Planläggning enligt väglagen och lag om byggande av järnväg Syftet med planläggningsprocessen är att projektet ska få en lokalise- ring och utformning som svarar mot ändamålet samt bidrar till att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet. Den som ska bygga en ny väg eller järnvägs måste ta fram en vägplan eller järn- vägsplan i enlighet med väglagen eller lagen om byggandet av järnväg. Underhållsåtgärder eller mindre åtgärder på befintlig väg eller järnväg som inte har mer än marginell ytterligare påverkan på omgivningen och där frivillig markåtkomst kan erhållas, räknas inte som byggande av väg eller järnväg, och behöver således inte planläg- gas. Vägen eller järnvägen ska också ges ett sådant läge och utformas så att ändamålet uppnås med minsta intrång och utan oskälig kost- nad. Hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. Miljöfrågor ska hanteras systematiskt och transparent med stöd av användbara metoder och miljökompetens. I projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan genomförs en miljökonsekvensbedömning enligt 6 kap. miljöbalken. I projekt som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan används andra metoder i samma syfte. Planläggningen ska även omfatta metoder som säkerställer att beslutade miljökrav, skyddsåtgärder och försik- tighetsmått blir genomförda i byggskedet.
Utgångspunkten för planläggning av objekt som ska finansieras med statliga medel är att en s.k. förberedande studie (åtgärdsvals- studie) har gjorts.82 Planläggningen inleds med att ändamålet med
projektet beskrivs och projektmål utarbetas. Fakta om kvaliteter, funktioner, brister och problem i området samlas in och redovisas, liksom befintligt transportsystem och analys av vad som kan och bör uppnås.
Inledningsvis ska också en planläggningsbeskrivning tas fram. Denna ska användas till stöd för kommunikationen med externa och interna intressenter. Där beskrivs planläggningen, dvs. vilka beslut som ska tas och vilka samråd som ska ske. I planläggningsbeskriv- ningen ska också erforderlig samordning med PBL och annan lagstiftning redovisas. Som underlag för planläggningsbeskrivningen kan finnas avtal med olika aktörer om gemensamma åtaganden under planläggningsarbetet.
Beroende på planens komplexitet och miljöpåverkan, innehåller planläggningsprocessen olika många moment och berör olika många intressenter (se figur på s. 96).
Vägplan/järnvägsplan
Samrådsunderlag Samrådshandling Granskningshandling Fastställelsehandling
Framtagning av underlag för läns- styrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Framtagning av planförslag inkl. miljöbeskrivning Kungörande och granskning Fastställelse Länsstyrelsens beslut om
betydande miljöpåverkan Länsstyrelsens yttrande(tillstyrkande)
SAMRÅD Framtagning av alternativa lokaliseringar Samrådsunderlag Vägplan/järnvägsplan
Samrådshandling Granskningshandling Fastställelsehandling
Framtagning av underlag för läns- styrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Färdigställande av planförslag och MKB-förslag Kungörande och granskning Fastställelse SAMRÅD Länsstyrelsens beslut om
betydande miljöpåverkan godkännande av MKBLänsstyrelsens Länsstyrelsens yttrande(tillstyrkande) Exempel: utan alternativa sträckningar
, utan MKB
Exempel: med alternativa sträckningar
, med MKB
Sammanhållen process som leder till plan, MKB vid betydande miljöpåverkan Åtgärdsval,
fyrstegs- principen
Fysisk planläggning av vägar och järnvägar sker sedan den 1 januari 2013 i en sammanhållen process. I en för- beredande studie, som är helt fristående från den fysis- ka planläggningsprocessen, har utgångspunkterna för arbetet tagits fram (Åtgärdsvalet). Den sammanhållna planläggningsprocessen är olika utformad beroende på hur komplext planeringsarbetet är. Processen blir mer sammansatt om vägen eller järnvägen bedöms medfö- ra betydande miljöpåverkan eller om alternativ behöver studeras. I olika skeden av arbetet sker samrådet med olika handlingar som underlag. Länsstyrelsens inspel under arbetet är markerade i figuren. I planläggnings- beskrivningen redovisas processen och hur samverkan ska ske med t.ex. kommunal planering enligt PBL.
Samråden innehåller både anläggningens lokalise- ring, utformning och miljöpåverkan samt integrerat med detta MKB:ns utformning.
Underlag inför länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan innehåller både uppgifter om projektet samt uppgifter om hur de närmast berörda uppfattar projektets effekter. I sitt beslut om betydande miljö- påverkan kommenterar länsstyrelsen också hur MKB:n lämpligen bör avgränsas.
I de fall tillåtlighetsprövning blir aktuell tillkommer ytterligare moment. Se vidare Trafikverkets webbplats. www.trafikverket.se/Foretag/Planera-och-utreda/ Effektiviserad-planlaggningsprocess/
Under hela planläggningsprocessen ska fortlöpande samråd genom- föras. Samrådet ska avse vägens eller järnvägens lokalisering, utform- ning och miljöpåverkan. Trafikverket har delat upp planläggnings arbetet i olika skeden utifrån det dokument som är underlag för samrådet, samrådsunderlag, samrådshandling, granskningshandling och slutligen vägplan eller järnvägsplan som fastställs. (se figur! kompletterande förklaring i figurtext) Länsstyrelsen och kommunen har viktiga roller under planläggningsprocessen. Den systematiska bevakningen av miljöpåverkan och främjande av hållbar utveckling sker under planläggningsprocessen med stöd av MKB-arbetet.
Planläggningen och prövningen enligt väglagen och lag om byggande av järnväg måste avse hela det projekt som avses byggas enligt denna lagstiftning. För mer omfattande projekt kan arbetet delas in i delsträckor som är praktiskt hanterbara och redovisas som flera väg eller järnvägsplaner. Vid planeringen och prövningen måste det dock kunna göras en bedömning av helheten. När anlägg- ningen sedan anläggs får endast oväsentliga avvikelser från väg- eller järnvägsplanen göras.
Stödverktyg
Nedan redovisas planeringsverktyg, främst med anknytning till miljöbalken, som är definierade i planeringslagstiftningen. De bär inte själva upp egna planerings- och beslutsprocesser, utan fungerar stödjande, främst i planeringsprocesserna enligt PBL, men via miljöbalkens hushållningsbestämmelser m.m. även för arbetet med väg- och järnvägsplaner.