Miljonprogrammet har generellt en tydlig stadskärna som separerar centrum och bostäder. Spridd menar att ju längre bort från centrum man kommer desto billigare markpriser. En flerkärnig stad ska ha och präglas av flera punkter som har likvärdiga dragningskrafter. För att arbeta med det regionala perspektivet kan man enligt Spridd tänka sig att det kan ske satsningar på tvärförbindelser och utveckling av områdets verksamheter. Kapitlet undersöker områdets position i regionen och hur infrastrukturplaneringen är utformad. Förslaget menar på att infrastrukturen borde förbinda de olika centrumen och blanda funktioner samt byggnadsstrukturer.
Platsens internationella sammanhang
I boken Bor vi i samma stad? 2005 skriven av Ola Broms Wessel, Moa Tunström och Karin Bradley pratar forskaren på European Spatial Planning Network (ESPON) Kai Böhme om att vi behöver känna till vår plats i ett internationellt sammanhang. Det är nödvändigt att se platserna i relation till annat för att kunna marknadsföra platsen för individer, turister och företag. Att se en platsers regionala perspektiv kan leda till upptäckter av samarbeten och argument för nysatsningar av områden. Böhme menar att områden borde satsa på vad som passar människorna och platsen. (Broms Wessel, Tunström & Bradley 2005:145)
Ibland kan man däremot få motsägande uppfattning där satsningar på upplevelser, turism, design och företag kan ha internationell giltighet. Man talar om vikten av samarbeten mellan nationella och internationella företag för att minska verksamheternas sårbarhet. (Broms Wessel, Tunström & Bradley 2005:151-154)
Genom att se svensk stadsbyggnad utifrån ett EU-perspektiv kan man se att liknande omvandlingar som miljonprogramområdena sker och andra länders erfarenheter kan användas i syfte i att gynna den ekonomiska tillväxten i unionen. Kan detta vara ett sätt att öka den internationella medvetenheten och minska de sociala klyftorna i
107
samhället? Det är iallafall tydligt att stadsomvandlingar ska ta hänsyn till både lokala och globala fall där varje plats har sin egna identitet. (Broms Wessel, Tunström & Bradley 2005:155-156)
BTH studenter - Fyra punkter
För att se Kungsmarken ur ett regionalt perspektiv delades studenterna upp kapitel fyra utgångspunkter: Historisk kontext, monumentalitet, invånare och kungsmarken i världen. De olika delarna behandlade läge och arkitektur, områdets uppkomst, de boende och internationellt perspektiv.
Undersökning/Analys
För att kunna applicera och utnyttja punkten regionalt perspektiv skulle jag först titta på områdets förhållande till världen. Då anståndet till resten av världen har stor påverkan på vilka människor som flyttar till och från området. Är det ett område där det är lätt att komma in på arbetsmarknaden ?
Denna punkt ger nytt perspektiv och eventuellt ny användning på platsen så att verksamheter i framtiden kan bli mindre lokala och knytas an till storstäderna och eventuellt internationellt. Ett område som inte har rullians på sin verksamheters användning eller arbetskraft, bli tillslut ett isolerat samhälle med samma människor men nya generationer.
Spridd föreslår att det bör ske en utveckling av områdets verksamheter och tvärförbindelser i området. Vad är platsens relation till det internationella sammanhanget och kan infrastrukturens utformning i området gynna det regionala perspektivet?
108
10. NYA KOLLEKTIVA TJÄNSTER
Spridd Fittja People’s Palace
Att vara eko-vänlig är en del av det nya samhället där en lösning är: att konsumera mindre, leva mer lokalt och vara mer resurseffektiva., att ha service för gemensam användning, tjänster och utrustning. Förslaget presenterar återvinningscentraler där secondhand kan utbytas och befolkning spenderar och konsumerar mer i närmiljö. Detta ska uppfyllas genom att öppna upp för samutnyttjande lokaler och engagera många hyresgäster i tillexempel verktygs-bibliotek, festlokaler, gemensamma kontor och skolor. Ett samhälle där rum kan utlånas till olika ändamål.
Olika initiativ om odling är ett annat exempel på aktiviteter som kan samla de boende, när odling kommer in i närområdet kan även funktioner som egen matproduktion och ett cirkulärt kretslopp vara ett tema.
