Anita påstår att arrangemang kring materialet kan påverka barns kreativitet, lek och lärande. Pedagogerna behöver inte göra mycket, ibland behöver de bara ett tillägg och tilläggen kan vara en overhead-projektor. Med en overhead-projektor kan det hända otrolig mycket. När barnen använder sig av en overhead- projektor skapar de olika berättelser och undersöker skuggor på olika sätt. Ofta handlar det om barnets egen kropp som skuggas på väggen när de rör sig. Ibland bildas skuggor av olika föremål som till exempel djur, klossar eller annat byggmaterial. Barnen skapar egna berättelser med hjälp av bygg- och konstruktionsmaterial och overhead-projektor. Genom berättelser använder barnen sig av olika begrepp och på detta sätt stimuleras deras språkutveckling påstår Anita. Under observationstillfället fick jag syn på det som Anita säger: ”Att barnen är mycket intresserade av att leka och utforska med hjälp av overhead-projektor samt hur de skapar olika berättelser”.
Anita fortsätter att berätta om ett exempel där barnen brukar leka med olika djurfigurer som projiceras på väggen. Barnen bygger hus av kaplastavar där deras djur ska bo på overhead- projektorn. Under tiden skapar de berättelser med skuggande djurfigurer som rör sig på väggen. De skuggande djurfigurerna rör sig på väggen ut och in i huset. Det blir en stor effekt av skuggor på väggen som ger stort utrymme till kommunikation och samspel mellan barnen. Där pågår ett ständigt samtal, interaktion och kommunikation mellan barnen och materialet hävdar hon. Under tiden de bygger kommunicerar barnen hela tiden klargör Anita: ”Titta vilket stort hus”. ”Titta min häst blir också stor”. ”Nej min haj är mycket större”. ”Han ska hoppa in i hästens hus”. Vidare berätta förskolläraren att djurfigurerna hoppar på varandra och att allt detta utspelar sig på väggen. Barnen brukar också jämföra vems djurfigur som är större och vems som är mindre. De skapar olika berättelser och skapar kreativa konstruktioner på väggen med hjälp av overhead-projektor. Att skuggande berättelse utspelar sig på väggen gör att berättelserna får en annan kreativ dimension enligt henne. Vygotskij (1934/2001) skriver
38 att språket är en komplicerad enhet. Vygotskij (1934/2001) skriver vidare om språkets två sidor. Ena sidan kallar han den inreinnebördsliga-semantiska sidan medan han kallar den andra för yttreljudmässiga-faktiska sidan. Vygotskij (1934/2001) anser vidare att språkets yttresida hos barnet utvecklas från ord till en sammanslagning av två eller flera ord senare till en enkel fras och på slutet till ett språk som består av välorganiserade meningar. Det vill säga att barnen går från delar till helheten när de lär sig att prata. Vygotskij (1934/2001) skriver att språkets inresida-semantiska sidan går tvärt om. Den utvecklas från helheten till delar samt till enstaka ord. Vygotskij (1934/2001) poängterar vidare att även om barnen använder sitt språk på ett väldigt komplext sätt mellan den semantiska och faktiska sidan så är barnen inte medveten om dess komplexitet. De kunskaper och erfarenheter som barnen använder i nya situationer ger dem en viss färdighet och olika kunskaper.
