Vad vill vi behålla? En studie om kommunikationsprocesser i stadsdelssomvandlingar

Huvudområde: Byggd miljö

Kandidatnivå: 17 högskolepoäng VT/2017 Handledare: Sabina Jallow

VAD VILL VI BEHÅLLA?

EN STUDIE OM KOMMUNIKATIONSPROCESSER I STADSDELSOMVANDLINGAR

WHAT WOULD WE LIKE TO KEEP?

A STUDY OF COMMUNICATION PROCESS IN CITY TRANSFORMATION

VAD VILL VI BEHÅLLA?

LOVISA DAHLBO

EN STUDIE OM KOMMUNIKATIONSPROCESSER I

STADSDELSOMVANDLINGAR

4

Malmö Högskola, fakulteten för Kultur och Samhälle, institutionen för Urbana Studier

Titel (sve): Vad vill vi behålla? En studie om kommunikationsprocesser i stadsdelssomvandlingar.

Titel (eng): What would we like to keep? A study of communcation process in city tranformation.

Nyckelord: Kommunikation, stadsdelsomvandlingar, Miljonprogramsklockan

Handledare: Sabina Jallow

Program/utbildning: Arkitektur, visualisering och kommunikation (180 hp) Kurstitel: Byggd miljö: självständigt arbete

Kurskod: BY212C

Arbetets omfattning (hp): 17 hp Utgivningsort: Lund

5

Det här arbetet är ett resultat av mina tre år på programmet Arkitektur, Visualisering och kommunikation på Malmö Högskola. Jag vill börja med att tacka mina lärare och framförallt min handledare Sabina Jallow.

Jag vill också ge ett stort tack till både Landskrona stad, Carina Listerborn och Hans Ruin på Spridd arkitektern, för att ni delat med er av information, kunskap och erfarenheter. Tack för att jag fått referera till ert material i mitt kandidatarbete. Tack till alla de forskare och andra aktöter som jag fått värdefull kunskap från under arbetets och programmets gång.

Framförallt vill jag tacka min familj, för att ni tror på mig och ger den där extra knuffen för att jag ska ta mig fram. Tack för att ni alltid hjälper och stöttar mig.

SAMMANFATTNING ABSTRACT INTRODUKTION OM MIG I AVK AVGRÄNSNING METOD TEORI KOMMUNIKATION

1.0 JESPER FALKHEIMER & MATS HEIDE 1.1 STUART HALL 1.2 GUNNAR SANDIN MILJONPROGRAMMET 2.0 HISTORIA 2.1 BYGGNADER 2.2 STADSUTFORMNING 2.3 MILJONPROGRAMMEN 2017

KAPITEL 3 - FITTJA STOCKHOLM

3.1 FITTJA HISTORIA

3.2 UTMANANDE SITUATIONER FITTJA 3.3 ÅTGÄRDER SPRIDD & NCC 3.3 MÖTE MED KLAS RUIN, SPRIDD 3.5 PLATSBESÖK 2 APRIL 2017

KAPITEL 4 - ALBY STOCKHOLM

4.1 ALBY HISTORIA 4.2 STADSOMVANDLING 4.3 MITT ALBY VISION 4.4 TÄVLING KTH & MITT ALBY

INNEHÅLL

4.5 PLATSBESÖK 2 APRIL 2017

KAPITEL 5 - KARLSLUND LANDSKRONA

5.1 LANDSKRONA HISTORIA 5.2 KARLSLUND HISTORIA 5.3 PROBLEM

5.4 MEDBORGARLÖFTE

5.5 MÖTE MED CARINA LISTERBORN 5.6 STADSDELSOMVANDLING

5.7 MÖTE MED LANDSKRONA 21 MARS 2017 5.8 PLATSBESÖK 25 APRIL 2017

5.9 FÖR- OCH NACKDELAR

KAPITEL 6 - MILJONPROGRAMSKLOCKAN

1 SE DET SOM REDAN FINNS 2 INVOLVERA MEDBORGARE

3 TA TILLVARA PÅ GRÖNOMRÅDEN OCH REKREATIONSMÖJLIGHETER 4 UTNYTTJA BOTTENVÅNINGAR

5 UTVECKLA OFFENTLIGHET OCH CENTRUM

6 ANVÄND TOPOGRAFI OCH INFRASTRUKTURANLÄGGNINGAR 7 TEKNISKA RATIONALITETEN

8 ANVÄND KOLLEKTIVTRAFIK 9 REGIONALT PERSPEKTIV 10 NYA KOLLEKTIVA TJÄNSTER 11 ÄGANDE OCH ANSVAR 12 TRANSPARENT PROCESS SAMMANFATTNING LITTERATURLISTA s.58 s.63 s.66 s.67 s.69 s.69 s.70 s.71 s.73 s.74 s. 76 s.79 s.82 s.85 s.88 s.91 s.94 s.98 s.102 s.104 s.106 s.108 s.110 s.112 s.115 s.117

8

SAMMANFATTNING

Kandidatarbetet är en observationsstudie av kommunikationsprocesser i stadsdelsomvandlingar. Arbetet undersöker hur inblandade aktörer engagerar och hur förslagen kring stadsomvandlingen berättas från ide till resultat.

I kandidatarbetet utförs dokumentanalyser och observationer över en kommunikationsmodell som tidigare använts på miljonprogramsområdet Fittja söder om Stockholm. Modellen, kallad Miljonprogramsklockan undersöks som en potentiell kommunikationsstrategi i miljonprogramsområden utifrån teori och tidigare projekt.

Kandidatarbetet granskar fyra miljonprogramsområden som exempel. Miljonprogrammens hus utgör en stor del av den totala byggnadsmassan i Sverige och ca två tredjedelar av dessa är flerbostadshus och en majoritet är hyresrätter. Områdena är i behov av att inom de närmsta åren renoveras och rustas upp, vilket gör att det kommer ske stadsdelsomvandlingar med omfattande förändringar i den byggda miljön.

Teorin i kandidatarbetet använder sig utav teorier inom kommunikation av forskarna på Lunds universitet Jesper Falkheimer och Mats Heides om strategisk kommunikation. Arbete har som utgångspunkt att kommunikation måste förstås ur er ett helhetsperspektiv. De teoretiska utgångspunkterna rörande byggd miljö grundar sig i teorier och tankar av bland annat, N. John Habraken, Stuart Hall, Mattias Kärrholm och flera som gemensamt har olika perspektiv på arkitektur. Begrepp och teorier som behandlar användning och sociala relationer är centrala i kandidatarbete.

9

ABSTRACT

The candidate’s work is an observational study of communication processes in city transformation. The work investigates how involved actors engage and how the proposals for urban transformation are told from idea to result.

In the candidate’s work, document are analyzed and observations are carried out on a communication model previously used in the Fittja million program area south of Stockholm. The model, called the Miljonprogramsklockan, is being investigated as a potential communication strategy in million program areas based on theory and previous projects.

Candidate work examines four million program areas as examples. The Million Program’s house accounts for a large part of the total building mass in Sweden and about two thirds of these are multi-family houses and a majority are tenant-owned. The areas are in need of renovation within the next few years, which means that there will be citytransformations with significant changes in the built environment.

The theory of the candidate’s work uses theories in communication of the researchers at Lund University Jesper Falkheimer and Mats Heides on strategic communication. The work has as its starting point that communication must be understood from an overall perspective. The theoretical starting points regarding the built environment are based on theories and thoughts of, among others, N. John Habraken, Stuart Hall, Mattias Kärrholm and several who together have different perspectives on architecture. Concepts and theories that deal with use and social relations are central to the candidate work.

10

INTRODUKTION

Miljonprogrammen riskerar att få ett ökat tryck av renoveringsbehov och enligt Forskningsrådet Formas i boken Miljonprogrammet Utveckla eller avveckla (2012) beskrivs det om en het debatt om miljonprogrammets utveckling framåt. Boken fokuserar och betraktar olika perspektiv på miljonprogramsområden. Att förnya miljonprogramsområdena innebär finansiella och organisatoriska utmaningar som Arkitekterna Spridd försöker utveckla i förslaget Fittja People’s Palace (2013). Spridd menar att de mest effektiva förnyelsearbetet ska bygga på och förstärka de möjligheter och användningsområden som redan finns. (Spridd 2017)

Arkitektkontoret spridd formulerar ett antal ställningstaganden, de menar att när miljonprogramsområden ska förnyas är det viktigt att ta hänsyn till områdets geografiska läge med koppling till det fysiskt byggda såväl som det lokala livet, den enskilde hyresgästen och koppling till omgivande stadslandskap. Detta är ett sätt att betrakta området som innebär en utzoomning för att kunna beskriva området i relation till dess omgivning men också en inzoomning där enskilda detaljer och verksamheter blir viktiga pusselbitar i en beskrivning av en situation och ett område. (Spridd 2014) Det är idag relevant att ta reda på hur områdena som är byggda under samma tid och liknande hustyp kan genomgå stadsomvandlingar utifrån några gemensamma riktlinjer.

