Idrottsspecialisering på schemat?

Högskolan i Halmstad

Sektionen för lärarutbildningen

Utbildningssektion: LUT 270 hp/300 hp

Idrottsspecialisering på schemat?

– En studie om konsekvenser av skolungdomars tidiga idrottsspecialisering i relation till skolämnet idrott och hälsa

Examensarbete: Lärarprogrammet Slutseminarium 2009-06-04

Författare: Karl-Johan Carlsson och Oskar Sjöström Handledare: Lars Kristén och Karin Josefsson

Medexaminatorer: Ole Olsson och Jette Trolle-Schults Jensen Examinator: Anders Nelson

S ammanfattning

Kommande examensarbete berör ungdomar i grundskolans senare år och som valt en tidig idrottsspecialisering. Syftet med examensarbetet har varit att ta reda på huruvida konsekvenserna av en tidig idrottsspecialisering speglar av sig i skolämnet idrott och hälsa.

Detta ställs i relation till tidigare forskning inom området samt kursplaner och styrdokument från skolvärlden. Frågeställningarna som ligger till grund för examensarbetet lyder: Vad är elevernas uppfattningar gällande konsekvenser av tidig idrottsspecialisering? Hur visar sig konsekvenserna mellan tidig idrottsspecialisering och skolämnet Idrott och hälsa? Varför specialiserar sig ungdomar tidigt inom idrotten? Bakgrunden beskriver grundskolans kursplan inom idrott och hälsa samt idrottens policy dokument vidare berör bakgrunden även tidigare forskning som gjorts inom närliggande område. Metoden som använts för att söka svar på frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Informanterna har bestått av elever från grundskolans senare år med en tidig idrottsspecialisering, eleverna har valts ut av deras befintliga lärare. Den teorietiska utgångspunkten för arbetet är hämtat från Bourdieus sociologiska teori beträffande habitus, sociala fält, praktiker och kapital.

Nyckelord: Habitus, tidig idrottsspecialisering, skolidrott, idrottsrörelse, konsekvenser

Förord

Inriktningen inom området hoppas medföra nya synvinklar och utveckla nya funderingar kring påverkande faktorer till att undervisningen i Idrott och hälsa. Även att konsekvenser av tidig specialisering framkommer och därmed en begränsning kring utmärkande faktorer och faktorer som valts är föräldrar, skola, undervisning och idrottsrörelsen. Framförallt för att dessa faktorer hör samman och gemensamt ger konsekvenser för elever/idrottsutövare.

Arbetsfördelning

Arbetet har delats upp jämnt emellan oss. Båda två har läst in sig på den aktuella litteraturen för vårt examensarbete. Författandet av examensarbetet har skett till största delen gemensamt, dock har det förekommit enskilt arbete också, som i efterhand har diskuterats oss två emellan.

Detta enskilda arbete har föranletts av att någon av oss har varit sjuka. Kontakten med

intervjuskolorna har utformats i form av att vi tog kontakt med var sin skola. Transkriberingen av empirin har skett enskilt. I övrigt har arbetet fördelats jämnt mellan oss och arbetet har fortlöpt utan större incidenser.

Innehållsförteckning

1. INLEDNING 1

1.1SYFTE 2

1.2FRÅGESTÄLLNING 2

1.3BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING 2

2. TEORETISK ANSATS 13

2.1BOURDIEU SOM TEORETISK REFERENSRAM 13

2.1.1K^APITAL 13

2.1.2H^ABITUS 13

2.1.3PRAKTIKER 14

2.1.4SOCIALA FÄLT 14

3. METOD 16

3.1VAL AV METOD 16

3.2INFORMANTER 18

3.3INTERVJUGUIDE 18

3.4GENOMFÖRANDE 19

3.5DATAANALYS 20

3.6ETISKT STÄLLNINGSTAGANDE 21

4. RESULTAT 23

4.1INFORMANTERNAS UTSAGOR 23

4.2A.ELEVERNAS UPPFATTNINGAR GÄLLANDE KONSEKVENSER AV TIDIG

IDROTTSSPECIALISERING 24

4.2.1INFORMANTERNAS UPPLEVELSER OM LEKTIONER SOM VARIT EXTRA TILLFREDSSTÄLLANDE 24 4.2.2FÖRDELAR MED TIDIG IDROTTSSPECIALISERING SOM INFORMANTERNA UPPLEVER INOM

SKOLIDROTTEN 24

4.2.3HÄLSOPERSPEKTIVET SOM FÖREKOMMELSE I IDROTT OCH HÄLSA SAMT I

IDROTTSSPECIALISERINGEN 25

4.3B.HUR VISAR SIG KONSEKVENSERNA MELLAN TIDIG IDROTTSSPECIALISERING OCH

SKOLÄMNET IDROTT OCH HÄLSA 26

4.3.1FÖRDELAR SOM ELEVERNA SER MED TIDIG IDROTTSSPECIALISERING NÄR DET GÄLLER

SKOLÄMNET IDROTT OCH HÄLSA 26

4.3.2NEGATIVA EFFEKTER FÖR ÖVRIGA ELEVER I KLASS DÄR DET FINNS ELEVER MED TIDIG

IDROTTSSPECIALISERING 27

4.3.3PÅFÖLJDER AV ELEVER MED BOLLSPORT SOM TIDIG IDROTTSSPECIALISERING 27 4.3.4STIMULANSEN AV SKOLIDROTTEN HOS ELEVER MED TIDIG IDROTTSSPECIALISERING 28