Exemplet som Anita berättar om visar tydligt att bygg- och konstruktionsmaterial, overhead- projektor och djurfigurer är redskap med vilka barnen utrycker sina känslor och erfarenheter. Tanggaard (2013) identifierar tre centrala teser kring kreativiteten. Det första grundläggande påståendet handlar om att kreativitet är en vardaglig förståelse som leder till ständiga
processer. Det andra påståendet är att i de kreativa processerna finns nära samband mellan en människa och ett redskap. I det tredje påståendet finns ett nära samband mellan kontinuitet och förnyelse samtidigt som material och redskap tas som en utgångspunkt för nya skapelser. Tanggaard (2013) skriver att kreativa berättelser kring djurfigurer och husen uppstår precis genom en kreativ process. Berättelsen uppstår i barns relation med redskap. I detta fall är det overhead- projektor, bygg- och konstruktionsmaterial och djurfigurer, vilket med hjälp av ljuset som fysikaliskt fenomen gör att barnen skapar och designerar en kreativ berättelse samt en annan värld. Det som framkommer är att materialet och verktyget är en utgångspunkt som öppnar möjligheter för barn att konstruera kreativa berättelser. Vygotskij (1934/2001) skriver om att barnen konstruerar sitt språk genom olika aktiviteter i en social miljö. I just detta fall har barnen fått möjlighet att samtala med andra barn där tillgång till materialet och verktyget har erbjudit en aktivitet. Det som Vygotskij (1934/2001) framhåller är att barns lust att utforska måste uppmuntras av pedagogen genom passande pedagogiska aktiviteter.
Utifrån exemplet om när barnen gör egna berättelser med hjälp av ljuset som fenomen ser de en koppling mellan naturvetenskap och språk. Elfström (2008) skriver att forskningen har visat att om man sätter in naturvetenskap i ett sammanhang, till exempel en berättelse, så underlättas barns lärande vilket får dem att se i vilka sammanhang kunskapen kan höra hemma. I detta fall är det naturvetenskapliga fenomenet skuggan som sätter igång barns
39 kreativa processer genom att skapa en berättelse som utspelar sig på väggen. Selma påpekar vikten av resonemangen mellan barnen och pedagoger. Hon säger:
Vi lyssnar mycket på barns egna idéer och tankar samtidigt har en dialog med barnen och ställer utmanande frågor till dem. Vi frågar dem, hur de tänker och så vidare, samtidig tror vi att utmanade frågor skapar förutsättningar för barns lärandeprocesser.
Hon nämner ett exempel utifrån deras projektarbete om olika dinosaurier:
Vi ställer en dinosaurieleksak på bordet för att barnen ska avbilda en likadan i lera men det blev inte som vi tänkte det blev något helt annat, barnen klär dinosaurier i lera istället.
Det tolkar Selma som att barnen är mycket kreativa eftersom de får en ny unik konstruktion i deras gemensamma process som de inte har haft tidigare. Hon säger: ”Vi som vuxna får idéer av barnen och konstaterar att så kan man också göra, därför är det viktigt att lyssna på
barnen”. Det förklaras närmare att de har haft en kreativ process vilken man kan illustrera med Rhodes (1961) tankar som beskriver att en process som tar oss från den första impulsen att skapa, till den slutliga produkten av vår kreativitet. Han skriver vidare att inspiration eller impulsen för skapande får vi inte alltid från en konkret tidigare erfarenhet, det kan komma omedvetet. Detta innebär att vi inte alls är medvetna om varifrån vi får vår inspiration för att skapa. Författaren kallar resultatet av den kreativa strävan för en kreativ produkt. Den kreativa produkten är i det här fallet den lerklädda dinosaurien. Selma fortsätter vidare:
Även om vi inte tänker som barnen just i den beskrivna situationen lär vi vuxna oss ändå av barnen hur man kan göra. Det är ett tydligt exempel på hur bygg- och konstruktionsmaterial, i detta fall lera kan påverka barns kreativitet. Därför är vi i en ständig kommunikation och reflektion med barnen samtidigt som vi är nyfikna och öppna för deras idéer och tankar. På detta sätt finns det utrymme för barns delaktighet och inflytande.