Hur kan man som invånare förstå sig på stadsdelsomvandlingsprocesser? Jag vill visa att det inte enbart är förändringarna av den fysiska arkitekturen i miljöerna t.ex. byggnaderna, utplacerade bänkar, eller en ny lekplats som spelar roll, utan även hur förslagen kring förändringarna presenteras och hur olika deltagare påverkar användningsområdena. Målet med arbetet var till en början att undersöka om det finns en kommunikationsstrategi i stadsdelsomvandlingar.

Kan begreppet strategisk kommunikation användas även för att beskriva kommunikationen i omvandlingen av ett miljonprogramsområde? Kan begreppet användas i ett sammanhang som är större än den egna organisationen och också involvera kommunikation till privatpersoner och andra aktörer som deltar i ombyggnaden av stadsdelen?

11

För att förtydliga varför det är viktigt att kommuner arbetar med strategisk kommunikation för att hantera stadsdelsomvandlingsprocessen av miljonprogramsområdet använder arbetet sig av vad Falkheimer och Heide skriver om kommunikation från en organisations perspektiv. Kandidatarbete använder även kulturteoretikern Stuart Halls definition av begreppet kommunikation. Med stöd i Halls slutsats menar jag att det är viktigt att kommuner och aktörer som arbetar med stadsdelsomvandlingar blir väl insatta i hur de människor som bor i området tolkar den vision som läggs fram. Det är även viktigt att bli väl insatta i hur alla aktörer som kan vara medverkande i förändringen av miljonprogramsområden tolkar visionen och vad den kan medföra för dem. Jag menar att kommun samt aktuella aktörer bör göra medvetna kommunikationsinsatser för att etablera och genomdriva sin vision i stadsdelsomvandlingar.

Målet med arbetet var till en början att bidra med mina tankar kring strategisk kommunikation inom den pågående stadsomvandling av Karlslund, Landskrona och utveckla en kommunikationsstrategi. Då Landskrona stad var i uppstartsskedet av att utveckla kommunikationsprocessen för Karlslund gav Landskrona mig möjligheten att använda Landskronas dokument i framtagningen av min egna kommunikationsstrategi. I sökandet av stadsdelsomvandlingar av miljonprogramsområden stötte jag på Miljonprogramklockan. Miljonprogramsklockan som togs fram i ett samarbete mellan arkitektkontoret Spridd och byggbolaget NCC 2013, som en anpassningsbar modell, som skulle kunna användas på fler områden än miljonprogramsområdet Fittja där modellen togs fram.

Kandidatarbetet kom då istället fram till att undersöka hur Miljonprogramsklockan kan vara en tillgång i processen att ta fram kommunikationsstrategier i pågående stadsdelsomvandlingen av miljonprogramsområden. Huvudfrågan är inte att läsaren ska använda miljonprogramsklockan utan förstå analysen och undersökningen kring vilka faktorer och vilket arbete som kan vara till nytta i stadsomvandlingsprocesser. Miljonprogramsklockan är i kandidatarbetet ett hjälpmedel för att förstå de olika faktorerna som spelar in i stadsdelsomvandlingar av miljonprogramsområden och framförallt hur kommunikationen är inblandad. Kandidatarbetet bryter ner de olika

12

stegen i Miljonprogramsklockan för att ge modellen exempel på användning i relation till tidigare projekt och teori av byggd miljö.

Den huvudsakliga forskningsfrågan är i kandidatarbetet: Kan en metod som tidigare tagits fram i ett miljonprogramsområde bli ett hjälpmedel för att engagera aktörer i stadsdelsomvandlingar utifrån strategiskt kommunikation? Kandidatarbetet undersöker vidare kommunikation som verktyg till att engagera och ställa nya krav på medborgare, kommuner och privata aktörer.

13

OM MIG I AVK

Under mina tre år på Malmö Högskola, på programmet Arkitektur, visualisering och kommunikation (AVK) har jag kommit att intressera mig för strategisk kommunikationen i arkitekturprojekt och processer. AVK-studenter har en kunskap om hur olika professioners ansvarsområden länkar till varandra där vi granskar tidsrummet kring den byggda miljön. Studenterna från AVK fungerar som en mellanhand mellan beställare, brukare och byggherrar. Jag har lärt mig att hantera komplexa samspel mellan bebyggelse och social närvaro i stadsplanering.

För att förstå arbetet tydligare kan läsaren tänka ur ett perspektiv av byggd miljö, i en kombination av arkitektur, stadsplanering och kommunikation. Ett av de större problemen jag som AVK-student stött på är bristen på material och lättförståeliga presentationer vid stadsomvandlingar. Många planerare och arkitekter tittar enbart på rummet och inte tidsrummet runtomkring, vilket gör att det kan vara svårt för andra att tolka och förstå.

Jag har i mitt kandidatarbetet valt att framförallt fokusera på kommunikation av AVK-programmet. Fungerande kommunikation är vad jag anser är nödvändigt för ett fungerande samhälle. Kommunikation i talspråket, kroppsspråket och visuellt är väldigt viktigt i både privata och offentliga sammanhang. Kommunikation är redskap som används i förståelse och samspelet mellan människor. Det är även ett viktigt redskap av att förmedla budskap och idéer i den vardagliga miljön. (Nilsson & Waldermarsson 2007:15-29) Om kommunikationen är viktigt för ett fungerande mänskliga samband, ska det inte användas för att förstärka det fysiska samspelet? Jag utgår i kandidatarbetet från att kommunikation är ett redskap som kan användas i fysiska miljöer som byggnader, psykologiska och sociala som mänskliga faktorer samt kulturella sammanhang.

14

Arbetet undersöker hur Miljonprogramsklockan stöttas utifrån teorier och hur studenter på masterprogrammet inom stadsplanering på Blekinge Tekniska Högskola (BTH) applicerat de tolv olika stegen på miljonprogramsområdet Kungsmarken i Karlskrona. Jag kommer inte i arbetet att ge förslag på en kommunikationsstrategi specifik för Landskrona. Istället har jag fokuserat på en alternativ metod som kan användas för kommunikation i stadsomvandling av miljonprogramsområden. Miljonprogramsklockan som metod är enligt Spridd tänkt som ett hjälpmedel för att få igång arbetsprocessen mellan olika inblandade aktörer, men även som ett verktyg för att kunna sätta upp tydliga mål för en stadsdelsomvandlingsprocess.

Söder om Stockholm finns två miljonprogramsområden, Fittja och Alby, som båda är eller har varit i det skedet som Landskrona idag är i med Karlslund. För att förstå miljonprogrammets utformning fördjupar jag mig i tre områden för att förstå historia, utfall och sammanhang. Därför kräver arbetet en bakgrund kring de två miljonprogramsområdena i Stockholm och vilka åtgärder som sker och skett där. Bakgrunden visar olika erfarenheter från miljonprogramsområden, förutsättningar, historia, stadsstrukturer och hur områdena har olika behov av hur en kommunikationsprocess ska se ut. Landskrona stads kommunikationsansvarige Therese Ek och projektledaren Marie-Louise Svensson har låtit mig få tillgång till dokument angående stadsomvandlingen av Karlslund. Dessa dokument innebär undersökingar av områden, förslag på alternativa lösningar inom stadsdelsomvandlingen samt bilagor av utförda boendedialoger. En kort text summerar min personliga upplevelse från de tre områdena vid platsbesök och min tolkning av dokumentstudier.

Målet med mitt arbete är att belysa vikten av att kombinera strategisk

kommunikation med stadsomvandlingar snarare än att presentera en färdig metod eller färdigt förslag och tillvägagångssätt. Under skrivandet av kandidatarbetet publiceras ständigt nya undersökningar och artiklar om området men kandidatarbetet tar grund i den fakta som fanns vid projektets start.

16

METOD

För att studera forskningsfrågan ur ett kommunikationsperspektiv krävs det att arbetet bryts ner i kapitel om teori och kommunikation eftersom kandidatarbetet behandlar argument både teoretiskt och empiristiskt. För att undersöka de möjligheter som finns i den byggda miljön av det urbana landskapet i miljonprogramsområden tar kandidatarbetet grund i Miljonprogramsklockan. Arkitektkontoret Spridd har tagit fram modellen Miljonprogramsklockan som innebär att man ser mångfalden av perspektiv och aspekter i varje situation. Spridd redovisar klockan som ett hjälpmedel och verktyg för att se områdenas möjligheter i upprustning av miljonprogramsområden. Informationen som nås i modellen kan vara till nytta för arkitekter och planerare stadsdelomvandlingsprocessen.

