• No results found

Intern orderläggning av krossprodukter

7.10 Totalkostnadsanalys av direktleverans från fabrik För att analysera om direktleverans, istället för interna transporter och därefter

7.10.4 Resultat från totalkostnadsanalys

Vid ett införande av direktleveranser är det förändringen i två kostnadsposter som är av intresse, nämligen lagerhållning/hantering och transport. Kostnadsposterna har summerats till en totalkostnad och presenteras i tre resultattabeller som visar huruvida införandet av direktleverans leder till en kostnadsbesparing, se Tabell 20, Tabell 21 och Tabell 22.

Resultatet är uppdelad efter de tre typerna av interna transporter och vidare transport till kund som kan uppstå. Detta för att enkelt kunna jämföra om sträckan B avgör huruvida en kostnadsbesparing erhålls. Ett positivt resultat medför att kostnaden minskar vid införande av direktleverans och vise versa. Beräkningarna presenteras per fullastade fordon eftersom nästintill alla fordon går med FTL från Roads. Resultattabellen visar inte vilken fordonstyp som bör väljas, det avgör kunden. Utifrån kundens val av fordon visar resultattabellen huruvida en direktleverans leder till en kostnadsbesparing eller ej.

Tabell 20: Besparing vid införande av direktleverans istället för transporter enligt Typ 1

[SEK/FTL] Boggielastbil 1 2 3 1 2 3 1 2 3 Besparing, B=1km 192 211 230 192 211 230 189 211 234 Besparing, B=15km 241 470 814 241 451 843 224 396 844 Lastbil med släp Besparing, B=1km 491 520 548 491 520 548 482 520 557 Besparing, B=15km 542 888 1406 542 859 1476 499 758 1429 Enkellastbil Besparing, B=1km 132 146 160 132 146 160 129 146 164 Besparing, B=15km 174 346 604 174 332 628 159 288 632 Typ 1

Scenario Scenario Scenario

Tabell 21: Besparing vid införande av direktleverans istället för transporter enligt Typ 2 [SEK/FTL] Boggielastbil 1 2 3 1 2 3 1 2 3 Besparing, B=1km -280 -261 -242 -180 -161 -141 -14 -231 -1 34 -131 -284 -269 -255 -196 -182 -168 -60 -43 -26 -241 -69 18 -154 -30 8 31 Besparing, B=15km 3 80 471 21 193 642 Lastbil med släp Besparing, B=1km 56 84 113 120 148 177 308 345 383 Besparing, B=15km 107 453 971 171 488 1104 325 584 1255 Enkellastbil Besparing, B=1km Besparing, B=15km 9 4 300 99 443 Typ 2

Scenario Scenario Scenario

Gategård - Tagene Gategård - Skälebräcke Tagene - Skälebräcke

Tabell 22: Besparing vid införande av direktleverans istället för transporter enligt Typ 3

[SEK/FTL] Boggielastbil 1 2 3 1 2 3 1 2 3 Besparing, B=1km -103 -84 -65 -29 -10 -54 -175 -160 -146 -104 -89 -75 -17 -132 -61 9 57 79 102 Besparing, B=15km 176 519 20 230 622 92 264 713 Lastbil med släp Besparing, B=1km 491 520 548 491 520 548 482 520 557 Besparing, B=15km 542 888 1406 542 859 1476 499 758 1429 Enkellastbil Besparing, B=1km 1 18 Besparing, B=15km 40 297 96 393 14 142 487 Typ 3

Scenario Scenario Scenario

Gategård - Tagene Gategård - Skälebräcke Tagene - Skälebräcke

Enligt Tabell 20 som jämför direktleverans med interna transporter av Typ 1 erhålls alltid en kostnadseffektivisering vid direktleverans oavsett förutsättning, då tabellen enbart innehåller positiva värden. Resultatet var inte helt oväntat då samma fordonstyp används vid direktleveransen och den interna leveransen som medför en längre transportsträcka, initiering av två transporter istället för en och två lastningar istället för en. Tabell 21 och Tabell 22 visar dock att resultatet kan varierar beroende på typ av interntransport, fordonstyp, scenario (kundens geografiska placering), avstånd från mellanslagring till kund och berörda täkter. De tre tabellerna visar att direktleverans alltid medför en kostnadseffektivisering för fordonstypen ”Lastbil med släp” oavsett förutsättning. För fordonstypen ”Boggielastbil” är en kostnadseffektivisering beroende av typ av interntransport,

