Inledande fas

Den inledande fasen syftade till att beskriva bakgrunden så att en förståelse för problematiken skapas. Detta genomfördes genom att ta del av NCC-koncernredovisning (2006), konsultrapporten av McKinsey (2004) och genom att utföra personliga intervjuer med olika människor inom organisationen. Dessa möten resulterade även i arbetets förutsättningar utifrån uppdragsgivarens avgränsningar. Med problematiken beskriven i bakgrunden klargjordes syftet, att kostnadseffektivisera distributionsstrukturen, i samråd med handledaren vid Linköpings Tekniska Högskola.

När den inledande fasen färdigställts visades den i skriftlig form för Malm (2006), chef för Roads, samt Falck (2006), chef för krossverksamheten på Roads, vilka styrkt dess innehåll. Då två personer inom verksamheten har kontrollerat och godkänt innehållet har triangulering genomförts varför innehållet anses besitta en hög validitet. Om undersökningens syfte är oklart ställt eller oklart förmedlat av

uppdragsgivaren kan undersökningens resultat vara irrelevant för beslutsfattaren även om undersökningen i övrigt är av god kvalité (Lekvall & Wahlbin, 2001). För att undvika detta har rapportens syfte dokumenterats och styrkts av bakgrundfakta samt kommunicerats och diskuterats med uppdragsgivare, handledare vid Linköpings Tekniska Högskola samt opponenter.

6.4.2 Planeringsfas

I planeringsfasen har examensarbetets exakta frågeställningar klargjorts samt en metod för hur dessa frågor ska besvaras utarbetats. Figur 33 visar att planeringsfasens delar inte byggs upp var för sig utan nedbrytning av syftet i uppgiftspreciseringen har genomförts växelvis med uppbyggnad av referensram, nulägesbeskrivning och metod.

Nulägesbeskrivningen beskriver informations- och materialflödet samt de transportförhållanden som råder inom det studerade systemet. Syftet med nulägesbeskrivningen är att jämföra referensramens förslag på hur en distributionsstruktur kan kostnadseffektiviseras med hur Roads verksamhet ser ut idag. Detta för att hitta vilka delar av distributionsstrukturen som ska behandlas i examensarbetet, det vill säga skapandet av uppgiftspreciseringen. Nuläges- beskrivningen är grundad på ett antal personliga intervjuer och observationer inom hela organisationen. För att examensarbetet ska grundas på korrekta fakta gäller det att nulägesbeskrivningen stämmer överens med verkligheten. När nulägesbeskrivningen färdigställts visades den för Malm (2006), chef för Roads, Falck (2006), chef för krossverksamheten på Roads och Sävinger (2006), forskning och utveckling, vilka styrkt beskrivningen. Genom triangulering erhålls en hög validitet. Därav anses nulägesbeskrivningen stämma överens med verkligheten. Referensramen består av en litteraturstudie med fyra huvuddelar som härstammar från nedbrytningen av syftet i uppgiftspreciseringen. Första delen innehåller logistiska grunder som är relevanta för rapporten som helhet, exempelvis logistiska begrepp och totalkostnadsmodellen. Därefter kommer delarna Byggnader och

flödesvägar, Styrning och information samt Transport som alla ligger till grund för

uppgiftspreciseringen och analysen. Det är viktigt att källorna till referensramen är korrekta samt relevanta. Om de inte är det kan underlaget som ligger till grund för

den resterande studien vara dåligt eller till och med felaktigt. I litteraturstudien har kurslitteratur från Linköpings tekniska högskola använts inom ämnena logistik, organisationslära, optimering och produktionsekonomi. Modellerna och teorierna anses därav vara relevanta. Den resterande teori som referensramen bygger på är triangulerad mellan olika författare vilket höjer reliabiliteten. Den är även i möjligaste mån triangulerad med kurslitteraturen vilket höjer validiteten. Därav anses referensramen vara relevant och korrekt, eftersom teorin är återgiven med omsorg ökar objektiviteten.