I Spridds text om Miljonprogramsklockan – strategi för renovering av miljonprogrammet (2013) beskrivs klockan som en 12-punkts modell som bryter ned frågeställningen i delar som innefattar både livet i området och själva bebyggelsen. Spridd har ambitionen att komma bakom en allmänt mycket negativ stämpel som många miljonprogramsområden har, genom att i varje enskild punkt kunna hitta det som är bra och hitta det som går att bygga vidare på, snarare än att försöka identifiera problem som sedan ska åtgärdas.

Det första kapitlet i kandidatarbetet behandlar kommunikation som begrepp. Kommunikation kan förekomma i en mängd olika sammanhang och strategisk kommunikation är ytterligare ett begrepp som jag fördjupar mig i. Därefter undersöks Fittja och Alby i Stockholm, sedan Karlslund i Landskrona. Alla är miljonprogramsområden som är segregerade och i stadsomvandling. För att tydligare förstå miljonprogrammets sammanhang refererar jag till Fittjas dokument,

Fittja People’s Palace (2013), Albys dokument Omredningsanalys av trapphus (2015)

och Landskronas rapport Karlslundsprojektet (2016).

Då syftet är att stärka kommunikationen mellan olika aktörer i upprustning av miljonprogramsområden tas några tidigare exempel upp på områden i stadsdelsomvandligar. Det exempel som kandidatarbetet lägger störst vikt vid är Fittja. Fittja studeras och dokumentera utifrån arkitektkontoret Spridds och byggbolaget NCCs process kring förslaget Fittja People’s Palace. Därefter tas Alby upp som en pågående process i stadsomvandling där företaget Mitt Alby

17

är huvudaktörer på Albyberget. Alby är ett tydligt exempel på ett område som sålts av allmännyttan där finns flera ägare inom ett området. Landskrona Stads rapporter och dokument kring Karlslund i Landskrona observerar ett området som är i stadiet av att utveckla en kommunikationsstrategi. Rapporten Karlslundsprojektet som är framtagen av Landskrona stad handlar om den kommande stadsdelsomvandlingen. Slutligen tar kandidatarbetet upp studier som är utförda på Kungsmarken i Karlskrona av masterstudenter på BTH i stadsplanering 2016.

Den största delen av detta kandidatarbete har fokuserat på att bygga vidare på Miljonprogramsklockan och lyfta fram bra lösningar och relationer i miljonprogramsområden utifrån att besöka och analysera tre områden. En av metoderna som används i kunskapsinsamlingen har varit intervjuer och möten. De intervjuer som har skett har grundats i en samtalsform där jag har diskuterat uppsatsens syfte och ideer. I kandidatarbetet använder jag fyra fallstudier och flera projektgruppers erfarenheter för att analyserar Miljonprogramsklockan. Varje steg behandlas utifrån en eller flera teoretikers perspektiv och analyser kring begreppen. De 12 olika stegen i modellen tar grund i Spridds applicering av miljonprogramsklockan på Fittja i Stockholm, teorier för att jämföra modellen med forskare och professorer. Det tredje perspektivet är masterstudenterna på Blekinge tekniska högskolas applicering av miljonprogramsklockan på området Kungsmarken, Karlskrona och tillsist en personlig undersökning och analys av steget.

Självklart finns det andra sätt att undersöka kandidatarbetets frågeställning och annan teorier att applicera. Frågan om kommunikation inom stadsomvandlingar med social hållbarhet är något de flesta kommuner idag arbetar med och därför utvecklas ständigt metoder och forskning inom ämnet. Jag har i detta arbete valt att applicera teorier på metoden Miljonprogramsklockan, då den sätter grund för många av de punkter som bör diskuteras och analyserad vid stadsomvandlingar.

18

Kandidatarbetet behandlar i kapitlet, Miljonprogramsklockan, utöver Spridds och BTHs applicering, framförallt teorier använda under programmet AVK på Malmö Högskola. Teorierna behandlar byggd miljö i relation till människor samt reflekterar över arkitektur och kommunikation. De teoretiker som är verksamma i kandidatarbetet är utvalda för att stötta och granska Miljonprogramsklockans olika steg för att undersöka hur den byggda miljön förhåller sig till användare och arkitektur. I arbetet behöver vi förstå vad en plats och ett sammanhang är. Hur konstrueras en plats, vad representerar en plats, helt enkelt hur en plats uppfattas och används.

Teorin i kapitalet undersöker byggnaders territorium som arkitekten N.J Habraken (1998) The structure of the ordinary: form and control in the built environment, använder det territoriella djupet för att kunna identifiera rörelsemönster i den byggda miljön. Habraken undersöker gränsen mellan det privata och offentliga. Teorin används för att visa skillnader i områdena och om detta har en påverkan på hur området upplevs. Desto fler gränser man passerar, desto större är det territoriella djupet. Även forskaren inom arkitektur Mattias Kärrholm beskriver territorium i Arkitekturens territorialitet (2004) som ett begrepp om territoriella indelningar.

I Miljonprogramsklockan används teorier från författaren, arkitekten och professorn Brenda Scheer The anatomy of sprawl (2001) och The evolution of urban form,

typology for planners and architects (2010) för att undersöka förhållanden mellan

byggnader till gata, byggnadstyper och stadsvävnader. I kapitlet appliceras även urbanforskaren Sonit Bafnas Environment and behavior (2003) teori om ett områdets

integrationsvärde för att förstå ett områdets rekreationsmöjligheter samt begreppet space-syntax. Arkitekten och professorn Peter Bishops, The Waiting room (2013),

är verksam i beskrivande av rumsliga temporära platser.

För att fördjupa sig i de sociala faktorerna i den byggda miljön används urbanforskaren Per-Markku Ristilammis bok Rosengård och den svarta poesin (1994). Även författaren och professor inom organisations och social forskning, Alan Bryman

Samhällsvetenskapliga metoder (2011) används för att undersöka personer som

är direkt inblandade och intervjumetod. Kandidatarbetet går även in på Boverkets rapport om Boendeinflytande i praktiken (2010) och Bygga om dialogen (2013).

Övriga teorier som används är Den självorganiserande staden (2008) skriven av

19

Lina Olsson vid Malmö högskola, Brogården - med fokus på framtid (2013) för att beskriva passivhusteknik, Naturvårdsverket (2017) om att minska miljöpåverkan. Vidare används boken Bor vi i samma stad? (2005) skriven av arkitekten Ola broms Wessel, urbanforskaren Moa Tunström och samhällsplaneringsforskare Karin bradley för att undersöka platsens sammanhang och även kandidatarbetet Sharing is caring (2017) skriven av studenten Hanna Östlund vid Chalmers tekniska högskola om delningssamverkan.

Kommunala referenser som används i kandidatarbetet är; Region Skåne Planera för

cykel i småstaden (2015), Landskrona stads rapporter, Sammanträdesprotokoll (2016)

och Karlslunds mål (2016) samt Stockholm stad om Sociotopkartan (2017).

Samtliga teorier presenteras utförligare i kapitlet om miljonporgramsklockan och har som syfte att vara verksamma i förståelsen och appliceringen av miljonprogramsklockan som kommunikationsmodell.

20

VILKA KVALITETER VILL VI BEHÅLLA?

MILJONPROGRAMMET

FITTJA, STOCKHOLM

ALBY, STOCKHOLM

KARLSLUND, LANDSKRONA

METOD

KOMMUNIKATION

OM LÄSAREN VILL GÅ

DIREKT TILL METOD

21

ALBY, STOCKHOLM

KARLSLUND, LNADSKRONA

KUNGSMARKEN, KARLSKRONA HISTORIA OCH METOD REFERENS

23

KAPITEL 1

24

KOMMUNIKATION

1.0 JESPER FALKHEIMER & MATS HEIDE

I en värld som ständigt förändras, är oförutsägbar och präglas av kaos, blir förmågan att kommunicera allt viktigare. (Falkheimer & Heide 2010). Jesper Falkheimer och Mats Heide föreslår i boken Strategisk Kommunikation (2010) att termen strategisk kommunikation som ur ett ledningsperspektiv är ett samlingsbegrepp för organisationers kommunikation, formell som informell. Med formell kommunikation menar författarna, kommunikation som sker via formella/ ledningens kommunikationsmedel, information från chefer, pressmeddelanden och e-postmeddelanden från vd:n om exempelvis en organisationsförändring. Informell kommunikation är all annan övrig kommunikation som sker. (Falkheimer & Heide 2010:36)