Utifrån ett pragmatisk tänkande handlar kreativitet om nyfikenhet, öppenhet och
undersökandet i olika situationer enligt Tanggaard (2013). Författaren hävdar vidare att kreativitet är ett relationellt fenomen som utgår ifrån vad det är som människor gör och med vilket verktyg och material de använder under görandet. I detta fall använder barnen sig av olika verktyg och material som till exempel lera och dinosauriefigurer. Författaren påstår att
40 kreativiteten utvidgas av materialet som leder till en relation mellan det som skapas och den som skapar. I exemplet med dinosaurien syns det tydlig hur barns kreativitet utvidgades när de klär dinosaurien i lera. I slutändan konstaterar författaren att kreativitet är en integrerad del av praxis och den verkar på nytt sätt i förhållande till en ny praxis genom att förändra något. I just detta fall har barnen förändrat dinosauriefiguren med lera.
Alla respondenter delar gemensamma tankar kring bygg- och konstruktionsmaterialets inverkan på barns kreativ, lek och lärande. Hanna preciserar att i en sådan interaktion är det viktigt att det finns berikande bygg- och konstruktionsmiljöer som underlättar att tillägga andra saker. Det kan vara djurfigurer som gör att bygget får en ytterligare dimension som till exempel att barnen bygger hus till djur och ibland till sig själva. De flesta barn visar intresse för olika sorters material. Ju mer material som finns, desto bättre kombinerar, konstruerar och rekonstruerar barnen något på höjden eller bredden konstaterar hon. De intervjuade förklarar vikten av att bygg- och konstruktionsmiljöer bör vara tillgängliga, inbjudande, utmanande, tillåtande och varierande och samtidigt öppna för nya utmaningar och kreativa processer. Manning och Sharp (1977) kom i sin forskning fram till att tillgängligt och varierat material är lika viktigt inte bara för barnets lek utan även för andra aktiviteter på förskolan. Deras
undersökning har visat att det tillgängliga och varierande materialet påverkar barnens val av lek och aktivitet. Med liknande tankar utrycker sig pedagogistan som lägger stor vikt på bygg- och konstruktionsmaterialets variation. Hon menar att materialet inte ska se likadant ut
överallt eftersom det gör att barnen tappar intresse för utforskande och att det då lätt kan bli tråkigt för dem. Därför bör pedagogerna tänka på hur man ska utveckla miljöer ytterligare så att de blir utmanande och inspirerande för barn. Enligt pedagogistan bör det därför finnas en stor variation av material som till exempel små saker, stora saker, långa, korta, tjocka, tunna, till och med små blommor som väcker barns kreativitet. Hon nämner att barnen brukar dekorera sitt bygge med blommor. Vidare konstaterar pedagogistan att det är viktigt att tänka på natur- och återvinningsmaterial utifrån ett miljöperspektiv samtidigt som natur- och återvinningsmaterial är det som sätter igång barns kreativitet. Här menar hon att natur- och återvinningsmaterial inte ger självklara signaler om vad det ska användas till utan materialet öppnar möjligheter och sätter igång barns kreativitet och fantasi. Vygotskij (1930/1995) beskriver att fantasi är en förmåga som har en koppling med verkligheten på olika sätt det vill säga att ju berikande verklighet är desto bättre möjlighet har barnet för fantasi och kreativitet. Kopplad till Vygotskijs och pedagogistans förklaring syns det tydligt hur viktigt det är med materialets variation. Furness (1998) betonar också att barnen måste ha varierat material för
41 att de ska kunna experimentera och utforska olika materials egenskaper. När barnen utforskar materialet skapar de sina egna teorier som de verkligen förstår och det leder till en