4.3.5STIMULANSEN AV DEN TIDIGA IDROTTSSPECIALISERINGEN 28

4.4C.VARFÖR SPECIALISERAR SIG UNGDOMAR TIDIGT INOM IDROTTEN 29 4.4.1ELEVERNAS UPPLEVELSER AV EN TIDIG DEBUT I IDROTTSKARRIÄREN 29

4.4.2IDROTTER SOM ELEVERNA ÄR AKTIVA INOM 29

4.4.3KAMRATERS PÅVERKAN PÅ IDROTTSDEBUTEN 30

4.4.4FÖRÄLDRARS PÅVERKAN PÅ IDROTTSDEBUTEN 30

4.4.5SYSKONS PÅVERKAN PÅ IDROTTSDEBUTEN 31

4.4.6ELEVERNAS UPPFATTNINGAR OM TRÄNINGSDOS 31

4.4.7ELEVERNAS MÅLSÄTTNING MED DERAS SPECIFIKA IDROTT 31

4.4.8ELEVERNAS HUVUDMÅL MED SKOLIDROTTEN 32

4.4.9ELEVERNAS VISION AV ÖNSKVÄRDA IDROTTSLEKTIONER I SKOLAN 32

5. ANALYS OCH DISKUSSION 34

5.1METODDISKUSSION 34

5.2IDROTT SOM SOCIAL OCH KULTURELL ARENA 35

5.3VARFÖR TIDIG SPECIALISERING 38

5.4KONSEKVENSER AV TIDIG IDROTTSSPECIALISERING 39

5.5IDROTT OCH SKOLA I JÄMFÖRELSE 42

6. SLUTSATSER OCH IMPLIKATIONER 45

6.1SLUTSATSER 45

6.2IMPLIKATIONER 46

KÄLLFÖRTECKNING 48

1

1. Inledning

Det svenska samhället består av nästan två miljoner barn i åldrarna 0-17 år. Med ungdomar avses alla i åldrarna 13 och 25 år.¹ I åldern mellan 13 och 20 år är över hälften verksamma i en idrottsförening, som är ansluten till Riksidrottsförbundet. Av de 68 specialidrottsförbund som samlas i Riksidrottsförbundets paraplyorganisation är fotboll den idrott som har flest medlemmar.² En viktig aspekt är att folkhälsan i samhället har blivit än viktigare på senare år och insatser för att öka fysisk aktivitet på arbetsplatser och skolan har blivit än större.³ Därmed får en tidig specialisering en viktig roll där en ungdom i tidig ålder sorterar bort en viss form av fysisk aktivitet, för att istället fokusera på sin tidiga talang.⁴ Idrottare med en bred idrottsbakgrund har kunnat dra stor nytta utav de olika idrotterna och därmed hittat den stora glädjen i deras specifika idrott.⁵ I skolan ska det synas att undervisningen bedrivs på ett sätt som strävar mot att varje elev, få möjlighet att via olika idrottsaktiviteter utveckla utifrån elevens egna förutsättningar.⁶ I läroplanen står det att man som pedagog ska tillgodose allas olika behov, bakgrund och kultur för att kunna göra detta krävs att man har kunskap om varje barn, så att du kan möta deras behov⁷.

Föreliggande examensarbete fokuserar främst mot skolan, fokusering av ungdomar med tidig specialisering inom idrott och hälsa samt idrottsrörelsen. Kursplanen för idrott och hälsa ligger till grund för undervisningen i grundskolan och inleds med:

”Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse för hälsan. Barn och ungdomar behöver därför utveckla kunskaper om hur kroppen fungerar och hur vanor, regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv förhåller sig till fysisk och psykisk välbefinnande. Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevens fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan.” ⁸

1Barnombudsmannen 2007:04, Upp till 18. Fakta om barn och ungdom. Statistiska Centralbyrån

2 Riksidrottsförbundet 2007, Statistik – Idrotten i siffror

3 Ibid.

4 Ibid.

5 Peterson, Några argument för Sen specialisering. Svensk Idrottsforskning nr. 1 (2007)

6 www.skolverket.se (2009-05-25)

7 Utbildningsdepartementet. 1998, Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna.

Stockholm.

8 www.skolverket.se (2009-05-25)

2 Vidare i examensarbetet beskrivs nyttoaspekter och acceptans för en bredare idrottsutövning och dess för och nackdelar i relation till skolan. Även konsekvenser av tidig specialisering inom idrott och dess påföljder till skolidrotten beskrivs. Stöder även idrottens policydokument och kursplanen i idrott och hälsa en tidig idrottsspecialisering. Eller förklarar kursplanen i idrott och hälsa vikten av lärarens kunskap inom ämnet vad som är bäst för varje elev?