1.1 STUART HALL

I boken Encoding and decoding in the television discourse (1973), utgiven av Centre for Contemporary Cultural Studies, har Hall skrivit om encoding/decoding, översatt kodning/avkodning. Hall menar att information alltid produceras, distribueras och konsumeras i en process som skapas av både den som är avsändare till meddelandet och den som tar emot det och tolkar det (Hall 1973). Traditionellt sett har, enligt Stuart Hall som skriver i artikeln Encoding/Deconding (1980), kommunikation varit en term som konceptualiseras i form av en cirkelkrets. Modellen har kritiserats för sin smala linje av avsändare/ bärare / mottagare då Hall menar att utbytet av information är komplexa strukturer och relationer. För att tänka på processen ur ett strukturerat och hållbart perspektiv kan det hjälpa att tänka på produkten, cirkulationen, användningen och återanvändningen. Hall påstår att detta skulle vara att tänka på processen som en ”komplex struktur i dominans”. Hall skriver i artikeln om encoding/deconding eller om kodning/avkodning i kommunikationsprocesser. Artikeln innefattar en kommunikationsmodell om hur kommunikationen fungerar på olika nivåer. Den typen av kommunikation som Hall syftar på innebär att produkten av processen ”visas” i varje steg. Denna metod används redan i vårt samhälle och i systemen av modern media. Den samtalsform som äger rum anpassas specifikt

25

efter olika grupper och tillfällen, och måste därför översättas och anpassas för att vara effektiva för aktuellt projekt. Syftet med kommunikations är att det sker ett utbyte med tillfällen av kodning och avkodning. (Hall 1980:2)

Begreppen hjälper oss att identifiera vilken roll användarna har och hur de har fått och tolkat informationen individuellt. Halls kodning och avkodning startade i kulturstudier och är en förenklad formel där en användare sänder/kodar ett meddelande till en mottagare som i sin tur tolkar/avkodar meddelandet. För att förstå begreppen mer ingående kan vi se tv som ett exempel. Koder sänds ut i form av ljud och bild genom TV kanaler. Det är sedan upp till mottagen/ tittaren att tolka vad som kommuniceras. Kodningsprocessen sammanfattar all kommunikation, hur programmen är utformade, vilken information som presenteras och vad avsikten är. Avkodningen och tolkningsprocessen beskriver Hall i vad han kallar olika kategorier. I dessa kategorier menar Hall att publiken tolkar och tar emot budskapet på olika sätt. (Hall 1980:8).

Vi frågar oss, vad är kod och tolkning inom kommunikationen i stadsomvandlingar? Kod är en struktur och systematiskt kontroll över kommunikation och tolkningen/ avkodningen är den individuella översättningsfasen. För att en händelse ska bli ett kommunikativt event behöver det först bli en berättelse menar Hall. Hall menar även att de historiska händelserna har sociala och politiska konsekvenser där budskapet har en nödvändig struktur för koder, när det ska gå från källa till mottagare. (Hall 1980:2-3).

Jag vill uppmärksamma att kommunikation från dessa två teorier belyser vikten av att anpassa kommunikationen efter vem som ska avkoda den. I utvecklingen av staddelssomvandlingsplaner är det en naturligt att ta hänsyn till kommuniktaitonen och det skulle, enligt mig, stärka utvecklingsprocessen av miljonprogramsområden. I kandidatarbetet försöker jag se kommunikation från flera olika perspektiv där både Falkheimer och Heiden samt Halls teorier kring kommunikation centrala teorier.

1.2 GUNNAR SANDIN

26

mig av är Gunnar Sandins ”Democracy of the Margin” och framförallt stycket där Sandin driver resonemang om att ompröva den arkitektoniska rollen från

Architectural Theory Review (2013:247). Sandin försöker visa arkitekturens inverkan

på samhällsrättigheter i stadsdelsförvandlingar. Att det är medborgares rättighet att förstå processen av vad som sker i området. Sandin menar att visualiseringar att visualiseringar kan vrida information på ett sådant sätt att det blir komplicerat för medborgarna att tolka hur den tänkta platsen kommer att bli. För att belysa att visualiseringsbilder skulle kunna vara samhällsinformation istället för säljbilder ställer Sandin frågan: “kan man förlita sig på arkitekternas sociala medvetenhet i deras

mandat kring diskussioner och hur blir massmedia synligare genom att involvera arkitektoniska färdigheter på nya sätt?” (2013:247)

Sandin påstår att man bör ompröva den arkitektoniska rollen genom att utveckla och främja visualiseringen då det idag kan uppfattas otydliga i processer. För att undvika dessa problem kan arkitekten vara mer orienterad kring processen och deltagare vilket öppnar upp för mer mångfald. Enligt Sandin behöver arkitekterna och planerarna, såväl privata som kommunala, hitta nya former för en öppen kommunikation där deltagarna blir involverade. Detta kan innebära offentliga samtal där diskussioner om möjliga beslut och olika alternativ presenteras för samtliga inblandade aktörer. (Sandin 2013:247)

29

KAPITEL 2

30

Miljonprogramsområdena är komplexa platser och som i vissa sammanhang är en synonym för problemområden. För att förstå miljonprogrammen bättre är det viktigt att känna till den huvudsakliga iden bakom bostadspolitiken. Miljonprogramsområden finns nästan i varje liten ort runtomkring i Sverige och idag står 830 000 av de en miljon bostäderna kvar. Enligt Sonja Viden i skriften Formas, Miljonprogrammet -

uteckla eller avveckla? (2012) är den storskaliga bostadsmassan i behov av främst

underhåll och varsam förnyelse. I Formas framstår Miljonprogramsområdena idag allt mer som en tillgång. De har grönområden för rekreation, mark för odling och möjligheter till förnybar energi. Områdena har oftast lokala verksamheter i form av service, handel och skolor. (Formas 2012:10) Idag ses miljonprogramshusen i många fall som en resurs för hållbar utveckling både ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt (Formas 2012:21).

En fråga som bland annat Sten Gromark, skriver i Formas är: “Kan ett stort och

nedslitet flerbostadshus från efterkrigstidens rekordår byggas om och få nya boendekvaliteter i stället för att rivas?” Som referensprojekt på ett ombyggnadsprojekt

som har bidragit en övertygande bild kring social hållbarhet är Tour Bois-le-Prêtre, i norra Paris. (Formas 2012:12) Forskaren Elisabeth Fornander på Malmö Högskola skriver i texten ”Plus” om byggnaden Tour Bois-le-Prêtre som ritades 1961 med sexton våningar och 96 lägenheter. Under 80-talet genomgick byggnaden en brutal renovering och blev därefter illa omtyckt, vilket resulterade i att byggnaden efter 50 år skulle rivas (Fornander 2014:7). Istället för att riva byggnaden fick arkitekterna a Lacaton och Anne Vassal i uppdrag från det franska ministeriet för kultur- och kommunikation att göra en studie över byggnaden, projektet kom att heta ”Plus” (Fornander 2014:12). Studien visar ovärderliga kvaliteter att ta vara på lägenheternas rumsliga konfiguration och arkitekterna ville prioritera inomhuskvaliteten och de gemensamma utrymmena (2014:12) Arkitekterna på Plus kom fram till att man genom att observera, tänka, diskutera och analysera de potentiella kvaliteter i varje projekt av lägenheter och trappuppgångar, samt prata med de boende så kan man förhålla sig till allmänhetens behov (Fornander 2014:25). Förändringarna och resultatet har bemötts positivt där de boende uppskattade den transparenta processen i arbete (Fornander 2014:24).

31

Miljonprogrammet, är ett gemensamt namn för bostadspolitiken som bedrevs i Sverige med en plan på att bygga en miljon nya och moderna bostäder mellan 1965-1974 (Nationalencyklopedin (NE) 2017 ). Husen byggdes som en lösning på bostadsbristen i efterkrigstiden då många rörde sig in från landsbygden till storstäderna och riksdagen fattat ett beslut om en miljon bostäder under tio år (SOU 1965:32). Byggnationen skulle gå snabbt och vara enkelt att utföra då de hade en snäv ekonomiskt ram att förhålla sig till. Nya storskaliga bostadsområden växte upp runtomkring i Sverige och husen hade en under tiden hög standard och ägdes av allmännyttan. Den höga byggtakten medförde att byggandet industrialiserades och de fysiska elementen serietillverkades. (NE 2017) Idén var att skapa jämställda och moderna områden genom ett samarbete mellan staten och kommunerna. Planvisonen om den goda staden tillämpades och tanken var att bostäderna skulle bidra till att skapa goda medborgare.

