Mellankommunal planeringssamverkan bedrivs i många former. Plan- och bygglagen erbjuder ett formellt system för en frivillig regionplanering som ett alternativ till ett mer informellt samarbete. En formalisering kan ge planarbetet bättre stadga och långsiktighet, och det kan ge en stärkt koppling mellan kommunernas fysiska planering och den regionala utvecklingspolitiken.74 En regionplan
enligt 7 kap. PBL kan fylla viktiga funktioner som stöd för ett regio- nalt perspektiv i den kommunala översiktsplaneringen och ge en fysisk dimension i utvecklingsarbetet på regional nivå.
Enligt plan- och bygglagen ska samråd hållas med bl.a. de organ som ansvarar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastruktur- planering när ett förslag till regionplan eller förslag till ändring i planen upprättas. Intresset ökar bland såväl regionala som kommunala företrädare att ta in ett rumsligt perspektiv i den regionala utvecklings- planeringen. Arbetet med regionala utvecklingsprogram (RUP) och regionala utvecklingsstrategier (RUS) kan fungera som forum för att aktualisera och lyfta regionala frågeställningar. Men slutprodukten, det regionala utvecklingsprogrammet, har hittills ansetts vara otillräcklig som underlag för den kommunala planeringen. Tydligare koppling till fysiska planeringsfrågor efterfrågas av flera och för att möta detta behov har flera län påbörjat ett arbete kring regional rumslig utveck- lingsplanering. Som ett led i detta arbete har sammanlagt tio organ som är ansvariga för det regionala tillväxtarbetet påbörjat ett aktivt arbete med att sätta in detta i ett geografiskt/rumsligt sammanhang75.
I dessa län vill man underlätta förståelsen för kommunernas roll i regionen samt lyfta fram särskilda utvecklingsförutsättningar både i de enskilda kommunerna och i regionen som helhet.
PBL om regionplanen
En regionplan ska:
1. vara vägledande för beslut om översiktsplaner, detaljpla- ner och områdesbestämmel- ser, och
2. ange grunddragen för an- vändningen av mark- och vat- tenområden och riktlinjer för lokaliseringen av bebyggelse och byggnadsverk, om det har betydelse för regionen.
(7 kap. 6 § PBL)
Regeringen får besluta – om det inte finns ett utbrett motstånd bland de berörda kommunerna – att det under en viss tid eller tills vidare ska finnas ett regionplane- organ med uppgift att:
1. utreda sådana frågor om användningen av mark- eller vattenområden som angår två eller fler kommuner och behöver utredas gemensamt, och
2. samordna översiktlig planering för två eller fler kommuner i den mån det behövs.”
(7 kap. 1 § PBL)
Regionplaneorganet kan anta en regionplan för hela eller del av regionen.
Regionplan enligt PBL
Regionplanen är inte tvingande utan ska endast vara vägledande för kommunernas beslut och planläggning. Den utgör samtidigt ett obligatoriskt beslutsunderlag i många sammanhang. Alla myndig- heter, som i ett ärende ska tillämpa bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken, är skyldiga att förhålla sig till regionplanen i sitt beslut. När en regionplan utarbetas gäller samma förfaranderegler om samråd, utställning etc. som när en översiktsplan upprättas. En regionplan gäller under en tid av högst åtta år.
Sedan plan och bygglagen infördes har endast tre regionplaner antagits i landet, alla tre i Stockholmsregionen – Regionplan 1991, RUFS 2001 och RUFS 2010. De två senaste har samtidigt varit regio- nala utvecklingsprogram. För Göteborgsregionen har GR utarbetat en så kallad strukturbild till ledning för kommunernas planering men ingen formell regionplan.
Trafikinfrastruktur har varit en av de tyngsta ingredienserna i samtliga regionplaner för Stockholmsregionen. Även Göteborgs regionens strukturbild och andra regionala planeringsansatser har trafikinfrastrukturen som central fråga.
Utan tvekan finns den största potentialen till samverkan och samordning mellan statlig infrastrukturplanering och kommunal och regional markanvändningsplanering på den regionala arenan.
Översiktsplan
Varje kommun ska ha en aktuell kommuntäckande översiktsplan där de övergripande planeringsfrågorna och de allmänna intressena finns behandlade. Översiktsplanen ska utgöra underlag för att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser.
I översiktsplanen ska anges grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark och vattenområden. I planen ska också framgå kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, hur kommunen avser att tillgodose de redo- visade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer. Över- siktsplanen ska också ge svar på hur kommunen i den fysiska plane- ringen avser att ta hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, och sådana områden för landsbygdsutveckling i strand- nära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken.76
Översiktsplanen är inte bindande, men den ska ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön (där infrastrukturen ingår) ska utvecklas och bevaras.77
En fördjupning av översiktsplanen kan göras för en del av kommu- nen för att ge en samlad bild av hur kommunen tänker sig att mark och vattenanvändning inom detta område ska förändras eller bevaras. Översiktsplanens innebörd och konsekvenser ska framgå tydligt. Översiktsplanen ska i princip alltid miljöbedömas enligt miljöbalken 6 kap §§ 11–18. Detta gäller även ändringar av hela eller delar av översiktsplanen, se nedan.
Tematiska tillägg och fördjupning av översiktsplanen
Ett tillägg till översiktsplanen behandlar en fråga som inte tagits upp tidigare eller behandlats tillräckligt i kommunens översiktsplan. Sådana tematiska tillägg gäller hela kommunen och innebär att man gör avvägningar mellan olika allmänna intressen samt relaterar tillägget till den gällande kommuntäckande översiktsplanen. Exem- pel på planeringsfrågor som kan behandlas genom tillägg är frågor som gäller översvämningar, områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, vindkraftsutbyggnad och infrastrukturplanering.
En översiktsplan ska utformas så att den ger tydlig vägledning och information till kommuninvånare, myndigheter och företag. I områden med mer komplicerade förhållanden där avsikterna med området behöver redovisas mer i detalj än för kommunen i övrigt kan planen fördjupas. En sådan fördjupning kan göras samtidigt med den kommunomfattande planen och ingå i denna som ett särskilt kapitel. Den kan också göras senare, helt separat, vilket innebär att översiktsplanen då ändras för det området. Att arbeta med fördjup- ningar är ofta användbart. Man arbetar i en skala som fungerar bra just för att planera infrastrukturförändringar och för att tydliggöra strukturella frågor. Kan man dessutom koppla program för genom- förande av olika åtgärder till dem blir de väldigt användbara för sam- arbete mellan olika parter som mellan kommunen och Trafikverket.