1.1 Syfte

Det övergripande syftet med studien är att undersöka vilka konsekvenser det kan finnas hos elever i årskurs 7-9, vad gällande tidig idrottsspecialisering och dess följder för skolämnet idrott och hälsa.

1.2 Frågeställning

• Vad är elevernas uppfattningar gällande konsekvenser av tidig idrottsspecialisering?

• Hur visar sig konsekvenserna mellan tidig idrottsspecialisering och skolämnet Idrott och hälsa?

• Varför specialiserar sig ungdomar tidigt inom idrotten?

1.3 Bakgrund och tidigare forskning

Examensarbetet kommer inriktas på tre perspektiv, det pedagogiska- , det individuella- och skolperspektivet. Dessa perspektiv kräver djupare kunskap om vad tidig specialisering är för eleven själv, vilken mening skolidrotten skapar för dessa elever, och hur skolan kan lyckas ta tillvara dessa elever och ge deras behov tillfredsställelse. Det kommande examensarbetet visar att den tidigare forskningen i ämnet är under utveckling och relativt ny. Den forskning som är gjord med inriktning på tidig specialisering, behandlar inte skolan som motpart och presenterar inte förhållandet till skolämnet idrott och hälsa.

Det individuella perspektivet berör och behandlar elever med tidig specialisering inom idrottsrörelsen. Stensmo skriver att engagemang och ansträngning hos eleverna stimuleras då

3 de faller hand i hand med skolans och personalens mål för verksamheten.⁹ Därför är det av stor vikt att skolpersonalen tillvaratar elevernas intressen på ett positivt sätt. Även skoldokumenten styrker det Stensmo uttalar sig om.

”…utveckla sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild” (Skolverket 2009-05-14) ¹⁰

Varje individ har behov, talanger, intressen och preferenser som ska beaktas och användas i överensstämmelse med skolans verksamhet och mål.¹¹ Att skolan genomför denna styrning mot verksamhetens uppgifter och mål är att betrakta mot bakgrund av begreppet fostran.

Begreppet används företrädesvis för att ”beteckna den aktiva, medvetna påverkan som förekommer mellan två generationer – från föräldrar/vuxna/lärare till barn/ungdomar/elever”

12 I samma linje följer en studie av Joanna Giota, där dagens lärande har sin utgångspunkt i vuxenvärldens normer, exempelvis när specifika händelser äger rum i elevers liv.¹³ Skolans normer och dess företrädare styr eleven i uppfattning om vad som är viktigt att ha kunskap om, och hur elever ska utvecklas för att nå sina mål. Elevernas förmågor grundläggs av vuxenvärldens normer som bedömer vilken av elevernas förmågor som väntas bli framgångsrika.¹⁴ Stensmo finner även samma paralleller mellan vuxna och unga. Genom fostran manövreras de ungas anspråk på frihet och individualitet genom omgivningens krav på anpassning och gränsmarkering, det vill säga socialt beteende. ¹⁵

Eleverna i dagens skola kan enligt Lars-Magnus Engström kopplas till idrottens begrepp, investeringsvärde och idrottens egenvärde i det individuella perspektivet.¹⁶ När en individ ska beskriva varför han/hon bedriver en särskild idrott finns två huvudgrupper av förklaringar.

Investeringsvärdet är inte själva aktiviteten, utan det är ändamålet som är viktigt. Är det en individ med klar idrottsspecialisering kan individen klara av tung och ensidig träning. Joanna Giota redovisar två huvudanledningar om elevers uppfattningar varför de går i skolan. Den första uppfattningen är att skola och utbildning ger tillfälle att ur ett här-och-nu perspektiv skapa individuella mål. Strategier för att skapa en positiv framtid i vuxenlivet skapas även

9 Stensmo, Ledarskap i klassrummet, (Lund 1997)

10 www.skolverket.se (2009-05-14)

11 Stensmo, Ledarskap i klassrummet, (Lund 1997)

12 Ibid

13 Giota, Adolescents´ perceptions of school and reasons for learning.( Göteborg 2001)

14 Ibid

15 Stensmo, s 62. Ledarskap i klassrummet, (Lund 1997)

16 Engström, Idrott som social markör. Stockholm: HLS Förlag (1999)

4 genom skola och utbildning. Den andra uppfattningen är att skolan är den enda institutionen för att utveckla kunskap som är betydelsefullt för samhälle, arbetsmarknad och stat. Enligt Giota är de negativa eleverna de som understödjer den sista uppfattningen.¹⁷ Giota menar i vidare mening att båda dessa uppfattningar uttrycker elevernas kritik gentemot skolan. De uppfattningar som presenterats har därmed en negativ inställning till skol- och utbildningsväsendet. Investeringsvärdet är därmed utsatt hos eleven som även har andra influenser för sina värderingar. Investeringsvärdet finns inte endast hos individen utan även hos förälder och ledare. Förälderns avsikt med elevens idrottande kan vara barnet samhällsvärderingar, skaffa socialt nätverk eller uppnå idrottslig framgång genom barnet.