Bostäderna var skapta för medelklassen och låginkomsttagare för att jämna ut samhällets klasskillnader. Sent 1970-tal och tidigt 1980 tal började medelklassen flytta från miljonprogramsområdena till villaområden och kvar bodde låginkomsttagare. Nya invandrare och arbetslösa flyttade in de allmännyttiga bostadsområdena, ofta långt utanför staden och segregation blev ett faktum. (Landskrona Stad 2016:256) Samhällets syn på de boende och befolkningssammansättningen blev inte som målet var tänkt. Miljonprogrammen fick snabbt ett skamfilat rykte och ibland blev områdena även kallade för getton.

Urbanforskaren Per-Markku Ristilammi skildrar bilden av miljonprogrammets storskaliga flerfamiljshus där resultatet var att bygga ekonomiskt, med åttavåningshus som vid tidpunkten var billigast i boken Rosengård och den svarta poesin (1994:59). Han skildrar rapportering i media av miljonprogramsområdet Rosengård och hur det har påverkat invånarnas uppfattning. Ristilammi förklarar även i boken att något hände vid utvecklingen av miljonprogrammen. Samhället skiftade från, nya staden som representerade välfärdsbygge, till att bygget istället representerade förtryck, fattigdom, segregation och en bristande samhällsplanering (Ristilammi 1994).

32

Husen som uppfördes under miljonprogrammet bestod till hälften av småhus, radhus och villor. Den andra hälften bestod av flerfamiljshus som lamellhus, höghus och punkthus.

Höghus består av fem eller flera våningar och punkthus är höghus med i regeln endast ett trapphus. Lamellhus, ett sorts radhus med tre våningar var den mest förekommande byggnadstypen men även lamellhus med sju eller fler våningar var vanligt förekommande inom miljonprogrammet. Rent ekonomiskt var det mer fördelaktigt att bygga lamellhus då marken utnyttjas mer effektivt, framförallt gällde detta i storstadsområdena. (Svenska Bostäder 2005)

Husen hade många komplement till bostaden, såsom förvaringsutrymmen, gemensamhetslokaler och cykelrum. Tvättstugan var antingen placerade som separate tvättanläggningar eller så fanns de i fastigheten. (Svenska Bostäder 2005)

Miljonprogramsområdena placerades oftast utanför städerna vid åkermark och industrimarker. Under miljonprogrammet dominerade idéer om att varje yta skulle ha sin separata funktion. I bostadsområdena skulle det endast finnas bostäder, i centrum skulle det finnas service och arbetsplatserna skulle ha egna områden. Tanken var att områdena skulle vara självförsörjande och verksamheterna skulle bli mer attraktiva när det inte konkurerade med andra.

2.1 BYGGNAD

35

2.3 MILJONPROGRAMMEN 2017

Idag är miljonprogramsområdena i behov av renovering, 40-50 år efter produktionen av bostäderna, och samhället står inför stora utmaningar i hur bostäderna ska renoveras och rustas upp med hänsyn till dagens förutsättningar. Enligt Boverkets rapport, Bygga

om dialogen (2014) är många av miljonprogramshusen i stort behov av upprustning av

stambyten, fasader, elinstallationer, ventilation och även balkonger, fönster och fasader. Behoven och förutsättningarna varierar och beror på vilket underhåll och byggteknik som tidigare använts i husen. Uppskattningen av vad renovering och investeringar kommer att kosta är mellan 300-500 miljarder kronor och är en stor samhällsekonomisk och bostadspolitisk fråga. (Boverket 2014) Många miljonprogramsområden har genomgått en rad satsningar och husen har anpassats till nutid genom bland annat att byggnadernas fasader har rustats upp och byggnadernas relationer till gata och omkringliggande miljön.

Enligt Moa Tunström forskare vid KTH är det svårt att hävda miljonprogrammets kvaliteer (Formas 2012:113). I en planeringssynvinkel ska det idag vara funktionsblandning i områdena istället för funktionsseparering, trafikblandning istället för trafikseparering, stadsparker istället för grönområden och butiker i bottenvåningar istället för köpcentrum. Hon menar att miljonprogramsområden saknar dessa kvaliteter (Formas 2012:113).

I resonemang huruvida miljonprogrammen var bra eller dåliga finns många åsikter där Erik Stenberg arkitekt och lärare på KTH är en av de forskarna som är positiva till miljonprogrammets bostadsform. Erik Stenberg menar att det går att bygga om husen invändigt istället för att riva och bygga nytt. Vissa av husen i miljonprogramsområdet är robusta och flexibla med flyttbara väggar. (Formas 2012:163) Dessutom menar Stenberg att de inte hade varit lika föränderliga om det inte hade varit så robusta (Formas 2012:176).

I dagens samhälle har vi kommit till att renoveringen bör ske på ett hållbart sätt och planerare bör analysera hur byggnaderna och närområdet påverkar samhället i stort. För att människor ska trivas krävs att det sker förändring i de: tekniska åtgärderna av fasader, markanvändning och grönområdena.

37

FITTJA STOCKHOLM

KAPITEL 3

38

Genom arkitekterna Spridd har jag stött på förslaget för stadsomvandlingen av det Botkyrkakommun ägda området Fittja. Fittja är ett miljonprogramsområde som var med i tävlingen 2013, Nordic Built Challange som genomgått en stadsomvandling. Botkyrkabyggen som äger området efterlyste en metod för att renovera bostäderna utan hyreshöjning och samtidigt bidra till en långsiktig utveckling. Tävlingen frågade efter hållbara, lönsamma och skalbara metoder för renovering av några av de vanligaste byggnadstypen i Norden (Spridd 2014).

Botkyrkabyggens renoveringsstrategi 2013 kallade konceptet ”hållbar renovering på

de boendes villkor”. Detta handlade om att göra så lite som möjligt för att hålla ner

hyreshöjningarna men åtgärda samtliga renoveringsbehov. (Spridd 2014)

Ola Broms Wessel och Kristina Borrets belyser i boken, Bor vi i samma stad? (2005)

”Viktigt är att reflektera över vems stad och vems bild av goda miljöer som uppmärk-sammas och se till att planeringen tillgodoser olika gruppers behovs och önskning-ar”. (Wessel & Borrets 2005:19)

39

Diagram som visar väg och bebyggelsestruktur Fittja 2017 Torg Fittja 2016 (Fittja 2016)

40

3.1 FITTJA HISTORIA

Fittja är en del av Botkyrka kommun och är ett de områden som byggdes under miljonprogrammet på 1960-1970-talet. Stadsdelen ligger i cirka 15 km söder om Stockholm med en restid på drygt 30 minuter med tunnelbana från centrala Stockholm. I området bor knappt 8 000 invånare och det består av 2 500 lägenheter där 40 % av lägenheterna är tvårumslägenheter. (NE 2015) Precis som många andra miljonprogramsområden var och är Fittja i behov av upprustning och renovering.

Det vinnande förslaget i tävlingen Nordic build Challange 2013 var Fittja People’s

Palace av arkitekterna Spridd och NCC tog hänsyn till behovet att modernisering och

energieffektivisering, samtidigt som de tog hänsyn och respekterade kulturhistorien, de miljömässiga aspekterna och framförallt tog de hänsyn till de boendes ekonomi. En grundförutsättning för projektet var att de boende skulle kunna bo kvar i lägenheterna under renoveringen och fokus låg på att hålla nere hyreshöjningen så mycket som möjligt. I förslaget använde sig Spridd och NCC av modeller och metoder som stöttar hållbar renovering där de under arbetets gång kom fram till 12 steg att ta hänsyn till.

Frågan de ställde sig i förslaget var: ”Hur ska vi renovera miljonprogrammen så att

41

3.2 UTMANANDE SITUATIONER I FITTJA

• Hantera och vända den generellt negativa bild som finns av miljonprograms arkitekturen

• Hyresgästmedgivande (Steg 2 i klockan)

• Skapa förståelse för projektets värderingar och mål (Steg 2) • Minska känsla av otrygghet inom huset och området (Steg 3 och 4)

Situationerna löstes genom ett nära samarbete mellan hyresgästerna och verkställande aktörerna där det skedde dialog om lösningar och tekniska kompromisser för att möjliggöra renoveringen utan att hyresgästerna behövde flytta.

42

Möteslokal Fittja (Spridd 2014)

Möjlgihet för de boende att diskutera alternativa planer och ritningar för området.

43

Förslaget presenterade att ta tillvara på områdets befintliga kvalitéer och involvera boende och lokala i en transparent process för områdets utveckling. För att driva projekt och undersökningar om enskilda situationer i staden krävs att man ser en mångfald av perspektiv och aspekter i varje situation. I synnerhet när det gäller miljonprogrammet krävs det att man ser bortom den negativa bild som oftast dominerar. (BTH & Spridd 2014)

Fittja People’s Palace hade utgångspunkt i att ta hänsyn till områdets potential och ha strategiska och välriktade mindre åtgärder. De hade även som mål att behålla områdets karaktär genom att förstärka och bygga vidare på områdets och miljonprogrammets många olika kvaliteter.

