Inom detta område skiljer eleverna sig väldigt mycket, det är allt från en påverkan kompisar och föräldrar men även de som ville prova på för att idrotten verkade rolig, som gör att eleverna specialiserat sig inom den specifika idrotten.
4.4.1 Elevernas upplevelser av en tidig debut i idrottskarriären
E3: Jag börja jätte tidigt jag börja när jag var tre, jag var väldigt sprallig. E4: Hela mitt liv. Alltså jag börja rida när jag var fyra år.
E8: Usch, när jag var fyra tror jag. Fotbollslekis och så liksom. E5: När jag var tio år
E6: Ehh, när jag var sex år tror jag.
Detta tyder på att en del av eleverna har en oerhört tidig debutålder inom idrotten. Eleverna kommer ihåg åldern och kan också beskriva hur känslan var som liten och lekfullheten. Vi har även exempel på elever som har sin debut vid sex år och tio år. Dessa elever är verksamma i ishockey respektive volleyboll.
4.4.2 Idrotter som eleverna är aktiva inom
E1: Bara fotbollen E2: Det är bara handboll
30
E5: Just nu spelar jag ishockey E4: Ridsport
E5: Just nu spelar jag ishockey, jag har spelat fotboll också men la av för att satsa på hockeyn.
E6: Fotboll och volleyboll. Det är roligt. Ja, det får jag säga. Hmm.
Eleverna svarar väldigt kortfattat och bestämt på denna fråga. Flertal av de intervjuade eleverna betonar detta med bestämd röst och korrekthet. De intervjuade eleverna som har fler verksamma idrotter än en berättar gärna varför de har två verksamma idrotter.
4.4.3 Kamraters påverkan på idrottsdebuten
E2: Jag skulle bara hänga med och testa för att se om det var skoj. Jag hängde med en kompis. […]
E6: I volleybollen va det ju någon kompis som spelade. Han tyckte det va roligt och ville att jag skulle prova. det va rätt nervöst faktiskt! […]
E8: Polarna hade ju en del påverkan förr då. Det man gjorde hemma, gjorde man med dem mer och mer. Jag gick ju med dem första gången. […]
Resultat av intervjuerna visar att kompisar har en påverkan vid den idrottsliga debuten. De beskriver även situationen som spontan. Eleverna beskriver det även som lätttsamt och som något spontant som hände. Eleverna förklarar även att det fanns en nyfikenhet att upptäcka idrotten.
4.4.4 Föräldrars påverkan på idrottsdebuten
E4: Asså jag tror det var min mamma som jag följde med och sen har det bara blivit så.
E3: Pappa har alltid spelat golf så det klart att jag också skulle börja. […] Gympan börja med för att jag var väldigt sprallig. Mamma ville sätta mig någonstans så jag kunde springa av mig då.
E7: Fotboll har gått i generationer om man säger så i min familj. Alla håller på med fotboll, alla älskar fotboll. Så det va så jag började spela boll.
31 De intervjuade eleverna finner samband mellan föräldrar och deras nuvarande karriär inom idrotten. De beskriver föräldrarna som förebilder samt att det finns en viss påverkan.
4.4.5 Syskons påverkan på idrottsdebuten
E6: Ehh, fotbollen va ju brorsan som spelade, så man började ju spela själv liksom. Rätt naturligt med brorsan gör det. […]
E5: Min bror har varit intresserad av ishockey. Jag har alltid följt med min bror
ishockey lag och så. till slut så börja jag spela för skojs skull. Rätt enkelt alltså. […]
E1: Brorsan hjälpte mig alltid. Han lekte med mig och fick mig att börja. […]
Två elever beskriver syskonens påverkan som avgörande för idrotten. Även här agerar syskon som förebilder och introducerar eleverna i idrottens värld. Eleverna upplever det även naturligt att syskon har en påverkan.
4.4.6 Elevernas uppfattningar om träningsdos
E1: Rätt ofta träning 3-4 dagar i veckan så tränar jag själv. 10 timmar kanske. […] E2: Det är olika ibland är det upp till fyra pass och ibland är det upp till 6 pass i veckan. Genomsnitt är det väll två timmar. Så det blir väl 10 timmar. […]
E5: Det är oftast tre gånger i veckan och då tränar jag 6 timmar. Men ibland har man extra tillägg å loven har ibland 5 timmar. Golf en timme i veckan. […]
E7: Heh, tre, nej fyra gånger i veckan kan man nog säga. Juh, sex timmar blir det nog allt, men man tänker fotboll hela tiden typ.
De intervjuade eleverna lägger minst sex timmar i veckan på sin specifika idrott. Eleverna kan också räkna upp hur många pass de har i veckan och summera antal timmar. Det finns även elever som lägger upp till tio timmar i veckan på sin idrott som uppgår till cirka sex stycken pass.
4.4.7 Elevernas målsättning med deras specifika idrott
E2: Det är att nå landslaget. Absolut
32
E5: Att komma så långt som möjligt, vill utvecklas komma upp på en hög nivå. Spela senior hockey snart och självklart elitserien och så småningom åka till Nordamerika. E8: Jag vill kunna spela på heltid. Ehh, allsvenskan har jag som mål och lira i. Sedan hade det varit as-skoj och England e ju favorit ligan och det hade vart svinkul. […] E9: Jag har egentligen ingen större målsättning, så visst det hade varit roligt att ta sig till EM och vinna större SM. […]
De intervjuade eleverna ser en framtida karriär inom sin idrott och har klara mål kring titlar, ligor och proffs mm. De känner också en tillfredsställelse att nå de uppsatta målen och pratar väldigt tryggt vid dessa tillfällen.
4.4.8 Elevernas huvudmål med skolidrotten
E1: Jag vill lyckats bra och så visa vad jag kan. Och få bra betyg. E2: Att behålla mitt MVG
E3: Att få så högt betyg som möjligt
E8: Gympa ehh, just nu e det bara att få ett högt betyg ehh. E9: Det e la MVG.
Eleverna visar klar mål bild av vad målsättningen med skolidrotten är. Det är inte på tal om framtida investeringar utan endast att få ett bra betyg. Eleverna beskriver detta väldigt kortfattat och korrekt. Utsagorna bevisar även att det är full fokus på betyg och det finns inga tankar på investeringsvärdet eller andra uppnående mål.
4.4.9 Elevernas vision av önskvärda idrottslektioner i skolan
E1: Jag i och med att fotboll är så stort och i och med att så många håller på med det så, vet jag att andra skolor har börjar med fotbolls klass där de har någon träning i veckan och så. några riktiga tränare också. […]
E8: Då hade jag självklart gjort ehh, alltså gjort en grupp som e mer elitsatsande. […]
E2: Det skulle vara väldigt mycket fys och sån här löpning och sån skit. Så slipper jag göra det på träningarna och så blir man fysiskt starkare och det gynnar ju en i specialidrotten. […]
33 En tydlig tendens som avspeglas är den att dessa tidigt specialiserade ungdomar vill utforma en idrott och hälsa undervisning som har tydliga strukturer kring deras egna idrott. Eleverna förklarar att egen vinning skulle uppstå samt att utmaningen skulle höjas i idrottslektionerna om skolan hade strukturerat mer elitsatsande klasser. Det finns även en tendens att undervisningarna skulle organiseras av erfarna tränare där kvalitéerna skulle höjas just inom sin egen idrott.
34