Investeringsvärdet förekommer ofta i det offentliga talet, oavsett om det är tävlingsidrott, vuxenmotion eller på skolans idrottsundervisning. Egenvärdet i idrotten handlar om upplevelse och kretsar kring gemenskap, glädje, social samvaro, lek, spänning och stundens jämna kamp.¹⁸ I kursplanerna för Idrott och hälsa ämnet på grundskolan står att undervisningen ska vara anpassad så att eleverna leker, motionerar och idrottar själva, men även tillsammans med andra.¹⁹

Peterson har gjort en studie, med fokus på sen idrottsspecialisering inom fotboll.²⁰ Studiens syfte var att motbevisa att tidig idrottsspecialisering är bra ur en idrottsprestationsaspekt.

Peterson²¹ skriver att, många av de mest framgångrika idrottsmän och kvinnor är just de som inte specialiserade sig tidigt. Peterson menar istället att idrottaren har dragit nytta av att syssla med olika idrotter. Att de som idrottar varit aktiva i olika idrotter har hittat den stora glädjen i sin specifika idrott. Därefter beskriver författaren att de flesta spelare i fotboll som är verksamma i fotbollsallsvenskan, fotbollslandslaget och många utlandsproffs inom fotbollen har undgått den tidiga specialiseringen²². Peterson tar därför avstånd från tidig specialisering inom idrotten i ungdomsverksamheten. Istället skall barnen uppmuntras till att välja att utöva fler än en idrottsgren, om barnet/ungdomen utövar flera idrotter så kommer barnet/ungdomen att utvecklas på ett mera allsidigt sätt efter sina förutsättningar och dessutom kommer större delen av barnen/ungdomarna att idrotta upp i senioråldrarna. Specialiseringen rimmar dåligt

17 Giota, Adolescents´ perceptions of school and reasons for learning.( Göteborg 2001)

18 Ibid.

19 www.skolverket.se (2009-05-14)

20 Peterson, Några argument för Sen specialisering. Svensk Idrottsforskning nr. 1 (2007)

21 Ibid.

22 Ibid.

5 med de två grundläggande byggstenar som ska styra verksamheten, föreningsfostran och tävlingsfostran. Med dessa två byggstenar där den första byggstenen är utformad av regeringen och riksdagen, är uppdraget att stärka det samhälliga stödet för idrotten i barn och ungdomsåren. Målet blir således att främja olika demokratiska umgängeskretsar som är grundade på respekt, likaberättigande och öppenhet. Verksamheten ska frångå barn och ungdomarnas bakgrund så som religion, samhällklass m.fl. ²³Utgångspunkten för verksamheten ska vara att alla ska vara med och få lov att utvecklas utefter sina egna specifika förutsättningar. Den andra byggstenen är tävlingsfostran, vilket är logiken i idrotten.

Det är tävlandet som drar barn och ungdomar till idrotten. Inom tävlingsfostran ingår saker som att lära sig att vinna och att förlora.²⁴ Skolverket vill också att man ska barn och ungdomar ska få möjligheten att prova ett stort antal nya aktiviteter, genom nya aktiviteter hoppas skolverket på att väcka nyfikenheten och intresset för Idrott och hälsa.²⁵

Augustssons och Patrikssons studie påvisar fakta som berör allvarets nivå inom idrotten gällande tävling och lek. Argument som presenteras visar att det är alldeles för lite lek i idrotten och för mycket allvar.²⁶ Skolämnet Idrott och hälsa har sin kärna i idrott, lek och allsidiga rörelser, vilket innebär att lek måste vara en del av skolämnet Idrott och hälsa.

27Augustssons och Patrikssons²⁸ menar att övnings och tävlingsmomenten i hög grad för avancerade, vilket innebär att barnen inte får den tid som krävs för att för att växa in i idrotten. Föräldrarnas och tränarnas närvaro bygger upp en stress hos barnen, därför är det viktigt för föräldrarna och tränarna att hålla sig på den sköra linjen som finns mellan vad som upplevs som ”lagom” störd och det som upplevs som ”allt för pressande”. Vidare skriver författarna att:

”Det är få vardagsmiljöer, där barn och föräldrar samverkar, som är lika laddade som idrottens arenor.”²⁹

23 Ibid

24 Ibid.

25 www.skolverket.se (2009-05-24)

26 Augustsson & Patriksson Innebörd och utbredning av upplevd föräldrapress i ungas idrott. Svensk Idrottsforskning nr.1 (2007)

27 www.skolverket.se (2009-05-24)

28 Augustsson & Patriksson Innebörd och utbredning av upplevd föräldrapress i ungas idrott. Svensk Idrottsforskning nr.1 (2007)

29 Ibid.

6 Båda grundläggande aspekterna, så som föräldrarnas närvaro och frånvaro samt tävlings- och föreningsfostran, är viktiga och ofta centrala i barn och ungdomars ”avgörande år”. Med detta menar Peterson att idrotten har en ytterst viktig del av barn och ungdomars utveckling både psykiskt och fysiskt.³⁰