NCC med Spridd fokuserade på att lyfta fram hyresgästernas perspektiv. Projektets fokus var på potentialen i samverkansprocessen och arbetade med ett transparent samarbete med gemensamma mål hos projektets alla deltagare. Ett samarbete mellan alla aktörer som skulle bygga på relationer och kunskap med målet att uppnå en långsiktig och hållbar lösning.

Analysmodellen, som fick namnet Miljonprogramsklockan belyste olika aspekter av områdets tekniska potential: arkitektoniska värden, sociala nätverk, samarbeten mellan aktörer, kollektiva tjänster och olika aspekter av områdesplanering. Med hjälp av Miljonprogramsklockan hanterade projektgruppen frågor och uppgifterna från ett helhetsperspektiv i olika nivåer av områdesplanering. Gruppen analyserade vad som var områdets kvalitéer på 70-talet, vilka kvalitéer som förlorats och vilka förutsättningarna som finns 2013.

Förslaget resulterade i att en möteslokal skapades där det skedde visningar, modellbyggande och ritande över vad som skulle ske i området. Boendemiljön presenterades bit för bit och flera aktiviteter genomfördes. (Spridd 2014:3 ). En av aktiviteterna som skedde hade som mål att informera om Fittja, miljonprogramsområden och om projektets filosofi. Avgörande för processen ansåg Spridd var att avsätta tillräckligt med resurser för att säkerställa relationen mellan projektet och hyresgästerna.

44

” Man kan göra ett tekniskt fulländad projekt men om man inte kan förklara detta och skapa en realistisk förväntan på resultatet kommer hyresgästen aldrig att bli nöjd” (Spridd 2014:3)

De boende som engagerade sig i Fittja People’s Palace medverkade i form av dialoger och diskussioner vilket bland annat handlade om de välkända brister i fastigheterna. Genom att Spridd tidigt i processen upplyste om tidsplaner och vilka åtgärder som skulle ske lyckades man skapa en acceptans och ett samarbete mellan hyresgästerna och de involverade lokala aktörerna. En viktigt del av dialogen var återberättande av Fittjas historia och dåtidens arkitektur lösningar, vilket förändrade hyresgästernas syn på området. (Spridd 2013)

Hur de boende har upplevt dialogen kring Fittja och vilket utfall som blev, har varit individuellt men de flesta har upplevt renoveringen som lyckad, medan det fanns även som upplevde att den som påfrestande (Spridd 2014). Spridd menar på att upplevelserna har att göra med förväntningar och boendedialogen spelade här en viktig roll för att skapa nåbara förväntningar. Arbete med kommunikation var en utmaning då det var olika språk, ålder, erfarenheter och förutsättningar i varje lägenhet.

”Ytterst kan man inte bygga fram social hållbarhet och det finns inte en enda lösning utan man måste använda en hel palett av lösningar, för att ta ansvar och utveckla områderna” (Spridd 2013)

Spridds angreppssätt för processen av stadsdelsomvandlingsprocessen i Fittja är även den metodik som jag försökt att använda som exempel för detta kandidatarbete. I den här texten beskrivs en strategi som kan användas även på andra platser, en strategi som tar hänsyn till såväl det stora renoveringsbehov som finns som den rådande negativa stämpel miljonprogrammet dras med och de faktorer som påverkat ett område sedan det byggdes. Det är en strategi som stärker och tar tillvara befintliga kvaliteter och möjliggör för de boende att kunna bo kvar i sina hem.

45

3.4 MÖTE MED KLAS RUIN, SPRIDD

Klas Ruin, grundare och arkitekt på Spridd, har tillsammans med sina kollegor arbetat med Fittja sedan 2013 och de samarbetar även med Mitt Alby för utvecklingen av Albyberget. För Klas Ruin är det viktigt att ha en samverksansform och partnering där Spridd och fastighetsägarna arbetar nära och öppet med varandra samt med andra intressenter till exempel hyresgäster, näringsliv och kommunerna. I Fittja var det Spridd, Botkyrkabyggen och de boende i Fittja.

Under lunchen med Klas Ruin på Spridd arkitekter förstod jag hur miljonprogramsklockan uppstod. Metoden arbetades fram systematiskt för att sammanställa för byggare och aktörer vad som behöver göras för att ha en fungerande helhet. Anledningen till att de är 12 steg är helt enkelt att en klocka har 12 olika timmar. Spridd var på jakt efter miljonprammets DNA. Klas Ruin beskrev att de olika stegen växte fram med tiden och anpassades till området. För att förbättra dessa olika steg i klockan har Fittja bland annat fått ett nytt möteshus.

Miljonprogramsklockan bryter ner frågeställningen i delar för att motverka efterfrågan på de stora lösningarna. Klas menar att de som planerar omvandlingar ibland har fel fokus, inte nödvändigtvis att det är fel, men de fokuserar på för få komponenter i området. Den största och svåraste utmaningen i Fittja var att ta hänsyn till lösningar som möjliggjorde att hyresgästerna kunde bo kvar under renovering.

Under mötet nämnde Klas att Spridd ofta har som ambition att ta tillvara på de kvaliteter som redan finns, oavsett om det gäller en specifik byggnad eller ett område. Klas hade framförallt i Fittja tanken att de bra kvalitéer som redan fanns när området byggdes skulle tas tillvara och återskapas. Dock finns enligt Klas allt för många kunder som vill skapa allt för mycket nytt. På grund av detta har Spridd förlorat några kommunala tävlingar men de har även blivit väldigt omtyckta för att ta tillvara på det som redan finns och förstärka det, vilket gjordes i Fittja. Detta kan i sig vara en samhällsutmaning och kan vara något som många uppfattar som tråkigt istället för att bygga nytt och förnya med arkitektur och byggnader som sticka ut och ge området en ny karaktär.

46

3.5 PLATSBESÖK 2 APRIL 2017

När man som besökare kommer till Fittja i bil är det första man ser en rondell och därefter ett centrum. Min personliga uppfattning var att Fittja fortfarande är i utvecklingsfasen. Området har flera olika fastighetsägare och det var tydligt att området är i behov av renovering. Mycket händer dock nu, flera hus renoveras och bland annat är en tillbyggnad ovanför centrum på gång. Jag observerade hur människorna rörde sig och vilka ingångar det fanns till centrum från bostäderna. Framförallt så märkte jag att det var fler män och barn ute på gatorna och restaurangen än kvinnor.

Under det korta besöket i Fittja vistades jag bara i centrum under lunchtid, mycket människor var ute och torgets verksamheter var aktiva. I Fittja centrum gick vi till en resturang som heter Burek och serverar burek, en maträtt som kommer från Bulgarien. Det kan liknas vad vi i Sverige kallar paj eller pirog och var en filodeg fylld med köttfärs. På restaurangen var det även fler män än kvinnor som var ute.

Den första tanken som slog mig vid besöker i Fittja, var att Stockholms miljonprogramsområden har kommit längre i utvecklingen än motsvarigheterna jag besökt i Skåne. Både Alby och Fittja har påbörjat renoveringsarbetet och stadsdelsomvandlingarna, haft tävlingar och påbörjat bygga inom området. Att påbörja en omvandling kan vara enklare i Stockholm, då det är ett annat tryck på hyresmarknaden och hyrorna kan höjas då bostäderna ändå kommer att fyllas. Medan Landskrona tidigare har kämpat för att behålla de boende och fylla bostäderna.

49

ALBY STOCKHOLM

KAPITEL 4

50

Alby finns med i kandidatarbetet som ett referensprojekt av ett miljonprogramsområde som också håller på med stadsutvecklingsprogram. Fastigheterna på Albyberget med drygt 1 300 lägenheter såldes av det allmännyttiga Botkyrkabyggen trots protester från medborgarna. De nya ägarna Mitt Alby är ett företag som nu arbetar mycket med kommunikationen och omvandlingen av Albyberget. Albyberget är ett exempel på en process som kommit längre än Karlslund men kortare än Fittja. Mitt Alby har även en anställd som enbart har i uppgift att arbeta med sociala projekt och kommunikation. Tjänsten kallas CSO, Chief Social Officer.

Delar av Albyberget där till exempel skolan ligger ägs fortfarande av Botkyrka kommun och på den del av berget som ligger närmast tunnelbanan håller bolaget, titiana på för närvarande att bygga 650 nya bostäder. Mitt Alby har ambitionen att också bygga fler bostäder i området.