scenario, avstånd från mellanlagring till kund och berörda täkter. Vid interna

transporter av Typ 3 som utförs mellan Tagene och Skälebräcke med ”Boggielastbil” visar Tabell 22 att en kostnadseffektivisering erhålls vid en direktleverans oavsett scenario och avstånd från mellanlagring till kund.

Detta innebär att Roads kan införa direktleverans istället för interna leveranser av Typ 1, när kunden önskar fordonstyp ”Lastbil med släp” och när kunden önskar fordonstyp ”Boggielastbil” vid interna transporter av Typ 3 mellan Tagene och Skälebräcke. Vid övriga kombinationer mellan typ av interntransport,

fordonstyper, och berörda täkter avgör scenariot och avståndet från mellanlagring till kund huruvida en kostnadseffektivisering erhålls vid en direktleverans.

Om resultatet i Tabell 21 eller Tabell 22, för samma berörda täkter, går från ett negativt värde vid B = 1 km till ett positivt värde vid B = 15 km för respektive scenario innebär det att det går en form av ellips liknande gräns runt täkten. Inom gränsen, det vill säga från täkten till gränsen, erhålls ingen kostnadseffektivisering vid införande av direktleverans och vice versa utan för gränsen. Om värdet är negativt för både B = 1 km och B = 15 innebär det att en sådan gräns inte finns inom en radie på 15 km från täkten. Om värdet är negativt då B = 1 km vid ett scenario och positivt vid ett annat scenario innebär det att gränsen, avgörande kostnadseffektivisering, går enda in till täkten vid den sidan om täkten scenariot till det positiva värdet beskriver. För att ge läsaren en bild av detta har ett exempel tagits från resultatet, se Tabell 23, vilket visualiserats i Figur 47. Exemplet visar Typ 2 vilket innebär att den interna transporten utförts med en 40-tons lastbil, fordonstypen är ”Boggielastbil” och de berörda täkterna är Gategård samt Skälebräcke.

Tabell 23: Exempel från resultatet som diskuteras

1 2 3 -180 -161 -141 -131 80 471 Besparing, B=1km Besparing, B=15km Scenario Typ 2 Gategård - Skälebräcke [SEK/FTL fordon] Boggielastbil

Första scenariot illustrerar kunder bortom mellanlagringen, Skälebräcke, från ursprungstäkten sett, Gategård. Eftersom värdena i Tabell 23 är negativa för båda avstånden på sträcka B uppstår ingen besparing genom en direktleverans för kunder positionerade inom det området. Det andra scenariot illustrerar kunder med 45° vinkel mellan täkterna och det tredje scenariot kunder mellan täkterna. Då värdena i Tabell 23 går från ett negativt till ett positivt värde när avståndet på sträcka B ökar sker igen besparing genom direktleverans för än avståndet på sträcka B blir tillräckligt stort. Exemplet visualiseras i Figur 47 som visar inom vilka områden en direktleverans medför och inte medför en besparing. Observera att Figur 47 inte visar en exakt bild utan en mer schematisk sådan.

Figur 47: Visualisering av zon där direktleverans medför och inte medför en kostnadseffektivisering

Beräkningen är gjord för kunder placerade inom 15 km från mellanlagringen. Om resultatet däremellan medfört ett positivt värde, besparing, kan det aldrig bli ett negativt värde vid längre avstånd än 15 km från mellanlagret. Om resultatet är fortfarande är negativt vid avståndet 15 km kan det bli positivt vid ett längre avstånd. Det beror på förhållandet mellan en låg kostnad att transportera mycket krossprodukter per körning vid interntransport kontra direktleveransens låga kostnad för en kortare transportsträcka, en mindre lastning och en mindre initiering av transport.