lärandeprocess. Här kan det ses ett samband med Dysthes (2003) tankar kring betydelsen att skapa berikande lärandemiljöer för att skapa förutsättningar för barns lärande och aktivt deltagande. Med det menas att en utmanande bygg- och konstruktionsmiljö kan möjliggöra aktiviteter av olika slag. Pedagogistan poängterar att pedagoger bör skapa möjligheter för olika utmaningar till exempel hur man kan bygga Turning Torso av mjölkpaket som tillhör återvinningsmaterial eller konstruera Eiffeltornet av ståltråd. Hon utrycker sig så här: ”Det måste vara fantastisk att ha möjlighet att möta olika material för att kunna konstruera sina egna hypoteser och drömmar under projektarbete och i de andra stunderna under dagen”. Det är också Anita som påstår att all personal har ansvar för att bygg- och
konstruktionsmiljöer ska vara tillgängliga, inbjudande, varierande och tydliga så att de utmanar och tilltalar barnen. I en sådan miljö kan barnen känna att det är här jag vill vara. Hon säger också: ”Variation, tillgänglighet och mängd av bygg- och konstruktionsmaterial öppnar möjligheten för barns fantasi, utforskande, skapande, och kreativa processer.” Enligt henne innebär variation att det finns flera olika sorters material som på olika sätt möjliggör utforskande inom olika områden och öppnar möjligheter för bredare tankar. Det hon menar är att man ska kunna bygga vad man vill och vad man har tänkt sig. Kreativiteten ska inte begränsas av materialets mängd. Damasio (2006) förklarar att handens erfarenhet av att möta en mängd av material ger tanken mening. I denna mening skapas läroprocesser som visar att barns kreativitet och fantasi kommer fram. På detta sätt går kreativitet, fantasi och kunskap hand i hand. Enligt författaren har barns teorier ofta utgångspunkt i kreativiteten och fantasin inte bara i tidigare erfarenheter.
Pedagogen Daniel påstår att bygg och konstruktion har ett stor inverkan på barns kreativitet, lek och lärande genom att barnen interagerar med bygg- och konstruktionsmaterial hela tiden. Han menar att under tiden barnen bygger och konstruerar så ökar deras fantasi och kreativitet och samtidigt påverkas deras samspel med kompisar. Daniel berättar:
Våra bygg- och konstruktionsmiljöer är väldigt berikande så att de öppnar möjligheter för barnen att bygga stort eller litet samt att bygga högt eller lågt. Vissa barn gillar att bygga platt de lägger upp saker fritt och organiserar detta sedan utifrån sin kreativitet. Det finns barn som bygger högt och river ner sitt bygge eftersom de gillar effekten när det faller.
42 Daniel menar att förstå en enkel konstruktion och göra den hållbar är viktigt utifrån ett barns kroppsförståelse. Allt detta gör barnen genom leken. Leken är huvudsaken, det är den som är det viktigaste och genom den har barnen kul och är nyfikna. Under tiden barnen leker med varandra uppstår deras samspel förklarar han. Vidare konstaterar pedagogen att man lär sig genom samspelet, och samspel uppstår när man är tillsammans med någon på en bygg- och konstruktionsmötesplats till exempel. Säljö (2000) skriver att individer och grupper drar nytta av de fysiska och kognitiva resurserna och att samspel mellan individer och omgivningen är hela tiden i centrum. Selma berättar utifrån sin erfarenhet:
Varje dag ser vi massor av exempel där barnen lär och får inspiration från varandra och från materialet. Till exempel när ett barn bygger något högt då ser andra barn och vill bygga samma sak. Barnen är sällan själva när de bygger utan är ofta tillsammans med någon. Att bygga tillsammans är en bra förutsättning för att lärande ska ske.
