Kungsmarken har liksom många andra miljonprogramsområden delats upp och flera aktörer är involverade. Gränserna på kartan ser annorlunda ut än hur gränserna upplevs på plats och vem som har ansvar för mellanrummet är oklart. Mellanrummet kan upplevas som en barriär ur olika perspektiv. Lösningen är ett starkare samarbete mellan aktörerna där avtal skrivs för att öka områdets kvalitéer i mellanrummet.
Undersökning/Analys
En fråga jag lagt märke till under platsbesök och möte med olika aktörer är, vem tar hand om mellanrummet? Precis som arkitekterna på Spridd resonerade undrade jag över, vem som ansvar för den plats som skapas mellan byggnaderna som ägs av fastighetsägarna men där marken ägs av kommunen. Är det fastighetsägarens ansvar att rensa upp skräp på marken som kommunen äger?
En samverkansprocess mellan olika inblandade aktörer kan gynna områdets kvaliteter. Vem är det som har det övergripande ansvaret i området och vilka samarbetsformer kan utvecklas?
112
12. TRANSPARENT PROCESS
Spridd Fittja People’s Palace
Det bästa sättet att skapa framgångsrika renoveringsprojekt är att samarbeta och använda kunskaper från alla parter på bästa sätt. Därför använde sig Spridd utav ett projekt de kallar hållbar renovering. Konceptet baseras på en arbetsmetod där de hade ett nära samarbete, effektiva produktionsmetoder och gemensamma lösningar. Lösningarna skulle innefatta underhållsåtgärder för varje enskilt projekt och skulle vara ekonomiska, ekologiska och sociala beslut. Processen var uppdelad i fyra faser: sociala åtgärder, finans, teknik och energi. Invånarna behövde vara involverade i processen och information gavs i form av möten och bilagor.
Spridd använder sig utav begreppet partnering. Det är en process som strävar efter att hitta effektiva produktionsmetoder genom gemensamma mål. Partnering är en samverkansform som ska vara en transparent process som ger alla parter insyn i varandras underlag och planering. Man har vad man kallar öppna böcker med en gemensam ekonomi, vilket minskar risktagandet. Partnering har som ambition att alla de som deltar som aktörer i projektet ska vara representerade i organisationen då det i nuläget inte är självklart hur representationen ser ut på grund av bland annat upphandlingsformer.
Deltagande och tidigare kunskap
För att återgår till Gunnar Sandin i kandidatarbetets kapitel 1 “kommunikation” som belyser att främja processer av deltagande och kommunikation i stadsomvandlingar ställer han sig frågan: ”Hur skulle då ett mer deltagande scenario vara möjligt där en mängd (motstridiga) röster ska övervägas? Och är deltagande även önskat av medlemmarna i samhället: vem kan faktiskt ha råd med den tid det tar eller samla den nivå av engagemang som behövs för att bli involverad i fysisk planering?” (Sandin 2013:247) Dessa är vanliga frågor som ofta kommer på tal enligt Sandin. Det möjliga svaret är att upprätthålla den professionella kunskapen samtidigt som man tar hänsyn till olika aktörers viljor och konflikter gällande den byggda miljön. Sandin
113
föreslog att arkitekten ska ha som roll att vara initiativtagare och sammanställa projektet. Han anser detta vara ett rimligt förslag för framtida planeringsmetoder, som uppmuntrar till och tar med sig allmänhetens kommentarer. (Sandin 2013:247)
BTH studenter - Nätverk
I Kungsmarken var det viktigt att fokusera på att genomföra ett utvecklingsarbete för upprustningen som tog hänsyn till olika nationaliteter och språk. Förslaget kartlade de olika nätverken i området, den fysiska transparensen av byggnaderna och Kungsmarken i framtiden. Hur politiska processer, planeringsperspektiv och aktörer tidigare samspelt och kan komma att samspela.
Sammanfattningsvis föreslår studenterna att arbetsprocessen arbetar med de redan existerande nätverken i området och kommunikationen anpassas efter inblandade aktörer.