Delsningssamverkan
Hanna Östlund skriver i Examensarbete Sharing is caring från Chalmers Tekniska Högskola 2017 om klimatfrågor och resursförbrukning i kollektiva och den konventionella bostaden. Examensarbete designar ett flerfamiljshus där hon kartlägger vilka saker som är möjliga att dela med färre hushåll och vilka delar som ska hållbas privata. Östlund formulerar i metodkapitelt tre olika nivåer av delning. Nivå ett, innebär delning mellan två hushåll och kan vara sällskapsrum, förråd, balkong och städredskap, nivå två, är delning mellan fyra eller fler hushåll och är förråd, balkong och eventuellt verktyg. Tillslut är Nivå tre och innebär delning mellan alla hushållen och är hall, förråd, tvättstuga, cykelrum, trädgård, balkonger och även här, större verktyg. (2017:50-51) Östlunds examensarbete ligger nära till hand för kollektiva tjänster i stadsmiljö och utgör en eventuellt metod och riktlinje för kommande delningssamverkan bland människor.
109
I steget “kollektiva tjänster” analyserade studenterna Kungsmarken utifrån vilka tjänster som funnits, vilka som finns och presenterade sedan ett förslag på två framtida scenarion av tjänster. De använde sig utav tidsrum-perspektivet och föreslog bottenvåningar med lösningar på gemensamma utrymmen. Kollektiva tjänster kan bidra till mer lokala och miljövänliga lösningar.
Undersökning/Analys
Då frågan om hållbarhet ur ett delningsperspektiv är ett nytt ämne i dagens planering har AVK-studenter inte läst litteratur angående detta. Att skapa koncept för delningssamverkan är en obeprövad metod som har många möjliga utfall. Att följa Hanna Östlunds examensarbete kan vara en metod att gå tillväga för att undersöka kollektiva tjänster.
Som ett exempel på lokal och delad odling har AVK-studenter tittat på Passage 56, i östra Paris. Passagen är ett resultat av ett flera månader långt projekt mellan många olika aktörer. Byggnaden, en fasad ut mot gatan som går kant i kant med bredvidliggande hus är en träkonstruktion med väggar av transparent plast och där huset har ett grönt tak. Byggnaden är ett mobil växthus med en delad trädgård där användarna är invånarna, studenter och volontärer. Trädgården är en kompost, återvinning av regnvatten och odlingar. Passage 56 har även möjlighet för utställningar, debatter, festivaler, workshops och massa mer. Huvudsyftet med Passage 56 var att undersöka huruvida stadsrum kan omvandlas till ett kollektivt självstyrt utrymme. (Fornander 2008)
Spridd menar att samutnyttjade lokaler kan bidra till att befolkningen spenderar och konsumerar mer i närmiljö. Hur många nivåer av delning, enligt Östlunds arbete Sharing is caring är medborgare beredda att passera för gemensam användning, tjänster och utrustning?
110
11. ÄGANDE OCH ANSVAR
Spridd Fittja People’s Palace
Idag är det allt fler ägare på miljonprogramsområdena och den huvudsakliga frågan är: ”vilka ansvarar för de offentliga utrymmena?” Det övergripande ansvaret som kräver att området fortfarande betraktas som en sammanhängande enhet måste hanteras på rätt nivå. (Spridd 2013:19)
I en avreglerad ekonomi med en mängd olika ägare i områdena stöter man på nya frågeställningar. Spridd menar att det i en situation av många ägare gäller att hitta samarbetsformer där alla aktörer är inblandade.
Aktörer och samverkan
Enligt rapport, Bygga om dialogen, från Boverket 2013 drevs Malmö stad en process om Lindängen. Arbetet utförde en kartläggning av områdets nätverk av externa aktörer där fokus kom att hamna på tre privata fastighetsägare. Rapporten drog slutsatsen om att det i dagsläget är svårare att skapa en lokal dialog med flera olika ägare, då de olika företagen kan ha olika intressen av området. Genom att före en enskild överläggningar med de tre fastighetsägarna på Lindängen etablerades ett ömsesidigt intresse för att börja med att göra en grundläggande investeringsanalys av vad som skulle krävas att framtidsutvecklingen. (Boverket 2014)
De olika fastighetsägarna kunde då besluta om gemensamma mål, framförallt gällande investeringsmål i processen. Boverket menar att alla lösningar bygger på en samverkansprocess mellan alla olika inblandade aktörer. Rapporten Bygga
om dialogen arbetade systematiskt fram lösningar för samverkan i konkreta fall.
Erfarenheterna från rapporten om Lindängen visar att en sådan samverkansprocess är möjlig att bygga upp. Det är en komplex och tålamodsprövande process som behöver grunda sig i praktiska, innovativa och nya lösningar. (Boverket 2014)