Byggnader och flödesvägar

Chopra & Meindl (2004) menar att byggnader innefattar fabriker, lager och återförsäljare. Motsvarigheterna till dessa i det studerade systemet är täkter, asfaltverk, krossverk samt lagringsplatser för krossprodukter.

Asfalt

I dagsläget har Roads lokaliserat asfaltverk beroende på avståndet till kund samt i närhet av en bergstäkt för att garantera tillgången på krossprodukter. Med tanke på att asfalt maximalt får transporteras tio mil för att säkerställa asfaltens kvalité bör ett asfaltverk placeras i en central position av infrastrukturen för att erhålla närhet till marknaden och möjliggöra försäljning. Att placera asfaltverk intill en bergstäkt och därmed inte centralt utifrån marknaden måste därmed motiveras utifrån kostnadsskäl. Att placera ett asfaltverk intill en täkt kan leda till utebliven försäljning om asfaltverket därmed inte ligger i centrum av marknaden och en ökad transportkostnad från verk till kund på grund av längre avstånd. Däremot leder placeringen till lägre kostnader för transport av krossprodukter till asfaltverket. Inom det studerade systemet ligger ett asfaltverk intill en bergstäkt i området Tagene intill staden Göteborg och måste därmed anses ligga i en central position av marknaden. Därav är betydande kostnadsbesparingar gällande omlokalisering av asfaltverk inte möjliga och området avgränsas.

Asfalt måste transporteras direkt till kund då hållbarheten är begränsad. Därför finns ingen annan möjlighet än att tillämpa designen direktleverans från fabrik enligt Chopra & Meindl (2004) vilket sker idag. Därav avgränsas området förändring av byggnader och flödesvägar för asfalt från rapporten.

Kross

Dagens design av Roads byggnader och flödesvägar gällande krossprodukter kan klassificeras under distributionsstrategierna kunden hämtar produkten från fabrik

eller distributör och direktleverans från fabrik, Chopra & Meindl (2004). Dock

med undantaget att det sker interna transporter av krossprodukter mellan fabrikerna/lagringsplatserna. Byggnader, kopplat till krossprodukter, som kan omlokaliseras är täkter, krossverk och lagringsplatser.

Naturens gång har avgjort på vilka geografiska platser en täkt kan öppnas. Utifrån det försöker Roads öppna täkter för att erhålla närhet till kund och samtidigt hålla ett avstånd från konkurrenter såvida inte marknaden är stor inom ett visst geografiskt område. Företaget placerar sina krossverk vid täkterna, för att minska transporterna från täkt till krossverk, och lagring sker intill respektive krossverk. Efterfrågan av krossprodukter rättfärdigar antalet täkter. Att förändra Roads design av byggnader och flödesvägar kan ske på två sätt, genom en centraliserad lagring eller genom en centraliserad lagring och krossning.

Att transportera krossmaterial till ett centrallager för att därefter köra ut det till kund skulle minska transportkostnaderna inom företaget men öka transportkostnaderna ut mot kund enligt Waters (2003) teorier om centralisering. Waters (2003) påstående att interna transporter minskar vid en centralisering bygger på att samlastning är möjlig. Då Roads transporter i dagsläget redan går med FTL erhålls inte den positiva effekten. Det innebär att en centralisering av Roads krossprodukter skulle öka transportkostnaden än mer drastiskt än vad författarna anser. En centralisering måste därmed sänka lagerförings- samt lagerhållningskostnaden för att motverka de höjda transportkostnaderna och motivera en centralisering. Kostnaden för lagerföring hos Roads är idag en promille av den totala omsättningen, då omsättningen är 1,6 miljarder SEK, budet kapital i lager är 33 MSEK och lagerräntan är 5,25 %, vilket endast möjliggör en liten sänkning av lagerföringskostnaden. Lagerhållningskostnaden kan endast minskas marginellt då lastning av kundorder går snabbt och är gjort med ett par skopor vilket innebär att hanteringen är svår att förbättra. Samtidigt är produktsortimentet smalt vilket gör lagerhanteringen okomplicerad. En centralisering resulterar i ett färre antal byggnader vilket i Roads fall innebär markytor där lagring sker och

krossverk, vilket minskar lagerhållningskostnaden. Enligt transporttariffen, se Bilaga 3, måste produktvärdet (mellan 50 till 100 SEK) minska med 0,9 % till 4,3 % för varje ytterligare km transport en centralisering medför. Detta är orimligt varför området design av byggnader avgränsas.

En del kunder vill köpa krossprodukter avhämtat, det vill säga att kunden själv hämtar krossprodukterna vid täkten. Distributionsstrukturen liknar då den distributionsstrategi Choppra & Meindl (2004) definierat som kunden hämtar

produkten från fabrik eller distributör förutom att det sker interna transporter

mellan täkter. I Roads fall innefattas dock ingen distributör eller återförsäljare då försäljarna är anställda av Roads och sitter i krosscentralen. Vid de tillfällen en täkt inte har krossprodukter i lager är det rättfärdigat med interna transporter för att kunna erbjuda kunden möjligheten att avhämta krossprodukter.

Står Roads för transporten liknas flödesvägarna från lagringsplatsen ut till kund den distributionsstrategi Choppra & Meindl (2004) definierat som direktleverans från

fabrik förutom att det sker interna transporter mellan täkter. Då krossprodukter är

bulkmaterial och näst intill alltid körs med FTL, vilket utesluter samlastning av olika kundorder, borde de interna transporterna leda till onödigt långa transporter. Brewer et al (2001) menar att när bulkmaterial transporteras ska antalet hanteringar vara så få som möjligt för att minska kostnaden, vilket pekar på att dagens flödesvägar mellan täkter och vidare till kund kan medföra onödiga hanteringar. Coyle et al (2000) förklarar transportstrategierna kontinuerlig förflyttning och rörlig kapacitet. Kontinuerlig förflyttning innebär att ständig rörelse bör eftersträvas samt att sporadiska starter och stopp är tidskrävande. Rörlig kapacitet handlar om att frigöra transportkapaciteten så att den kan flyttas dit behovet finns. Dessa strategier talar för att de interna transporterna medför onödiga stopp och låser transportkapacitet som kunnat utnyttjas på andra håll om krossprodukterna är avsedda för vidare transport till kund. Det leder fram till frågeställningen;

Fråga A: Kan Roads utnyttja distributionsstrategin direktleverans från fabrik, istället för att köra interna transporter av krossprodukter avsedda för vidare transport till kund, för att kostnadseffektivisera distributionsstrukturen?