Idrott och skola i jämförelse

Enligt Bourdieu´s sociologi om sociala fält finner vi två aktuella fält inom detta examensarbete. De sociala fält vi kan relatera till är skolans fält och idrottens fält. Varje enskilt fält har en specifik logik samt ett eget produktionsrum. I dessa fält finns även erkända värdehierarkier, institutioner samt specialiserade agenter. Inom de aktuella fälten finns två specialiserade agenter som är aktuellt i examensarbetet, de två agenterna är tränare i idrottens fält samt lärare i skolans fält. Informanternas utsagor bidrar till att agenternas strategier kan kartläggas. ¹⁴⁴ Informanterna förklarar via de utförda intervjuerna att idrottslärare och såväl tränare i den specifika idrotten innehar en dominerande position i fälten. Med tanke på agenternas dominerande position formar agenterna informanternas habitus påtagligt. Informanternas utsagor förklarar att såväl lärare som tränares upplägg på idrottslektion/träning som leder till en dubbel effekt av habitus, där såväl eleven, lärare och tränare påverkar varandras habitus. Informanterna beskriver att idrottsläraren bedriver bollsport för att det underlättar och stimulerar större delar av klassens önskemål. Gällande tränare i den specifika idrotten gäller samma principer, men med en ytterliggare dimension på utövarnas favorit moment inom idrotten. I åtanke bör vi ha att lärare/tränare besitter en position som per automatik har ett starkt habitus och ett högt värderat kapital inom fälten, och därmed har en maktposition gentemot elev/idrottsutövaren. Informanterna besitter ett högt kapitalvärde och kan därmed styra en del av idrottsundervisningen i skolan, med tanke på deras behov av stimulans i deras habitus. Informanterna beskriver även att idrottslektioner blir mindre tillfredställande när det sker aktiviteter som ej stimulerar habitus.

Det skall dock sägas att utifrån informanternas intervjuer finns det ett behov av helt skilda idrottsutövande moment, detta kan tolkas som att elever med tidig specialisering innehar en nyfikenhet i deras habitus för nya idrottsmoment. Ett utökat samarbete med föreningsidrotten är därmed önskat och att informanterna upplever utmaning i nya moment där kompetensen ej är högst i klassen. (”Ett grundläggande syfte med ämnet är också att skapa förutsättningar

för alla att delta i olika aktiviteter på sina egna villkor…”)¹⁴⁵Ett utmärkt sätt för läraren att även finna elevers gemenskap, sociala nivå och få elever att agera på en någorlunda gemensam nivå. Detta går i samma strävan likt Hinic m.fl. studie som presenterar att elever

144 Broady, D. Sociologi och Epistemologi, Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin (Stockholm, 1991)

43 finner lycka och utmaning i nya beprövade idrottsmoment i skolidrotten.¹⁴⁶ Detta medför även att fler elever söker sig till en bredare idrottskultur, som på sikt gör att fler barn och ungdomar fortsätter en längre tid inom idrotten. Ett utökat samarbete mellan skola och idrottsliv skulle även göra det enklare för elever att introduceras och få kontakt med olika idrottsföreningar.147 Trondmans studie framhäver att idrottens ”kärnlogik” (tävlingsfostran) samspelar mindre bra med den idrottspolitiska ambitionen att erbjuda en bred folkhälso- och folkrörelseinriktad verksamhet till så många som möjligt.¹⁴⁸ Samtidigt vill informanterna med t.ex. bollsportstillhörighet ha intilliggande sporter. Kontentan av detta bör bli en strid mellan de olika sociala fälten, där individer med makt positioner strävar mot olika mål. Detta ser vi tydligt i jämförelsen i skolans läroplan och idrottens policydokument Idrotten vill.

Informanternas utsagor berättar att de har speciella behov med tanke på sin specifika idrott i skolidrotten, samtidigt som de har förståelse för att alla ska kunna vara med. Varje individ har behov, talanger, intressen och preferenser som ska beaktas och användas i överensstämmelse med skolans verksamhet och mål.149 Detta blir svårt med tanke på att elever i en klass har alla olika behov och att skolidrotten därmed bedrivs enligt den större elevmajoritetens behov samt att de informanter som intervjuats har större behov inom idrotten att stimulera. Dock måste skolan fostra eleverna och medvetet påverka eleverna utifrån ett läroperspektiv ifrån lärarens synsätt.¹⁵⁰ Därmed kan ungdomar med tidig specialisering uttrycka missnöje med för lite inriktning mot deras specifika idrott. Informanterna uttrycker även att de gärna ser mer av sin idrott i undervisningen. Informanterna ser vidare ett investeringsvärde i skolidrotten, där informanterna kan utbilda sig vidare och skaffa mer kompetens inom sin specifika idrott. Därmed får informanterna större egenvärde i det individuella perspektivet, vid idrottslektioner där den specifika idrottsspecialiseringen förekommer.¹⁵¹ Informanterna uttrycker även att de under skolidrotten får anpassa sig utefter övriga klasskamraters standard. Oftast finner informanterna det som svårt, men lärorikt. Annars blir det som när idrottsundervisningen är som sämst i skolan – en symbios mellan idrottslärarens idrottsintresse och de lagidrottande

146 Hinic, Hannula & Johansson, En utvärdering av Hallandsmodellen utifrån skolan – succé eller? Svenskidrottsforskning nr.3/4 (2007)

147 Ibid.

148 Trondman, Unga och föreningsidrotten. En studie om föreningsidrottens plats, betydelser och konsekvenser i ungas liv, Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:9.

149 www.skolverket.se (2009-05-14)

150 Stensmo, Ledarskap i klassrummet, (Lund, 1997

44 pojkarnas (och ibland flickornas) förväntningar på att spela boll. De övriga blir ett problem som verkar omöjliga att rädda därför att den ansvarige läraren inte ser symbiosens logik och sin egen idrottsliga ”etnocentrism”. ¹⁵²

Genom fostran manövreras de ungas anspråk på frihet och individualitet genom omgivningens krav på anpassning och gränsmarkering, det vill säga socialt beteende. ¹⁵³Därmed höjs egenvärdet, men samtidigt känner informanterna brist utav en jämn kamp och utmaning. Egenvärdet i idrott handlar om upplevelse i form av gemenskap, glädje, social samvaro, lek, spänning och stundens jämna kamp. ¹⁵⁴

152 Trondman, Unga och föreningsidrotten. En studie om föreningsidrottens plats, betydelser och konsekvenser i ungas liv, Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:9.

153 Stensmo, s 62. Ledarskap i klassrummet, (Lund 1997)

45