Mitt Alby arbetar idag med stort medborgarengagemang, med många sociala projekt, har kontor placerat lokalt i området och vill ständigt göra förbättringar så att medborgarna ska känna sig delaktiga och hemma på Albyberget. Jag tittar även den tävling Mitt Alby gjort i samarbete med KTH angående utformning och renovering av trapphus. Uppgiften pågick under en period på fyra veckor och hade som syfte att ge de boende i området en lokal som skulle nyttjas vardagligen. Därifrån undersökte studenterna den tilldelade bottenvåningen utifrån ritningar och miljö och kom fram till olika analyser och möjligheter. (suptopia.se)

Karta över Albyberget 2017 Flygfoto (Alby 2014) - till vänster syns Albyberget

52

4.0 ALBY HISTORIA

Albyberget byggdes liksom Fittja och Karlslund som ett av miljonprogramsområdena i Sverige under efterkrigstiden, Området omfattar 1303 lägenheter och ligger i Botkyrka kommun. Alby består av främst Albydalen där centrum ligger och Albyberget på andra sidan av den stora vägen som går igenom Alby. Alby har idag mycket problem och oroligheter i området och enligt DN sker det ofta mord och knivrån i området (DN, Alby 2017).

Det kommunala bostadsföretaget Botkyrkabyggen valde 2013 att sälja ut Albyberget till Mitt Alby, vilket skapade stora demonstrationer i flera månader och samlade in 6000 namnunderskrifter. Demonstrationen blev en kampanj som fick namnet Alby är inte till salu. (ortens historia, urplay.se, 2016) Trots detta såldes Albyberget 26e juni 2013 och idag pågår en stadsomvandling där idéer testas och verkställs. Mitt Alby ägs av Byggmästare Anders J Ahlström Fastighets AB. (botkyrkabyggen.se)’

53

4.1 STADDELSOMVANDLING

Mitt Alby har som avsikt att upprusta fastigheterna med varsamhet och långsiktiga ambitioner. Bolagets planerar även nybyggnationer på området. Målet är att det skall innan såväl renoverade som renoverade hyresrätter och bostadsrätter samt även nybyggda hyres- och bostadsrätter. Denna ambition förväntas leda till ökad mångfald och delas av Botkyrka kommun. Målet är att erbjuda ett aktivt område med ett varierat boende där det finns olika typer och storlekar på lägenheter. Genom detta möjliggörs också flytt inom området.

För att skapa en attraktiv boendemiljö har bolaget valt att driva arbetet utifrån en modell som tar hänsyn till ett brett spektrum av faktorer som trygghet, hälsa, jobb, miljö, utbildning, aktiviteter och mötesplatser (mittalby.se).

Mitt Alby skriver i sin årsredovisning 2016 att de har fyra ben som verksamheten vilar på; förvaltning, socialt engagemang, finansiering och kommunikation. I kommunikationsarbetet lägger de stor vikt vid information till alla intressenter, inklusive de boende, om arbetssätt och därmed öppnar de för dialog och förslag från alla parter. Detta har lett till en mängd framgångsrika projekt med förankring i närmiljön så som förbättring av utemiljön, lokaler till föreningsverksamhet, kultur- och sportaktiviteter för barn och unga.

54

4.2 MITT ALBY VISION

” Vi har en långsiktig plan med köpet. Vi kommer att förvalta fastigheterna på bästa sätt och tror på att utveckla Alby tillsammans med de boende, som är en stark kraft med kreativitet och entreprenörsanda. Vi ser fram emot att lära känna våra hyresgäster på Albyberget, säger Mikael Ahlström, styrelseordförande för Mitt Alby. (botkyrkabyggen.se) ”

Byggmästare Anders J Ahlström Fastighets AB har som vision;

Att med innovation, engagemang och nära samarbete med de boende, göra deras fastigheter i miljonprogrammet till en mer attraktiv plats. Mitt Alby har den långsiktiga målsättningen att göra Albyberget till ett föredöme för andra liknande områden. Mitt Alby tror att man med rätt insatser, stöd och engagemang kan bidra till en positiv utveckling där de boende själva är drivande i arbetet. En sådan utveckling kommer gynna alla parter, de boende trivs bättre och företagets investering ökar därigenom i värde. När Mitt Albys arbetat med Spridd i stadsdelsomvandlingsproccesen har deras långsiktiga mål från 2014 varit att skapa en segregerad och använd plats. Där insida kopplas samman med utsida.

Mitt Alby har liksom Fittja tagit fram en dialoglokal på Albyberget som ska fungera som samlingspunkt, serviceställe som kan ta emot frågor från hyresgäster och är ett resultat på den började vision som Mitt Alby har för att de boende ska trivas och vara stolta över de område de bor i. Lokalen på 60 m2 _{togs fram i ett gammal cykelförråd}

för att området lättare ska utvecklas och diskuteras tillsammans med boende och lokala aktörer. Mitt Alby är övertygad att de boendes erfarenheter och kunskaper ska vara drivande i utvecklingen av Albyberget, precis som Fittja.

Stora investeringar sker av fastighetsägarna, Mitt Alby, i utomhusmiljön med målet av att skapa ökad trygghet och trivsel. Bland annat bedrivs ett projekt “var-dags-rum“ i nära samarbete mellan konstnärer och hyresgäster. I projekt har det skapats dialoggrupper och 460 intervjuer och samtal som har ägt rum med hyresgäster och elever på skolan.

56

Studenter från årskurs två på arkitekturutbildningen på KTH fick år 2017 i uppgift att studera och ge förslag på bottenvåningar i Mitt Albys bostadshus som kan användas för Suptopia. Suptopia används idag i Alby som en lokal som arbetar med många olika projekt och aktiviteter. Projektet för KTH kallades Toptopia och tanken var att hitta en fillial, de vill säga ett andra rum, toptopia. Uppgiften pågick under en period på fyra veckor. Syftet med arbete var att förändra en bottenvånings uppfattning då de idag uppfattas som slutna och otrygga. Toptopia skulle öppna upp för nya samtal och lokala föreningar. Förslagen var allt från Trädgårdsklubben, Verktygsbibliotek, kortfilmsstudio, festlokal osv. (suptopia.se)

Subtopia är ett kreativt kluster som består av ett åttiotal företag, organisationer, ideella föreningar, utbildningar och nyföretagare som arbetar med kultur, kreativa näringar och socialt entreprenörskap. (suptopia.se)

57

Ritningar ovan (Alby 2014) KTH ”Toptopia” Presentation

58

4.4 PLATSBESÖK 2 APRIL 2017

När jag åkte i bilen på E4an och närmar mig Alby tänkte jag högt ”det är som en vägg”. Det jag menade var att till vänster när man kommer från Stockholm till Botkyrka kommun ser man Alby och fasadernas norra sida bildar en vägg av byggnad och fönster. Det är första gången jag besöker Albyberget och lär mig att området består utav 23 hus med 84 trappuppgångar. Albyberget precis som många andra miljonprogramsområden hade paraboler på balkongerna. Detta har enligt mig nästan blivit ett tillägg på fasaderna, då många av de boende i områdena vill ha inslag av utländska kanaler och därför installerar paraboler.

Jag valde att utgå ifrån den parkering Mitt Alby har sitt kontor vid. Albyberget och Albydalen skiljs åt av en stor bilväg som de boende i området behöver gå under för att komma till de större mataffärerna. Albydalen är fortfarande ägt av Botkyrkabyggen och de har som mål att förändra Albys centrum. Jag har även förstått att det var här stor andel av invånarna känner sig otrygga då centrumet delvis ligger under en bilväg. Tanken är eventuellt att flytta ner bilvägen och flytta upp centrumet för att åtgärda det problemet. Jag ser ett stort behov i att förbättra kopplingen mellan Albyberget och centrum, då den dagliga handel kändes krånglig och otrygg.

När besöket skedde på Albyberget var det soligt. En av de första varma dagarna på året och jag förväntade mig många människor i området. Under min vistelse såg jag omkring 20 personer i området och endast tre av dessa var unga tjejer. Efter att ha promenerat runt berget observerade jag att de flesta personer som jag gick förbi var antingen ute och gick runt i området, precis som jag eller så spelade unga killarna fotboll på den enda planen med konstgräs i området. Planen låg mellan några hus och var noga utvald som den plats nära bostäderna som inte togs upp av berget. När jag senare promenerade upp på berget som är lokaliserat i mitten av området hittade jag områdets skola. Skolan har möjligheter för 600 elever upp till nionde klass. Intill Albyskolan höll de för tillfället på att konstruera en utan-, parkourmiljö som såg ut att ha potentialen att bli en ljus och öppen plats. Området består av 17 lekplatser som majoriteiten, en söndag vid 12, var tomma. Lekplatserna omringas av träd och bostäder. Men en fråga jag ställer mig, hur upplever de boende i området berget, är det något som möjliggör privata zoner eller är det en barriär?

