För att kunna planlägga spårväg eller tunnelbana enbart med detalj- plan måste vissa villkor vara uppfyllda enligt nedan. I vissa situatio- ner är det i stället lämpligt att upprätta en järnvägsplan. I åtskilliga fall kan det även i fortsättningen komma att krävas bådadera.
Detaljplanen ska vara tydlig
Det måste under detaljplaneprocessen ha varit tydligt att en spårväg eller tunnelbana planeras och vilka konsekvenser det kan få för boende och andra berörda. Därför ska det framgå av detaljplanen att marken ska användas för spårväg eller tunnelbana och hur anlägg- ningarna ska utformas. Det räcker inte att enbart marken är angiven som allmän plats i detaljplanen, för att en spårväg eller tunnelbana ska kunna byggas med stöd av planen, utan då krävs antingen att detaljplanen ändras eller att det upprättas en järnvägsplan. 39, 40
Möjlighet att upprätta såväl detaljplan som järnvägsplan
Den som ska planera en tunnelbana eller spårväg får själv bedöma och bestämma om det ska upprättas enbart detaljplan eller såväl detaljplan som järnvägsplan. Om järnvägsplan ska upprättas, måste det göras för hela spårprojektet eller en planmässigt lämpligt avgrän- sad del av det. Avsikten är inte att järnvägsplaner ska göras för små korta bitar av ett spårprojekt.
Kommunen har sista ordet om detaljplan ska upprättas
Det kommunala planmonopolet gör att kommunen ensam bestäm- mer om planläggning enligt PBL ska komma till stånd eller inte. Möjligheten att välja planeringsform inskränks därmed, så att
detaljplan enbart kan väljas om kommunen är överens om detta med den som ska planera en spårväg eller tunnelbana. Väg- eller järnväg får inte byggas i strid med detaljplan. I det fall som väg eller järn- vägsplan ska upprättas måste alltså kommunen avgöra om den markanvändning som befintlig detaljplan redovisar är förenlig med den tänkta väg- eller järnvägsutbyggnaden.
Järnvägsplan för område som saknar detaljplan
Det går bara att avstå från järnvägsplan för spårväg och tunnelbana om denna i stället planläggs och byggs med stöd av detaljplan. Om en spårväg eller tunnelbana förläggs till ett område som saknar
Möjlig förenkling när spårväg eller tunnelbana planeras
”Planeringen av spårväg och tunnelbana ska kunna ske enbart genom detaljplane- läggning enligt PBL. Det ska vara möjligt, men inte längre obligatoriskt, att tillämpa la- gen om byggande av järnväg.
Ett spårvägs- eller tunnel- baneprojekt aktualiserar ofta frågor som uteslutande hanteras i den kommunala fysiska planeringen enligt plan- och bygglagen. Nya stationer, hållplatser och bostads- och arbetsplatsom- råden ställer t.ex. ofta krav på ändring av detaljplaner. Exempel på sådana frågor, som kräver upprättande av detaljplaner, kan vara stationers och hållplatsers anknytning till gatunätet, an- göringsmöjligheter och par- keringsplatser, och ihopkopp- ling av gång- och cykelvägar. Prövningen av planering och byggande av spårväg och tunnelbana bör därför kunna ske enbart genom detaljpla- neläggning enligt plan- och bygglagen.”
från prop. 2011/12:118 s. 111–112
detaljplan och där utförandet av spåranläggningen inte ger anled- ning till att upprätta en ny detaljplan ska en järnvägsplan upprättas.41
Järnvägsplan för att trygga möjlighet till markåtkomst
Enligt PBL kan en kommun som huvudman för allmänna platser lösa in den mark som behövs för allmän plats. Om anläggningar och åtgärder för spårvägen eller tunnelbanan inte kan ordnas inom allmän plats eller egen kvartersmark måste anläggningens huvud- man komma överens med ägare till andra fastigheter om att få genomföra vissa åtgärder. Om en sådan överenskommelse inte kan träffas kan i stället järnvägsplan övervägas för hela eller del av spår- projektet. Markåtkomstreglerna i lagen om byggande av järnväg ger nämligen möjlighet att med tvång ta i anspråk mark eller utrymmen som behövs för tunnelbane- eller spårvägsutbyggnaden. Därför går det även i fortsättningen att tillämpa järnvägsplanförfarandet enligt lagen om byggande av järnväg på hela eller en lämpligt avgränsad del av spårprojektet trots att det genomförs i enlighet med detaljplan.42
Kraven på miljöbedömning/miljökonsekvensbeskrivning Om genomförandet av detaljplanen kan antas få en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för spårväg eller tunnelbana, ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas som uppfyller innehållskraven på såväl plan-MKB som projekt-MKB.43
Myndigheternas samrådsroller
Trafikverket har alltid sin myndighetsroll även om någon annan aktör planerar och bygger enligt väglagen och lagen om byggande av järnväg. Vid byggande av tunnelbana och spårväg kommer Trafik verket i många fall att bedömas vara en ”berörd myndighet” enligt 6 kap. 14 § miljöbalken och/eller en ”myndighet som har ett väsent- ligt intresse i förslaget” enligt 5 kap. 11 § plan och bygglagen. Då ska Trafikverket ingå i samrådskretsen – endera för samråd om miljö- bedömningen eller om detaljplanen eller både och. Oavsett om spåranläggningen planeras enbart med stöd av detaljplan eller om en järnvägsplan upprättas kommer alltså Trafikverket att vara involverad i processen. Det framgår inte av propositionstexten om Trafikverket förväntas inta olika roller, eller vara olika aktiv, vid samråden i de planeringsfall då myndigheten är, respektive inte är, prövningsmyndighet för anläggningen. En annan viktig samrådspart är, som i alla planärenden, länsstyrelsen, som har olika uppgifter i samrådet i ett detaljplaneärende respektive i ett järnvägsärende.44