Däremot berättar Daniel att egen förståelse för hur saker kan bli uppbyggda spelar en stor roll för lärande. Han påstår att genom att bygga och konstruera lär man sig olika problemlösningar och berättar om ett exempel när de arbetar med sagan om bockarna Bruse. Barnen bygger en bro. När barnen prövar hur bocken ska gå över bron upptäcker de att det inte finns nedgång till marken. Barnen kommer fram till att bocken inte kan hoppa från bron. Därför bestämmer de sig att för att omkonstruera bron, vilket innebär att de måste bygga en nedgång till bron. Pedagogistan påpekar att barnen behöver också utmaningar av pedagoger när de bygger och konstruerar, till exempel att bygga bron över vattnet är en avancerad utmaning för barnen. Hon nämner ett exempel om när barnen försöker konstruera en bro av papper. Hela
konstruktionen rasar fullständigt när barnen rullar med tågleksaken. Barnen kommer fram till att de måste använda sig av material som är mer hållbart. På detta viset prövar och omprövar barnen sina egna teorier. Fortsättningsvis konstaterar pedagogistan att under tiden de bygger och konstruerar utforskar barnen materialet på olika sätt. De prövar och omprövar olika hypoteser som till exempel kan denna kloss stå på den, kommer den trilla om jag ställer en till på den, vad händer om jag ställer en grön låda på en blå låda och så vidare. Pedagogistan kallar bygg och konstruktion för ett språk i metaforisk betydelse där barnen utrycker sina tankar och teorier. Elfström (2008) skriver om språkbegrepp utifrån Loris Malaguzzis
poetiska uttryck ”ett barn har hundra språk och berövas nittionio.” Det betyder att barn precis som vuxna har många sätt att gestalta olika uttrycksformer i ett samspel med omvärlden. De menar vidare att språkbegrepp omfattar barns uttryck genom lek, bild, musik, dans, drama
43 samt bygg och konstruktion. Hanna tycker att genom att bygga och konstruera utvecklar barnen sin språkförståelse och den sätter igång kommunikation omedvetet. Det hon menar är att bygget gör att barnen är i stort behov av att prata under tiden de bygger och konstruerar. Hanna berättar om ett exempel: ”Det händer ibland att man behöver komma överens om vad man ska bygga och hur man ska bygga. Ofta stannar vi upp för att barnen behöver landa ner och inskola sig i miljön”. Under en bygg- och konstruktionsprocess uppstår andra situationer också. Barnen bygger med sina kompisar och hittar ofta kompisar som har samma intresse. De lär sig genom turtagning eller de lär sig emotionellt att lösa olika konflikter samt olika problemlösningar tillsammans enligt henne. Hon konstaterar: ”Jag vill påstå att bygg och konstruktion är en viktig del av våra pedagogiska miljöer”.
Anita förklarar att bygg- och konstruktionsmaterial är material som inbjuder till konstruktion utifrån ett tekniskt, matematiskt, språkligt och skapande perspektiv. Att kategorisera och jämföra likheter och olikheter med det konkreta materialet under byggandet öppnar möjlighet till matematiskt tänkande. Vidare förklarar hon att lek och lärande går hand i hand med bygg och konstruktion. Om barnen får möjligheter att utforska det konkreta materialet då lär de sig att pendla intensivt mellan en konkret handling och tänkande i en matematisk process enligt Furness (1998). Genom att bygga och konstruera utforskar barnen det konkreta materialet. Förskolläraren Selma berättar att barnen lär sig matematiken medvetet och omedvetet när de till exempel räknar klossar. Hon nämner också ett exempel där barnen bygger flygplan. De använder exakt antal klossar, tegelstenar, och plattor på varje sida av flygplanet och
upptäckter att det måste vara jämt på båda sidor för att den ska bli hållbar och inte välta. Det är rätt så mycket barnen kan lära sig genom att bygga och konstruera menar hon. Denna process händer under min observations tid. Observationen presenteras och analyseras i kommande avsnitt.
44
6 Resultat och analys av observation
Observationen analyseras med hjälp av valda teorier och respondenternas tankar. Med hjälp av observationen vill jag undersöka hur barnen interagerar med bygg- och
konstruktionsmaterial och på vilket sätt det skapas möjligheter för barns kreativitet, lek och lärande. Som jag skrev tidigare valde jag att analysera den händelsen när barnen bygger ett flygplan med hjälp av bygg- och konstruktionsmaterial. Jag vill undersöka hur barnen interagerar med materialet och hur det påverkar deras kreativitet, lek och lärande.