Wagnsson och Patriksson argumenterar att en idrottskarriär i genomsnitt är 12 år lång, vilket sannolik bidrar till att de som väljer en tidig specialisering även kommer att sluta med sin specifika idrott tidigare.³¹ Wagnsson och Patriksson presenterar att det krävs ca 10.000 timmar specialiseringsträning för att bli riktigt skicklig inom sin specifika idrott. Forskarna menar dock att det är bättre att inte göra en tidig specialisering då en mera allsidig idrottstärning i yngre åldrar medför en mera gynnsam och framgångsrik idrottskarriär som vuxen. Wagnsson och Patriksson menar att, det är först i de äldre ungdomsåren som man ska börja med specialiseringen inom idrotten, och genom detta komma upp i de 10.000 timmarna som krävs för att bli ytterst skicklig inom sin idrott.³² Forskarna slår också fast att fler och fler barn väljer att göra en tidig specialisering. Wagnsson och Patriksson skriver att denna ökning troligen beror på det massmediala intresset som råder kring idrotten. Vidare menar forskarna Wagnsson och Patriksson att barn upp till 11-12 år har svårt att se in framtiden och har därmed inga investeringstankar på hur de kommer att ha det i vuxen ålder, även detta ser forskarna som ett skäl till att inte använda sig av tidig specialisering inom idrotten.³³

I Christian Augustssons och Göran Patrikssons studie, påvisar att de allra flesta föräldrar har hög närvaro och ett stort engagemang i sitt barns idrottsmiljö. Detta har dock visat inte enbart vara något positivt utan föräldrarnas närvaro och engagemang kan sätta en press på barnen så att de presterar sämre och tycker det är psykiskt jobbigt. Som forskarna skriver ska idrotten för barn vara rolig och stimulerande, inte något som är jobbigt för barnen att utöva. Vidare menar de att barn och ungdomar har ett naturligt behov av lek och rörelse under sina uppväxtår. Detta behov uttrycks ofta i ungdomsidrotten, och idrotten i sig tar ofta upp en stor del av familjelivets gemensamma tid och ekonomi. I och med att idrottandet sker på familjens gemensamma fritid följer ofta föräldrarna med barnen under deras idrottstimmar. Detta medför att föräldrarna sätter en omedveten press på sina barn, och dessutom skapar

30 Peterson. Några argument för Sen specialisering. Svensk Idrottsforskning nr. 1 (2007)

31 Patriksson & Wagnsson. Specialisering i barn- och ungdomsidrotten. Svensk Idrottsforskning nr.1 (2007)

32 Ibid.

33 Ibid.

7 föräldrarna barnens upplevda kompetens inom idrotten.³⁴ Författarna menar att man måste lyckas utveckla idrottsverksamheten för unga, så att man sätter barnens glädje i centrum. För att lyckas med detta vill författarna att man ska utbilda, informera, motivera och engagera alla som är verksamma inom ungdomsidrotten. Forskarna vill att ungdomsidrotten ska vara en social arena, där vuxna jobbar efter ett perspektiv med fokus på att ge de unga idrottarna en upplevd glädje med sitt idrottande.³⁵

Petersons studie belyser problematiken inom idrottsverksamheten med betoning på barn och ungdomsidrotten, med ett perspektiv på fostran.³⁶ Vidare menar Peterson att tävlandet är nödvändigt för idrotten, vilket är den inre logiken i idrottens verksamhet. Därefter delas verksamheten in i två olika grenar, förenings- och tävlingsfostran. Föreningsfostran står för samhällets uppdrag, vilket innebär att fostra barn och ungdomar enligt samhällets grundläggande värderingar. Tävlingsfostran handlar om att lära sig att handskas med olika tävlingssituationer så som att t.ex. vinna, förlora eller att spela oavgjort. Allt detta sker i de mest utvecklande åren hos ett barn/ungdom. I dessa åldrar skapar ungdomar en identitetsbild och dessutom byggs grunden till en framtida idrottskarriär.³⁷

I studien beskrivs det att idrott utan tävlan blir poänglös, och att tävlingen i sig utbildar ungdomar till att bli bäst, detta leder till att ett rangordningssystem skapas. Det betyder dock inte att rangordning automatiskt behöver innebära selektering och utslagning. Rangordningen kommer dock på lång sikt att leda dit förr eller senare. Tävlingsfostran har utvecklat detta system, och genom tidig idrottsspecialisering kommer denna process att successivt fortskrida menar Peterson.³⁸ Peterson framhåller att skolans uppgift är att både fostra och utbilda elever samtidigt. Denna utbildning och fostran sker under samma år som föreningsidrotten bedrivs, skillnaden som Peterson ser är att skolan har personal, som vet att det tar längre tid att lyckas, beroende på individ. Individer utvecklas i olika takt, Peterson finner paralleller till matematiken, där en elev som har hög kompetens inom matematik säkerligen kommer att få möjlighet att lösa matematikuppgifter i en svårare bok. Här hävdar Peterson³⁹ att idrotten ska

