Åtskilliga åtgärder i samband med genomförande av en väg- eller järnvägsplan är bygglovspliktiga. Det kan handla om upplag, mate- rialgårdar, stödmurar, plank, och transformatorstationer.45 Bygglov-
frågan prövas i regel av kommunen i särskilda beslut i samband med att vägplanen eller järnvägsplanen ska genomföras. Genom möjlig- heten att bygglovbefria direkt i väg- eller järnvägsplanen förenklas processen. I en detaljplan kan ändrad bygglovsplikt anges i de administrativa bestämmelserna till planen om bygglovsplikt inte bedöms nödvändig för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen. Motsvarande möjlighet har införts direkt i väglagen och lagen om byggande av järnväg från den 1 januari 2013. Möjligheten är dock begränsad till ett antal i lagtexten angivna åtgärder. Denna uttömmande lista tar upp de vanligaste åtgärderna, upplag, material- gårdar, murar, plank och transformatorstationer. En förutsättning för bygglovsbefrielse i dessa fall är att kommunen har gått med på detta. Om kommunen inte medger bygglovsbefrielse och i övriga fall, dvs. sådana som inte är uppräknade ovan, måste normal bygglovprövning ske.
Observera att:
• Det är uttömmande reglerat vilka åtgärder som kan bygglovsbefrias i väg- eller järnvägsplan, nämligen upplag, materialgårdar, murar,
plank och transpormatorstationer
• Undantag från bygglovsplikt kan bara regleras i en väg eller järn- vägsplan om kommunen går med på detta. Trafikverket eller den som planerar vägen eller järnvägen bör ta upp frågan med kommu- nen tidigt under planläggningsprocessen.
• I väg eller järnvägsplanen ska alltid anges vilken syn den som upprättar väg- eller järnvägsplan har på bygglovpliktens omfatt- ning, oavsett om bygglovbefrielse kommer att användas.
• Kommunens medgivande ska finnas redovisad i den fastställda planen. Ett sådant besked kan kommunen ge genom sitt samråds- yttrande över väg- eller järnvägsplanen.
• Om kommunen inte går med på bygglovbefrielse ska lovfrågorna prövas av kommunen i särskild ordning på normalt sätt.
• Av den information som den som upprättar väg- eller järnvägsplan lämnar i samrådet bör det framgå vilka åtgärder som avses och var åtgärderna avses utföras, exempelvis var bullerplank ska placeras
och vilken höjd de ska ha. Vidare bör transformatorstationers lägen illustreras. Sådana frågor är en del av planens utformning och omfattas därför av samrådsskyldigheten.46
• Utformningen redovisas mindre detaljerat i en planhandling än i en bygglovhandling. Detta gäller även vid bygglovbefrielse i väg- eller järnvägsplan, där detaljeringsgraden kommer att vara lägre än vid bygglovprövning av kommunen.47
• Enskilda kan överklaga bygglovbefrielse i väg- eller järnvägsplan. • Om bygglovspliktens omfattning regleras i detaljplan ska frågan
inte regleras i väg- eller järnvägsplan.48
• Reglerna i PBL och PBF beträffande byggnadsverks tekniska egen- skapskrav, tillgänglighet samt färg, form och materialverkan m.m. gäller oavsett om bygglovsprövning gjorts eller inte.
Ytterligare kommentarer:
Informationen i samband med samrådet behöver, t.ex. beträffande ett bullerplank, inte innehålla uppgifter om hur planket i detalj ska utformas. Detta är nämligen något som inte kommer att framgå i planen. Kraven på detaljeringsgrad i en väg- eller järnvägsplan är inte lika hög som i ett bygglovsärende. Den som överklagar innehållet i en väg- eller järnvägsplan för att på så sätt få detaljfrågorna i en bygglov- befrielse prövade, kan inte få en lika djup bedömning av frågan jämfört med om ett bygglov överklagas. Motsvarande gäller för den enskilde om kommunen beslutar att ta bort ett krav på bygglov genom en detaljplan.49 När bygglovbefrielse införs i väg- eller järn-
vägsplan, kan den enskilde motsätta sig detta i samrådssynpunkter till planen och därefter, om synpunkterna inte har tillgodosetts, överklaga fastställelse av väg eller järnvägsplanen. Hur praxis utvecklas i sådana fall där kommunen har godkänt bygglovbefrielse får framtiden utvisa.
