Om man applicerar Stigma på Scheer begrepp av byggnadstyp kan det vara en utmaning att förändra en plats karaktär då byggnadstypen har bestämd användning. För att Stigman ska uppfattas positiv, att de boende ska trivas i området, ligger kanske djupare än att ändra husets fysiska storlek. Tankar kring en plats värden och hur den uppfattad är utifrån ens egen tolkningar och eget synsätt. Hur ses ett område för någon som besöker det första gången och hur ser det ut för någon som bott där hela sitt liv?
Utifrån att undersöka områdets karaktärer och ta reda på hur de boende i området värderar de olika platserna kan planeraren få en insyn av stigma i området.
Spridd menar att se det som redan finns innebär att använda bakgrundsmaterial som beskriver historiska värden och redan utfört arbete på området. Har det aktuella området redan material i form av dokument och analyser utförda?
85
2. INVOLVERA MEDBORGARE
Spridd Fittja People’s Palace
Genom att låta de som bor i området delta och medverka i utvecklingen av området kan man utnyttja kunskapen och de idéerna som finns. Målet med Fittja People’s Palace var att hitta lämpliga lösningar som mäter hyresgästernas behov utan att göra arbete som redan var gjort. Förslaget föreslog ett nätverk i området där man arbetar med lokala organisationer och individer som använder platsen.
Det ska vara möjligt för olika grupper att delta på olika sätt, där det framförallt gäller att ta tillvara på den kunskapen som livet på platsen givit, vilka delar av området som uppfattas otryggt, rörelsemönster, lekplatser osv. Spridd menar att likväl som det är viktigt att lyssna på de boende och medskapare är det viktigt att tidigt se över områdets aktörer för att engagera verksamheter i projektet och dialogarbetet.
Samtal som ett sätt att påverka
Att involverar innebär att låta de boende delta och utnyttja deras erfarenheter och idéer som finns i utvecklingen av bostadsområdet. Enligt Boverkets rapport Boendeinflytande
i praktiken (2010) handlar det i förnyelseprocesser om att ta tag i de som är villiga att
engagera sig och välkomna de andra att ansluta sig på egen hand. Boverket menar att de boende sitter på värdefulla kunskaper om hur ett bostadsområdet fungerar och i vilka avseenden de fungerar mindre bra (2010:9). Det är avgörande att boendedialogen sker i samverkan mellan fastighetsägarna, kommunen och andra relevanta aktörer.
” Det kan handla om att främja nätverk och skapa fler arenor för utbyte av idéer och kunskaper bland dem som arbetar med boendeinflytande i praktiken” (Boverket 2010:10)
Alan Bryman menar i boken samhällsvetenskapliga metoder (2011) att de grundläggande etiska frågor för personer som är direkt inblandade i studien ska handla om frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet (Bryman, 2011, 131). Rätten till privatlivet är en
86
grundsats som de flesta vill bevara. Forskningsetiken har att göra i vilken utsträckning som man studerar en undersökningspersons privatliv (Bryman 2011:137). Det är viktigt att respektera personens rätt till anonymitet och att personlig information behandlas varsamt. Vad det gäller etiska beslut och samhällsvetenskaplig forskning har internet skapar nya dimensioner. (Bryman 2011:141) Hur man kan involvera medborgare via nätet och behålla integritetsskydd?
Bryman talar i boken om principer som olika begrepp. Han menar att etiska
principer innebär att alla deltagare bör bli informerade om undersökningens syfte, informationskravet om vilka moment som ingår och att deltagandet är frivilligt. Samtyckeskravet innebär att deltagarna själva får bestämma i vilken grad de är
beredda att medverka i och konfidentialitetskravet innebär skyddade personuppgifter. Den sista är nyttjandekravet som innebär att de uppgifter samlas in endast får användas i undersökningsändamålet. (Bryman 2011:132)
BTH studenter - BoBra-projekt
Studenterna fokuserade i detta kapitel på de boendes medverkan i Bo Bra- projektet som innebar att 37 hyresgrupper hade bildats för att involvera de boende i utvecklingen av Kungsmarken. Projektet avslutades 2009 och 2014 var de boende fortfarande involverade i dialogen.
Arbetet sammanställde områdets aktiva föreningar, boende, nätverk och sociala relationen. De undersökte hur möten och dialoger sker i vardagen samt gav förslag på hur en fortsatt utveckling i dialog med de boende hade kunnat se ut för aktuella frågor vid tidpunkten.
Undersökning/Analys
En referens i att engagera människor i utvecklingen av kulturplanering i det publika rummet är Statens Konstråd. Statens Konstråd arbetar med temporära likväl som permanenta projekt i den vardagliga miljön. Deras mål är att öppna upp det publika rummet med konst som inkluderar och engagerar. Statens Konstråd anser att det är
87
viktigt att den publika platsen tillhör alla. De publika platserna påverkar tryggheten, samhället och medverkan i staden. Ett av de självklara målen är att skapa en dialog mellan medborgare och stadsplanerare i omvandlingarna samt byggprocesser.
Att engagera medborgare i stadsomvandlingar har jag som AVK-student stött på under många kurser, ett ämne som mer och mer kommer upp i diskussioner med stadsplanerare och arkitekter. Men hur får man det från ett påstående till att medborgarna faktiskt engagerar sig?
Ett av många sätt är exempelvis det exempel jag stött på under AVKs internationella kurs är växthuset i miljonprogramområdet Holma, Malmö, där växthuset har som syfte att bidra till både grön och social tillväxt enligt MKB fastigheter. Genom att utforska punkten “involvera medborgare” tillsammand med “vad finns” kan man skapa diskussion för vilka kvaliteter och intressen som skulle kunna stärkas i området. (MKB 2015)
Hur kan boendedialoger bli inbjudande och engagera alla boende i området? är det med hjälp av ett likanden Bo Bra-projekt som finns i kungsmarken eller är läsningen en möteslokal i området? Hur tar man samtidigt hänsyn till vad Bryman menar med etiska frågor?