61

Platsbesök 2 april 2017

Vänster: Visar ett av bostadshusen med lekplats Höger: Vy från berget ner mot husen

63

KARLSLUND LANSKRONA

KAPITEL 5

64

Karlslund är idag ett område som ofta förknippas med problem. Landskrona och Karlslund används i uppsatsen och jag fördjupar mig mer i historia och kommande händelser än vad jag tidigare gjort på Alby och Fittja. Landskrona har stora problem enligt Landskrona stad och eventuellt är Karlslund ett av de svårare fallen av förändring av på miljonprogramsområde, då det inte är samma konkurrens på hyreskontrakt som t.ex. i Fittja och Alby. Karlslund är idag ett område som ofta förknippas med problem. I uppsatsen fördjupar jag mig mer i Landskrona och Karlslunds historia och kommande händelser, än vad jag tidigare gjort på Alby och Fittja. Detta är för att läsaren ska få en tydlig bild av områdets och Landskronas bakgrund för att själva kunna applicera Miljonprogramsklockan på området. Landskrona har stora problem enligt Landskrona stad och eventuellt är Karlslund ett av de miljonprogramsområdena som är svårt att förändra, då det inte är samma konkurrens på hyreskontrakt som t.ex. i Fittja och Alby.

Karlslundsområdet och Norrestad har många problem, inte bara tekniska problem utan de har även problem med dåligt utnyttjade ytor samt sociala och ökade segregationen. Området möter problem kring socioekonomi och kriminalitet. För att förstå problemet tydligare måste arbetet först gå in på Landskronas historia.

Staden och Landskronahem har genom åren försökt att lösa problemen i Karlslund genom en rad åtgärder som inte haft någon större påverkan. Med hjälp av de två tidigare miljonprogramsområdena, Alby och Fittja, kan jag tydligare förstå hur områden av liknande karaktär kan förändras. Karlslund är namnet på stadsdelens bostadsområden och Norrestad är namnet för hela området inklusiver grönområden och bostäder.

Karta över Karlslund 2017 Platsbesök 25 april 2017

66

5.1 LANDSKRONA HISTORIA

Landskrona är en del av den snabbast växande regionen i Sverige, Skåne och hade vid årsskiftet 2016/2017 44 611 invånare. Landskrona har en havskust som är riktad mot Danmark. Landskrona har idag ett dåligt rykte och undviks för det mesta av investerare och välnärda invandrare. (Landskrona 2016)

Landskrona upplevde under 1950-1960-talet en ekonomiska kris samtidig som befolkningen ökade. Befolkningen i Landskrona nådde en peak året 1976 då staden hade 38,400 invånare. (Landskrona 2016) Åren 1970 till 1978 stängdes många textilföretag ner och 670 jobb försvann inom textilbranschen. Ytterligare en stort företag, Öresundsvarvet, i Landskrona behövde stängas ner 1977. Denna gång förlorade 2 500 personer sina jobb i hamnen. Då både textilindustrin och Öresundsvarvet stängdes lämnader mer än 3 000 invånare att Landskrona åren mellan 1976-1988 och det kommunägda bostadsföretaget Landskronahem hade svårt att hyra ut lägenheter. (Landskrona 2016)

Många svenskige födda fortsatte att lämna Landskrona och stadens population fortsatte växa av flyktingar och invandrare. Befolkningen bestod 2011 av 30% med utländsk påbrå. På mindre än två årtionden hade Landskrona förändrats från industristad stad till en post-industrial, multikulturell, impulsiv, politiskt oförutsägbar stad som var fattigt befolkningsblandad. (Landskrona 2016:251) Landskrona fick precis som många andra städer i Sverige ett tillägg av bostäder under Miljonprogrammet. I Landskrona pågick miljonprogramsbyggandet från 1965-1975 och området Norrestad började byggas, idag Karlslund. (Landskrona 2016)

67

5.2 KARLSLUNDS HISTORIA

Redan år 1813 inledde Landskrona Stad, Landskrona skogs-plantering, med syftet att skapa ett samhälle för stadens invånare att ha nöjesanläggningar och området skulle fungera som en prydnad för de resande kommande norrifrån. Området fick namnet ”Carlslund”.

Vid 1963 började formningen bostäderna i området, Norrestad, som en del av Landskronas utvecklingsfas och kommande miljonprogrammsområde. Efter en viss tid kom hela området att få namnet Karlslund men Norrestad förekommer i vissa beskrivningar av hela området, grönområdena och bostäderna. Karlslund ligger idag strategiskt i stadens norra delar. Avstånden till stadskärnan, järnvägsstationen och havet är korta. Möjligheterna för rekreation och idrott är mycket bra då området är lummigt och ligger i direkt anslutning till en park och stadens idrottsområde med bl.a. is- och simhall. Dessa kvaliteter är en dåligt utnyttjad potential i området, och en utveckling av dessa skulle kunna ge mycket till invånarna i det befintliga området, i staden och i regionen. Området består idag av cirka 1700 lägenheter i varierande storlekar (Landskrona 2017).

Mellan 1967-1972 byggdes de två områdena Pilängen och Silvergården i Norrestad. Området var under svåra förutsättningar och det fanns många tomma hyresrätter. Trots tomma lägenheter på Silvergården bygger man färdigt områdets fjärde och mest storskaliga etapp, Koppargården till 1976.

Området hade redan 1980 genomgått många och stora förändringar där ca 30 % av de ursprungliga lägenheterna hade bytt användningsområde eller rivits. I Norrestad stod 550 lägenheter tomma och beslutet tog om att två av byggnaderna skulle göras om till äldreboenden. Totalt var 3924 personer skrivna i Norrestad 2013. (Landskrona 2013)

För att förbättra området har en rad olika åtgärder tagits och Landskronahem hade utfört renoveringar i området för att skapa en större variation av lägenhetsstorlekar. Lägenheterna på tre rum gjorde om till både större fyra- eller femrumslägenheter men blev även omgjorda till tvårumslägenheter. Området genomgick en rad stora

68

förändringar både 1991-1994 och 2001-2006. Projekt Norrestad 2000 som ägde rum mellan 1991-1994 skulle bidra till en mer varierad befolkningssammasättning, ett bättre samarbete mellan fastighetsförvaltningen och de boende i området. Det skulle även öka hyresgästinflytande samt förbättra fritids-och kulturverksamhet i området. Projektet gick ut på att ökad tryggheten, få kommunala nämnder att prioritera området, odlingslotter, utställningar, en svenskskola/boskola för invandrare. Allmänna förbättringar i renovering och trygghetsskapande åtgärder togs. På grund av antalet tomma lägenheter och försämrad ekonomi blev projektet svårt att genomföra fullt ut. Åren mellan 2001-2006 pågick Karslundsprojeket, som fokuserade till större del på utemiljön i området.

Landskronahem har genomfört en mängd åtgärder från 1980 till 2016 har försökt att stärka området och rätta till problemen. Åtgärderna har inte haft någon större påverkan och Landskronahem tvingas därför med Landskrona stad ta till större åtgärder för området.

69

5.3 PROBLEM

Enligt rapporten från Landskrona stad upplevs Norrestad perifert. Ett mångfunktionellt område där byggnader och service rivs eller flyttas. Många av bostäderna har omvandlas till serviceboende och skolor. Många flerfamiljshus har redan rivits. I analyser av gatustrukturer i området och i förhållande till övriga staden är området avskilt och segregationen syns tydligt i statistiken för arbete, skola, inkomst, befolkning osv. (Landskrona 2016:35)

Området och poliserna har problem att hantera brottsligheten i området. Inte att den nödvändigtvis är i övrigt jämfört med kommunen i stort, utan att brotten som begåtts under de senaste åren varit grövre brott såsom skottlossning, narkotika, bilbränder och våld mot yrkesmän istället för snatteri och cykelstölder. (Landskrona 2016:35)

För att lösa problemen i området ser stadsbyggnadsförvaltningen det som mycket viktigt att involvera de boende i stadsdelen Karlslund för att ge Karlslundsprojektet långsiktiga värden. Landskrona har som mål att med hjälp av dialog bryta utanförskapet i området. (Landskrona 2016:35)

För att förbättra denna situationen har Polisen tillsammans med Landskrona stad genomfört medborgardialoger med de boende och aktiva i Karlslundsområdet för att teckna ett Medborgarlöfte 2017. Medborgarlöftet har arbetats fram utifrån en lokal lägesbild, medborgardialoger, medarbetardialogen och trygghetsmätningar. Landskrona stad och lokalpolisen har i detta löfte från 2017 gett löften om att minska brottsligheten, öka trygghetens och skapa ett bättre förtroende till myndigheterna bland de boende i området.