Det är kommunen som ska lämna besked om att man accepterar bygglovbefrielsen, och det finns inte i systemet några inbyggda krav på särskild kommunikation mellan allmänheten och kommunen i frågan. Kommunen ansvarar för att förenklingsmöjligheterna bara släpps igenom om det gäller okontroversiella åtgärder som inte påverkar kommunens offentliga miljö i någon avsevärd omfattning.50
Genom att upprätta ett gestaltningsprogram kan den som an- svarar för väg- eller järnvägsplanen ange riktlinjer för utformningen, som inte direkt ingår i planen, men som kan länkas till denna. Gestaltningsprogrammet kan sedan utgöra grund för överenskom- melser mellan kommunen och huvudmannen för väg- eller järnvägs-
anläggningen, vilka kan bekräftas i skriftligt avtal.51 Kommunen kan i
ett medgivande till Trafikverket hänvisa till ett sådant avtal.52
Om kommunen vill ställa upp mycket detaljerade villkor för att kunna gå med på bygglovsbefrielse blir förenklingen inte så uppen- bar, och en ordinarie bygglovsprövning kan vara det mest rationella för båda parter.
29 MKB-arbete för PBL-planer respektive väg- och järnvägsplaner omfattas av olika krav i miljö-
balken och styrs av olika bestämmelser. Se bilaga xx
30 Införda 1 januari 2013, se prop. 2011/12:118, s. 153–154 och 167
31 De åtgärder som det från den 1 jan 2013 inte krävs vägplan eller järnvägsplan för (planlägg-
ningstyp 1 enligt TDOK 2012:1151) tas inte upp här.
32 Prop. 2011/12:118 s. 153–154 och 167
33 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och
programs miljöpåverkan har implementerats i dessa bestämmelser.
34 5 kap 19, 21 och 23 §§ PBL, 7§ väglagen och 2 kap 12 § lag om byggande av järnväg 35 (prop. 2011/12:118 s. 111)
36 5 kap. 23 § 2 st PBL
37 Boverket 2009, ”Att samordna kommunal planering med utbyggnad av vägar och järnvägar” 38 Trafikverkets övergripande krav för den fysiska planläggningsprocessen, Trv publ. 2012:1151 39 Prop. 2011/12:118 s. 164, författningskommentar till 1 kap 1 § lagen om byggande av järnväg 40 De förenklingsbestämmelser beträffande process och MKB-hantering som beskrivits tidigare kan
naturligtvis tillämpas
41 Prop. 2011/12:118 s. 112–113 42 prop. 2011/12:118 s. 112–113
43 Enligt 4 kap. 34 § plan- och bygglagen måste miljökonsekvensbeskrivningen utöver kraven för
en miljöbedömning enligt 6 kap 12–13§§ MB även uppfylla kraven för en s.k. ”projekt-MKB”, dvs. bestämmelserna i 6 kap. 7 §.
44 Myndigheternas olika roller kommenteras på s. 37
45 Undantagna från lovplikt är däremot tunnlar för såväl tunnelbana som väg och järnväg. 46 Prop. 201112:118 s. 115
47 Prop. 201112:118 s. 115 48 Prop. 201112:118 s. 115 49 Prop. 201112:118 s. 115
50 Observera kommunens tillsynsansvar för att den byggda miljön får en god utformning 51 Ett avtal om utformning gäller dock inte om den som ska genomföra planen eller den råder över
planområdet överlåter sin rättighet till någon annan aktör
52 Gestaltningsprogrammets roll som gemensam plattform är beskrivet i Motala-exemplet i