnet och även kunna hålla med om slutsatserna som dras i studien. Som tidigare nämnts består empirin i den här studien av sex intervjuer som pågått i 30 - 55 minuter vilket utgjort en god grund kopplat till studiens frågeställningar. Under hela processen med kodning, tematisering, resultat och analys har det ständigt gjorts kopplingar mellan samtliga kategorier och teman. I grunden är alla kopplade till brukarinflytande och fokus har många gånger varit på vilket sätt varje kategori hänger ihop med brukarinflytande. Studiens bakgrund och forskning har för avsikt att ge läsaren en god bild om det aktuella ämnet och hur det hänger ihop teori och empiri. Kopplingarna mellan dessa bör förhoppningsvis få läsaren att instämma med slutsatserna. Som framgått ovan består studien dock av endast sex informanter och med det sagt är också ett kritiskt förhållningssätt mot empirin på sin plats. Med endast sex intervjuer kan det vara svårt att få en generell bild av ämnet. Därför har variationen mellan informanterna i denna studie varit så omfattande som möjligt. Informanterna valdes, som tidigare nämnts, medvetet utifrån deras olika kön, åldrar, arbetslivserfarenheter, utbildningar och arbetsroller. Detta för att få en så representativ bild som möjligt av målgruppen. Att vi medvetet har valt vissa informanter själva är något som kan behövas ha i beaktande. En risk med att själv välja informanter är att valet av dessa kan spegla resultatet i studien. Om det endast väljs personer som har goda erfarenheter av exempelvis IBIC finns det risk för att allt i empirin gällande just IBIC blir positivt. Vi har dock försökt hålla oss

30 så objektiva som möjligt och endast utgått ifrån de kriterier vi haft gällande vårt önskemål om olika profiler hos informanterna.

6.4.2 Originalitet

Här behöver författaren ställa sig frågan om studiens teman har kommit fram till nya insikter samt vilka konsekvenser studiens resultat kan få (Lindgren, 2018). Temana i den här studien har syftat till att fastställa informanternas erfarenheter av vad brukarinflytande och delaktighet är, hur det möjliggörs och begränsas samt deras erfarenheter av IBIC och dess förtjänster.

Brukarinflytande verkar vara ett tämligen utforskat fenomen så vad det innebär och hur det möjliggörs i den här studien bör rimligtvis inte leda till några nya slutsatser i forskningsfältet.

Däremot är det svårt att finna dokumenterade utvärderingar eller forskning om IBIC och dess förtjänster, kopplat till brukarinflytande. Här kommer studien förhoppningsvis bidra med nya implikationer.

6.4.3 Resonans

Resonans handlar om att reflektera över om studiens teman verkligen omfamnar det ämne som ska undersökas (Lindgren, 2018). Likväl behöver författaren ställa sig frågan om ämnet har analyserats på olika nivåer, bland annat hur kopplingen ser ut mellan struktur- och individnivå.

Tre av studiens frågeställningar tar upp just dessa aspekter, om förutsättningar och hinder för brukarinflytande på verksamhets-, personal- och brukarnivå. De mönster och implikationer som upptäcktes kopplat till de tre kategorierna skulle kunna leda till nya insikter hos personer som befinner sig på dessa nivåer. En aspekt som framgick var socialarbetares bild på hur verksamhetschefen kunde möjliggöra brukarinflytande och detta skulle verksamhetschefer kunna ha nytta utav.

6.4.4 Användbarhet

Enligt Lindgren (2018) behöver även författaren ta ställning till studiens användbarhet: ”Kan de verksamheter som har med detta ämne att göra få nytta utav implikationerna som studien finner?” Likväl bör författaren fundera på om studien identifierar sociala processer som påverkar det undersökta ämnet och i så fall på vilket sätt. Studien kan förhoppningsvis ha en utvärderande effekt för IBIC, om än i minimal skala. De implikationer som identifierats kring IBIC och vad det bidragit till och dess brister samt hur brukarinflytande möjliggörs och begränsas på olika nivåer skulle kunna ge andra verksamheter en fingervisning kring dessa aspekter.

31

7. Resultat & analys

I nedanstående kapitel redovisas studiens resultat utifrån de sex informanternas svar. Utifrån studiens frågeställningar är resultatdelen uppdelad i de tre olika temana: brukarinflytande &

delaktighet, förutsättningar & hinder samt IBIC. I dessa teman kommer olika kategorier att analyseras utifrån identifierade mönster och skiljaktigheter, i förhållande till relevant forskning och vald teori. I slutet av varje tema kommer empirin att analyseras i förhållande till studiens teoretiska begrepp, empowerment.

7.1 Brukarinflytande och delaktighet

Här redovisas erfarenheterna och synen på brukarinflytande. Kategorier som diskuteras här är:

definitioner, förtjänster och nackdelar.

7.1.1 Definitioner

Genomgående beskrivs brukarinflytande och delaktighet som något synonymt. Det lyftes ingen större skillnad på begreppen, samtidigt som det beskrevs att utan det ena finns inte det andra.

Det skulle kunna sägas ligga i linje med vad Socialstyrelsen (2010) menar, att inflytande är en förutsättning för delaktighet. Den samlade bilden av brukarinflytande och delaktighet är det handlade om att låta brukaren få bestämma och styra, både när det kom till utformning och utförande av stödinsatserna.

Brukarinflytande? Åh, det är det absolut viktigaste. Det är ju att de får bestämma själv. Hur dom kan hitta en plan att komma vidare, jag tror att om man ska jobba med brukare och deras inflytande så måste det vara brukaren som är i fokus, deras tankar, önskemål, deras vilja. (Informant 1).

[…] att få känna att de kan äga sin GFP, att de själva kan styra hur de ska nå mitt mål, det är också grunden till att lyckas […] är för mig ett kvitto på att jag gör något som är bra. Att jag har lyckats i det jag gör i mitt sätt att tänka och jobba. (Informant 1)

Uttrycka i hur de vill ha olika saker, hur vill de ha stöd och vad som är viktigt för brukaren, det som är viktigt för personalen är inte alltid viktigt för brukaren. (Informant 6).

Utifrån ovanstående citat går det att göra flertalet kopplingar till studiens tidigare forskning.

Det framgick bland annat om att låta brukaren få bestämma vilka insatser denne ska ha samt hur dessa ska vara utformade. Med andra ord ges brukaren en valfrihet kring sitt stöd, vilket man kan se likheter i vad Eriksson (2015) menar, att valfrihet för brukaren är något som kommer med inflytande. Det beskrivs vidare att det till stor del handlar om att hålla tillbaka sina egna åsikter och önskningar och istället ta hänsyn till vad brukaren vill. Smith m.fl. (2012) talar om