Konsekvenser av tidig idrottsspecialisering

Bourdieu hänvisar till att individer som har ett starkt habitus och ett högt värderat kapital, har det lättare att inom idrotts fältet kunna påverka förhållandena inom fältet. Således har en individ med svagt habitus och ett lågt värderat kapital svårt att hävda sig inom diskursen. ¹³² Diskursen som råder i detta examensarbete är tidig idrottsspecialisering samt skolämnet idrott

128 Trondman, Unga och föreningsidrotten. En studie om föreningsidrottens plats, betydelser och konsekvenser i ungas liv, Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:9.

129 Broady, D. Sid. 266. Sociologi och Epistemologi, Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin (Stockholm, 1991)

130 Peterson, Förenings- och tävlingsfostran. Riksidrottsförbundet. (2007)

131 Bourdieu, P. Kultur och Kritik, anföranden av Pierre Bourdieu. (Göteborg, 1997)

132 Broady, D. Sid. 225. Sociologi och Epistemologi, Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin (Stockholm, 1991)

40 och hälsa. En majoritet av informanterna tillkänna ger information gällande att jämngamla klasskamrater deltar i mindre utsträckning aktivt under idrottslektionerna. Detta tolkas utifrån att informanterna upplevs ha högre kompetens inom idrott och hälsa, de mindre aktiva upplevs av informanterna som underlägsna. Därav blir de fysiskt inaktiva under idrottslektionerna, där informanterna tar den större delen av rummet. Informanterna informerar dock att de försöker nå en lämplig nivå som anpassar efter övriga klasskamrater. Även forskningen har samma synsätt gällande aktiva och inaktiva elever. Forskningen bevisar att inaktiva får ökad inaktivitet och de aktiva får utökad aktivitet. Detta antagande gäller såväl elevernas fritid samt skolgång. ¹³³

Informanternas utsagor förklarar att de enbart ser positiva konsekvenser av en tidig idrottsspecialisering, informanterna anser att de blir fysiskt starkare och de blir stimulerade av att idrotta med sin specifika idrott. Vidare går detta isär med Peterson argument för en sen idrottsspecialisering. Eleverna ska uppmuntras till att utöva flera idrottsgrenar, till följd av detta utvecklas eleven alltmer allsidigt och kommer dessutom att få större möjligheter att bedriva idrotten i seniorålder. Därför stämmer en tidig idrottsspecialisering dåligt överens med de två grundläggande byggstenarna förenings- och tävlingsfostran i idrottsrörelsen. I ungdomsidrotten ska tävlingsfostran ges ökat spelrum, men under förutsättning att verksamheten stimulerar ”långsiktig, idrottslig utveckling, och motverkar utslagning”.¹³⁴ Tidigare specialisering leder inte omedelbart till selektion, men på längre sikt kommer en selektion att ske, vilket innebär att tävlingsfostran uppstår.135 En tidig specialisering kommer enbart att påskynda en tävlingsfostran. Informanternas utsagor bekräftar att de är i behov av tävlingsmoment i skolidrotten och finna nya utmaningar. Tävlingsmoment är viktigt enligt informanterna för att det ska vara en upplevelse samt att det blir på allvar. Enligt Augustsson & Patrikssons studie innehåller idrotten alldeles för lite lek och för mycket tävlingsmoment. 136

133 Engström, Idrotten vill – en utvärdering av barn- och ungdomsidrotten. (Riksidrottsförbundet, 2007)

134 SOU 2008:59

135 Peterson, Några argument för Sen specialisering. Svensk Idrottsforskning nr. 1 (2007)

136 Augustsson & Patriksson Innebörd och utbredning av upplevd föräldrapress i ungas idrott. Svensk Idrottsforskning nr.1 (2007)

41 Tävlingsmomentet är viktigt för att få en upplevelse av att vinna, förlora och att möta andra personer i utmanande situationer.¹³⁷ Tävlingsmomentet utspelar sig ofta enligt informanternas utsagor och sker även på träning samt att tävling är ett måste för ens välbefinnande. Tävlingsmoment innebär att rangordningssystem skapas och att en tidig idrottsspecialisering innebär att denna process kommer successivt fortare att innebära en selektering och utslagning.¹³⁸ Informanternas utsagor benämner dock inte ämnet, utan studiens utsaga kan endast beskriva att informanternas tidiga specialisering innebär en påskyndad selektering och utslagning. Redan under barnidrotten äger detta rum och resultatet blir en verksamhet där allvar och disciplin är överordnat lek och spontanitet. Därmed blir selektion och rangordning självklara principer i syfte att främja prestationer och resultat i idrottens verksamhet.139 Informanterna beskriver även att idrotten speglar av sig i det vardagliga livet, informanterna bär med sig idrottens upplevelser i tankarna och tankar kring utveckling för att förbättras. Tävlingsmomentet är viktigt för idrottens verksamhet och besitter den inre logiken.¹⁴⁰ Denna tydliga fokusering kring en idrott kan även innebära avhopp från karriären i tidig ålder. Patriksson & Wagnsssons studie visar att en normal idrottskarriär är ca 12 år och att personer med en tydlig idrottsspecialisering avslutar karriären tidigare. 141 Det krävs för övrigt ca 10.000 timmar specialiseringsträning för att bli skicklig inom sin specifika idrott och detta sätter en tydlig press på idrottsutövaren och i detta fall informanterna. Studien visar även att en tydlig bred idrottskarriär främst i ung ålder medför en gynnsam och framgångsrik karriär.¹⁴² Informanterna visar inga tecken på detta tänk, utan är mer målinriktade inom en idrott utan reflektion på ett investeringsvärde av en alltmer bred idrottskarriär. Informanterna visar dock intresse för att pröva på andra idrotter, men någon reflektion för investeringsvärde eller egen vinning finns ej. Investeringsvärdet bekräftas i form av grundskolans kursplan i idrott och hälsa samt dess strävan.

”Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse för hälsan. Barn och ungdomar behöver därför utveckla kunskaper om hur kroppen fungerar och hur vanor, regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv förhåller sig till fysisk och psykisk välbefinnande. Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevens fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan.” ¹⁴³

137 Peterson, Förenings- och tävlingsfostran. Riksidrottsförbundet. (2007)

138 Ibid.

139 SOU 2008:59

140 Ibid.

141 Patriksson & Wagnsson. Specialisering i barn- och ungdomsidrotten. Svensk Idrottsforskning nr.1 (2007)

142 Ibid.

42