Avsikten med uppgiftspreciseringen är att beskriva problembilden och precisera uppgiften vilket ger svar på vilken data om Roads verksamhet som måste införskaffas för att möjliggöra analysen. I uppgiftspreciseringen definierades syftets delar utifrån teorier vilka sedan bröts ned med hjälp av fortsatt litteraturstudie och nulägesbeskrivningen. På grund av tidsramen för examensarbetet avgränsades vissa områden beroende på systemets fysiska förutsättningar, teoretiska resonemang samt uppdragsgivarens direktiv. Avgränsningar och nedbrytningen av syftet resulterade i rapportens huvudfrågor, A och B i Figur 34, ”Kan Roads utnyttja direktleverans från fabrik, istället för att köra interna transporter av krossprodukter avsedda för vidare transport till kund, för att kostnadseffektivisera distributionsstrukturen” och ”Vilka transportstrategier kan Roads utnyttja för att effektivisera transporterna och kostnadseffektivisera distributionsstrukturen”. Vid det skedet definierades det studerade systemet med hjälp av Churchman:s (1973) fem punkter för att avgöra vilka delar i distributionsstrukturen som bör undersökas. Utifrån nulägesbeskrivningen och respektive strategi, direktleverans från fabrik, kontinuerlig förflyttning, utnyttja transportkapaciteten, minska tomkörning, rörlig kapacitet, skalfördelar samt integrera transportkedjan, bröts huvudfrågorna ned till uppgiftspreciseringens frågeställningar, fråga ett till tio i Figur 34.

Rapporten syftar till att besvara de frågeställningar som presenterats i uppgiftspreciseringen. Fel innehåll i uppgiftspreciseringen och dåliga avgränsningar kan leda till att intressanta frågeställningar förbises eller resurser ödslas på något som inte bidrar till ett bättre resultat för Roads. Därav är uppgiftsnedbrytningen med avgränsningar genomförda systematiskt och logiskt med hjälp av teorier, uppdragsgivaren, opponenter och handledare vid Linköpings

Tekniska Högskola. I metoden preciserades undersökningens inriktning samt ansats för att lösa frågeställningarna som ställts i uppgiftspreciseringen. En olämplig ansats eller inriktning kan göra att undersökningens syfte ej går att uppfylla. Därav grundas metoden i teorier om undersökningars inriktning, metodansats, metodkritik och metoder för datainsamling. På så sätt ökar rapportens validitet, reliabilitet och objektivitet.

Syfte

Kostnadseffektivisera Distributionsstruktur

Organiserad del Administrerad del

Styrning & information

Byggnader & flödesvägar Transportering Lagerföring & lagerhantering Fråga B Fråga A

Strategi 7 Strategi 1 Strategi 2 Strategi 3 Strategi 4 Strategi 5 Strategi 6

Figur 34: Fullständig nedbrytning av syftet

6.4.3 Datainsamlingsfas

Datainsamlingen måste göras i två steg, se Figur 35, för att rapporten ska kunna ge svar på huvudfrågorna A och B. Det första steget i datainsamlingen har till syfte att ge ett underlag för att kunna skapa alternativa lösningar till hur nuläget. Detta för

Strategi 1: Kontinuerlig förflyttning

Strategi 2: Utnyttja transportkapaciteten

Strategi 3: Minska tomkörning

Strategi 4: Rörlig kapacitet

Strategi 5: Skalfördelar

Strategi 6: Integrera transportkedjan Strategi 7: Direktleverans från fabrik

Fråga:8

att verksamheten ska stämma bättre överens med strategierna direktleverans från fabrik, kontinuerlig förflyttning, utnyttja transportkapaciteten, minska tomkörning, rörlig kapacitet, skalfördelar samt integrera transportkedjan. Det andra steget i datainsamlingen syftar till att ge svar på vilka kostnader som påverkas vid införandet av alternativa lösningar.

Datainsamling steg 1

Figur 35: Datainsamlingens två steg

För att kunna presentera vilken och på vilket sätt data samlats in, behövs först en beskrivning av ostrukturerade intervjuer och hur dessa bör genomföras.