34 Augustsson & Patriksson Innebörd och utbredning av upplevd föräldrapress i ungas idrott. Svensk Idrottsforskning nr.1 (2007)

35 Ibid.

36 Peterson, Förenings- och tävlingsfostran. Riksidrottsförbundet. (2007)

37 Ibid.

38 Ibid.

39 Ibid.

8 agera liktydligt, det vill säga att det inte ska fokuseras alltför mycket på tävling. Fokuseringen sker istället på att alla barn och ungdomar ska vara så bra som möjligt när de är 19-20 år och lämnar ungdomsverksamheten. Därför anser författaren att den viktigaste uppgiften är att hålla kvar så många som möjligt inom föreningen, och detta görs inte med hjälp av selektion och rangordning, utan arbetssättet förstärker bara avhoppen. Inom föreningarna ska strävan och fokus istället innebära tävlan på en lagom tillfredsställande nivå.

Peterson⁴⁰ har fyra verksamhetsprinciper för att föreningarna ska fungera så bra som möjligt.

• Så många som möjligt ska vara med så länge som möjligt

• Varje individ ska utvecklas utifrån sina egna, unika förutsättningar

• Varje individ ska i sin utveckling endast jämföras mig sig själv

• Ge alla en bra grenspecifik utbildning

Första verksamhetsprincipen motiveras på ett sådant sätt att i de flesta fall i samhället innebär det något positivt och självklart att ju fler personer som finns i urvalet innebär ett bättre slutgiltigt val. Därmed borde samma metod ske inom idrottsverksamheten. Andra principen vilar på att en individ inte är fullt utvecklad som individ förrän i 19-20 års ålder, vilket innebär att barn och ungdomar inte kan konkurrera på samma villkor innan dess. Dessutom poängterar författaren att det är viktigt för föräldrarna att se till barnets intresse, inte till sina egna. Den tredje principen berör området att man alltid ska jämföra med sig själv och ingen annan, jämför man sig med någon annan så är det som att jämföra äpplen och päron, detta är något som även Skolverket⁴¹ anser vara mycket viktigt inom skolarenan.

”Ett grundläggande syfte med ämnet är också att skapa förutsättningar för alla att delta i olika aktiviteter på sina egna villkor, utveckla gemenskap och

samarbetsförmåga samt förståelse och respekt för andra.”

(Skolverket 2009-05-08)⁴²

Petersons fjärde och sista princip handlar om hur man ska bete sig som ledare, som ledare ska man inte fokusera på resultaten utan ge alla sin grenspecifika utbildning.⁴³

40 Ibid.

41 Skolverket, www.skolverket.se (2009-05-08)

42 Ibid.

43 Peterson, Förenings- och tävlingsfostran. Riksidrottsförbundet. (2007)

9 I Idrottsutredningens betänkande Föreningsfostran och Tävlingsfostran, SOU 2008:59 presenteras slutsatser om idrottsrörelsen och dess utformning beträffande ungdomar:

”På aggregerad nivå är det tydligt att aspekter som kön, socioekonomi, etnicitet, familjeförhållanden, utbildning, geografi alltjämnt inverkar på barn och

ungdomars delaktighet i föreningsidrotten. Lite tillspetsat är mönstret att pojkar idrottar mer än flickor och att rika idrottar mer än fattiga.” ⁴⁴

I ungdomsidrotten ska tävlingsfostran ges ökat spelrum, men under förutsättning att verksamheten stimulerar ”långsiktig, idrottslig utveckling, och motverkar utslagning”.⁴⁵ Redan under barnidrotten äger detta rum och resultatet blir en verksamhet där allvar och disciplin är överordnat lek och spontanitet. Därmed blir selektion och rangordning självklara principer i syfte att främja prestationer och resultat i idrottens verksamhet.⁴⁶

Forskningsresultaten visar även att barn- och ungdomsidrotten har problem att hantera spänningen mellan tävlings- och föreningsfostran. Även att ”brist på tid” är ett skäl för avhopp från idrotten, det indikerar att verksamheten innebär ett sådant engagemang och närvaro att det uppträder svårigheter att förena idrottandet med andra fritidsintressen.

Detta sammanfattas av Trondmans studie att idrottens ”kärnlogik” (tävlingsfostran) samspelar mindre bra med den idrottspolitiska ambitionen att erbjuda en bred folkhälso- och folkrörelseinriktad verksamhet till så många som möjligt.⁴⁷ Problemet kännetecknas av de s.k.

avhopparna i stor utsträckning 1) tilldelar idrotten mindre betydelse än de som stannar kvar 2) har ett svagare socialt nätverk av föreningsidrottande vänner och familjemedlemmar 3) ser målet med idrotten snarare som rekreation än prestation 4) har sämre förutsättningar att leverera högkvalitativa idrottsprestationer (eftersom de inte har tränat och tävlat lika mycket som sina mer idrottsaktiva kamrater).⁴⁸

Annars blir det som när idrottsundervisningen är som sämst i skolan – en symbios mellan idrottslärarens idrottsintresse och de lagidrottande pojkarnas (och ibland flickornas)

44 SOU 2008:59

45 Ibid

46 SOU 2008:59

47 Trondman, Unga och föreningsidrotten. En studie om föreningsidrottens plats, betydelser och konsekvenser i ungas liv, Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:9.