Undersökning/Analys
Jag tar hänsyn till att Sandins arbetet skrevs för fyra år sedan och mycket har hänt sedan dess. I dagsläget, om vi tittar på Landskrona finns det: arkitekt, planarkitekt, projektledare, kommunikationsansvarig och representanter från Landskronahem och dessa är bland de aktörer jag vet om i dagsläget. Hur kan alla dessa aktörer vara medvetna om allt som sker i processen och vilka belsut som tas?
Med hjälp av invånarna i ett område kan en transparent process vara smidigare att uppnå gällande medborgarengagemang. Här är det viktigt att undersöka vilka kanaler och forum som bör utnyttjas och användas för att så framgångsrikt som möjligt nå ut till de aktuella målgrupperna. Två exempel som jag sett i både Alby och Fittja är att de anställer och involverar individer från området i arbetet av omvandlingen. På detta sätt har området oftast en kontaktperson som finns nära tillhands. Genom att den person som är involverad rör sig runt i området kan samtalsämnen ha möjlighet att komma upp och fler kan bli involverade i processen. Kan media vara ett nytt hjälpmedel för en
114
transparent process där olika beslut och förslag publiceras via kanaler som når ut till aktuella målgrupper?
Spridd arbetade med fyra faser av åtgärder, social, finans, teknik och energi, där invånarna blev involverade i processerna i form av möten i möteslokal och genom bilagor. Hur kan invånarna bli engagerade utifrån hänsyn till tid, tillgänglighet, nätverk och kulturer?
115
Kandidatarbetet har haft som ambition att komma fram till hur viktigt kommunikation är i samband med stadsomvandlingar. Arbetet har fördjupat sig i hur strategisk kommunikation samspelar med stadsomvandlingar. Kommunikationen är en viktigt del i att förstärka de möjligheter och de bra kvaliteterna som finns i ett område och detta är fördelaktigt ur många aspekter. Arbetet har visat exempel utifrån flera perspektiv på hur varje steg i den av Spridd framtagna miljonprogramsklockan kan användas och fördjupas. För att driva och genomföra en stadsdelsomvandlingsprocess behöver alla inblandade aktörer, privata liksom offentliga, ha kunskap kring det aktuella området. Vad är områdets historia, identitet, kvaliteter och styrkor samt svagheter.
Målet för kandidatarbetet var att visa för hur man kan använda en tidigare framtagen metod vid omvandlingen av ett miljonprogramsområde och på så sätt lyckats identifiera områdets kvaliteter. Med hjälp av strategisk kommunikation går det i stadsomvandlingar att skapa transparenta processer där alla aktörer löpande är informerade om planerna och vad som sker. Då modellen Miljonprogramsklockan är framtagen av ett byggföretag och arkitektkontor i samarbete med en kommun är metoden relevant i att hitta det som är viktiga faktorer i planering av stadsdelsomvandlingar. Miljonprogramsklockan använder medborgarna för att få en bättre kännedom om en plats. Kandidatarbetet har visat att kommuner och andra ägare som arbetar med stadsomvandlingar bör vara medvetna om de kommunikationsinsatser som krävs för att få ett fungerande området där alla är delaktiga och känner sig hemma.
Kandidatarbetet har närmat sig en metod för kommunikationsprocesser mellan planerare, arkitekter och medborgare i stadsdelsomvandlingar genom olika kapitel. Kapitel ett behandlar kommunikation som begrepp utifrån olika definitioner. Falkheimer och Heide, beskriver kommunikation som strategiskt kommunikation inom organisationer som är informell eller formell. Därefter beskriver Hall kommunikation som en produkt av något som visar varje steg eller kommunikation som koder, något där man som användarna sänder eller tar emot kommunikationen. Slutligen benämner Sandin begreppet kommunikation i visualiseringar, Sandin menar att visualiseringar kan öppna kommunikationen mellan deltagare eller uppfattas otydliga. Strategisk kommunikation handlar om att någon vill skicka ett riktat budskap till någon specifik och