Direktleverans medför en besparing, om kunden är positionerad i detta område

15 km

Lager i Skälebräcke

Direktleverans medför inte en besparing om kunden är positionerad i detta område Lager i Gategård

7.10.5 Känslighetsanalys

Det kan vara svårt att förutspå hur nya lösningar kommer att fungera eller hur indata som efterfrågan eller priser kommer att se ut i framtiden. Därav bör en känslighetsanalys genomföras där olika värden testas i beräkningarna. På så sätt erhålls en bild av hur känslig en lösning är mot förändringar, vilket är viktigt att beakta när en löning ska väljas. (Aronsson et al, 2004)

Rapportens känslighetsanalys genomförs endast för de förutsättningar som enligt analysen resulterar i en kostnadseffektivisering oavsett scenario och avstånd från mellanlagring till kund, se Figur 48. Det innebär för de förutsättningar som resulterar i positiva värden i alla sex rutor för en fordonstyp under samma berörda täkter i Tabell 21 och Tabell 22. För övriga förutsättningar i de två tabellerna är det ovisst var gränsen går för en kostnadseffektivisering varför direktleverans inte rekommenderas för dessa och en känslighetsanalys därmed inte genomförs.

Figur 48: Tre scenarier av kundens geografiska placering

Vad gäller Tabell 20 som visar interntransporter av Typ 1 genomförs ingen känslighetsanalys trotts att alla värden är positiva i tabellen. Dessa behöver inte

A B C B C C B

Ursprungstäckt: Gategård, Tagene

Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3

Mellanlagring: Tagene, Skälebräcke Kund

A A

Sträcka A = interntransport

Sträcka B = vidare transport till kund Sträcka C = direktleverans

undersökas då kostnaderna som jämförs baseras på samma fordonstyp vid internleveransen, den vidare transporten till kund och direktleveransen. Den värsta framtidsbilden som skulle kunna uppstå är att avståndet för direktleverans blir lika långt som för interntransporten summerat med den vidare transporten till kund. I det fallet sker fortfarande en extra lastning och initiering av transport varför en direktleverans alltid medför en kostnadseffektivisering istället för interntransporter av Typ 1.

För de förutsättningar som resulterar i positiva värden oavsett scenario och avstånd från mellanlagring till kund kan resultatet förändras då sträckorna A, B och C i Figur 48 ovan har behandlats som raka, vilket var det enda sättet att utföra denna analys under tidsramen för arbetet då data angående kundens position inte erhållits. Känslighetsanalysen har genomförts genom att det mest känsligaste värdet av de sex värdena för respektive fordonstyp kopplat till berörda täkter i Tabell 21 och Tabell 22 har undersökts gällande vilken förändring som krävs i avstånd för direktleverans för att värdet skall gå från positivt till negativt. Därigenom erhålls en uppfattning om den värsta framtidsbilden, det krävs mer för att påverka övriga värden.

Precis som att sträckan vid interntransport kan skilja sig från fågelvägen kan priset för transporterna förändras. En känslighetsanalys har även gjorts, precis som ovan för det känsligaste värdet, gällande hur mycket interntransportpriset får minska eller vanliga transporttariffpriset får öka innan den presenterade lösningen inte gäller vilket redovisas i Tabell 24 och Tabell 25.

Tabell 24: Känslighets analys av ”Lastbil med släp” vid interna transporter av Typ 2 Sänkt pris [SEK] Interntransport Höjt pris [SEK] Transporttariff Ökat avstånd [km] Direktleverans

Lastbil med släp vid Typ 2

Gategård - Tagene Gategård - Skälebräcke Tagene - Skälebräcke

5,2 % 14,8 % 51.0%

5,4 % 14,9 % 50.0%

4,7 % 13,7 % 63.0%

Tabell 25: Känslighetsanalys av ”Boggielastbil” vid interna transporter av Typ 3

Sänkt pris [SEK] Interntransport Höjt pris [SEK] Transporttariff Ökat avstånd [km] Direktleverans

Boggielastbil vid Typ 3

15,6 %

Tagene - Skälebräcke

17,7 % 16,6 %

8 Slutsatser

I följande kapitel sammanfattas resultatet, resultatet diskuteras, rapportens bidrag till Roads presenteras, syftet besvaras och förslag på vidare studier/forskning presenteras.