48 Ibid

10 förväntningar på att spela boll. De övriga blir ett problem som verkar omöjliga att rädda därför att den ansvarige läraren inte ser symbiosens logik och sin egen idrottsliga

”etnocentrism”. ⁴⁹ Vidare uppfattar många unga det som oproblematiskt att inneha ett lågt inflytande över sin idrottsverksamhet. Detta vittnat om en förhållandevis vuxenstyrd, skollik idrottsmiljö och en instrumentell syn på det egna idrottandet.⁵⁰

Hinic, Hannula och Johansson⁵¹ presenterar en utvärdering om Hallansmodellen utifrån ett skolperspektiv, denna utvärdering stämmer till viss del överrens med forskare som Wagnsson

& Patriksson⁵² men även Petersson⁵³. Det som är liknade i studierna är att barn och ungdomar har större chans att fortsätta inom idrottsrörelsen, om det inte sker en så kallad selektion.

Hinic m.fl.⁵⁴har sett att barn och ungdomar i skolan tycker att det är tillfredställande att få prova på nya idrotter som inte är så vanliga. På de skolor där undersökningen är gjord har eleverna tyckt att det är tillfredställande och utvecklande, när tränare från föreningslivet kommer in i skolmiljön och introducerar ”nya” eller redan beprövade idrotter. Anledningen till detta är helt enkelt att det bli nya moment i undervisningen i Idrott och hälsa, vilket eleverna uppfattar som positivt. Studien visar även att lärarna anser att det är positivt att genomgå kompetensutvecklingar, då lärarna får tips på ”nya” övningar att använda sig av. Det poängteras också att när olika idrotter presenteras i skolan, bidrar det till att fler elever söker sig till idrottsföreningar. Detta leder i sin tur att fler barn och ungdomar forsätter inom idrottsrörelsen. Till sist vill författarna⁵⁵ att skolorna och föreningarna ska utöka samarbetet mellan varandra, så att elever/barn/ungdomar lättare kan komma i kontakt med idrottsföreningar och därmed idrottslivet.

Lars-Magnus Engström menar att upp emot två tredjedelar av barn i åldern 12-13 år, är aktiva medlemmar i någon idrottsförening⁵⁶. Det gör idrottsrörelsen till den i särklass populäraste fritidsverksamheten bland barn och ungdomar i västvärlden, och inte minst i Sverige. Denna

49 Ibid

50 SOU 2008:59

51 Hinic, Hannula & Johansson, En utvärdering av Hallandsmodellen utifrån skolan – succé eller?

Svenskidrottsforskning nr.3/4 (2007)

52 Augustsson & Patriksson Innebörd och utbredning av upplevd föräldrapress i ungas idrott. Svensk Idrottsforskning nr.1 (2007)

53 Peterson, Några argument för Sen specialisering. Svensk Idrottsforskning nr. 1 (2007)

54 Hinic, Hannula & Johansson, En utvärdering av Hallandsmodellen utifrån skolan – succé eller?

Svenskidrottsforskning nr.3/4 (2007)

55 Ibid.

56 Engström, Idrotten vill – en utvärdering av barn- och ungdomsidrotten. (Riksidrottsförbundet, 2007)

11 populära fritidsverksamhet får omfattande stöd ifrån samhället. Engström menar att den organiserade idrottsrörelsen blivit en av våra största barnuppfostringsarenor, där skolan givetvis är den största arenan⁵⁷. Denna uppfostringskultur skriver även Peterson om och även han anser att det är en stor mängd ungdomar som använder sig av idrottsarenan, som bidrar till uppfostran⁵⁸. Vidare menar Engström⁵⁹ att den organiserade idrotten har kommit att bli den näst viktigaste uppfostringsmiljön, därför blir värdegrunden i idrottsverksamheten mycket viktig för de barn och ungdomar som är aktiva inom verksamheten.

Engström ⁶⁰vill även betona hur utvecklingen skett inom idrottsrörelsen. Spontanidrotten var vanligt förekommande på 1970-talet, men har nästan helt försvunnit. Numera är det så att barnen och ungdomarna måste bege sig till en klubb för att idrotta. Denna företeelse är inget problem i sig. Problemet är istället att de barn och ungdomar som inte är med i någon förening inte heller spontanidrottar. Det innebär att de ungdomar som är fysiskt inaktiva, rör sig mycket lite. Konsekvenser av detta innebär för de inaktiva barnen och ungdomarna på fritiden även blir inaktiva vid idrottslektions tillfällen blir inaktiva, medan de som är fysiskt aktiva på fritiden även är det i skolan. En avgörande faktor till att idrotta är den ekonomiska standarden i familjen. De flesta aktiva inom idrottsrörelsen härstammar från en familj med god ekonomi.⁶¹

Vidare ser Engström⁶² ytterligare en skillnad ur ett historiskt idrottsperspektiv. Förr var idrotten till för att göra pojkar till män, därmed var det otänkbart att en flicka/kvinna skulle idrotta. Detta lever till viss del kvar inom idrottskulturen. Idrotten är nämligen en av få kulturer i vårt moderna samhälle där män och kvinnor hålls åtskilda. Segregation av kön i idrotten börjar redan tidigt i barnidrotten där flickor och pojkar tränar och tävlar var för sig, detta trots att det inte är någon större skillnad i prestationsförmåga eller intresset för idrotten.

Skolans värld ser annorlunda ut där ligger inte fokus på prestationen utan fokus ligger istället på att utbildningen i Idrott och hälsa ska ge möjligheter till att stärka gemenskapen mellan

57 Ibid.

58 Peterson, Förenings- och tävlingsfostran. Riksidrottsförbundet. (2007)

59 Engström, Idrotten vill – en utvärdering av barn- och ungdomsidrotten. (Riksidrottsförbundet, 2007)

60 Ibid.

61 Ibid

62 Ibid.

12 barn och ungdomar, som befinner sig i ett mångkulturellt och internationellt samhälle så som Sverige. ⁶³

Avslutningsvis slår Engström⁶⁴ fast att det är många barn i skolåldern som ingår i idrottsrörelsen, men långt ifrån alla. Dessutom har idrottsrörelsen fått nya konkurrenter, då utbudet av fritidsaktiviteter hela tiden ökar, vilket gör att det blir svårare att få ungdomarna till idrottsrörelsen. Därtill sker en mer tidig och ensidig specialisering inom idrotten. Detta bör barnidrotten se som en väckarklocka då tävlingsmomentet blir mer påtagligt, vilket sällan gynnar idrottsverksamheten. Även Peterson⁶⁵ anser att tidig idrottsspecialisering är något som bör undvikas, då fler barn och ungdomar gallras bort från idrottsverksamheten.

63 Skolverket, www.skolverket.se (2009-05-08)

64 Engström, Idrotten vill – en utvärdering av barn- och ungdomsidrotten. (Riksidrottsförbundet, 2007)

65 Peterson, Några argument för Sen specialisering. Svensk Idrottsforskning nr. 1 (2007)

13

2. Teoretisk ansats

2.1 Bourdieu som teoretisk referensram

I den kommande diskussionen av insamlad data kommer begrepp som habitus, kapital och praktiker att användas. Dessa begrepp kommer således användas som analysverktyg för att ge en djupare förståelse och förklarande bild av elever med tidig specialisering inom Idrott och hälsa. Bourdieu sammanfattar hur och varför människor intar, eller tillåts inta, olika positioner i samhället och dessutom förstå banan fram till denna position. Detta fungerar sedan som ett

”seglivat och ofta omedvetet handlingsmönster. ⁶⁶ Detta gäller framförallt erfarenheter från uppväxt, utbildning och sociala förutsättningar. Det är tänkt att de ovanstående exemplen kan ha betydelse för föreställningar om idrott och hälsa i skolan och vilka praktiker som framställs. Nedan presenteras begreppen och dess gemensamma koppling.

2.1.1 Kapital

Det kapital som Bourdieu förklarar är ett värde som tillskrivs till materiella samt symboliska tillgångar. Kapital har även olika former enligt Bourdieu, och det i form av det grundläggande symboliska kapitalet. Det symboliska kapitalet måste tillskrivas ett erkännande för att det ska få ett värde och det symboliska kapitalet är därmed ett begrepp för en relation.⁶⁷ I form av ett kapital skapas även habitus, som kan forma praktiker och omvandlas till former av kapital.⁶⁸

2.1.2 Habitus

Habitus är resultatet av sociala och kulturella förvärvade dispositioner som formas och utvecklas i familj, skola och i livets gång. Habitus kännetecknas av hur en individ tänker, uppfattar, handlar och värderar i olika sociala sammanhang. ⁶⁹ Enligt Bourdieu är habitus en form, som kan framställa och vägleda praktiker i form av förkroppsligat kapital. Habitus är det system av i kroppen inpräglade vanor och dispositioner som verkar bestämmande på hur människor handlar, tänker, uppfattar och värderar i givna sociala sammanhang.⁷⁰ Förändringar

66 Broady, 1998. Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Skeptronhäften/Skeptron Occasional papers NR.15 (Uppsala Universitet, 1998)

67 Bourdieu, Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori (Göteborg, 1995)

68 Bourdieu, The logic of practise Cambridge: Polity Press (1990)

69 Ibid

70 Bourdieu, Sid 169-175 Distinction. A social critique of the judgement of taste. (London, 1984)

14 av en individs habitus genereras i relationer mellan en individs habitus och i detta exempel utbildningen i idrott och hälsa. ⁷¹ Habitus bidrar till att producera och reproducera den sociala världen, samtidigt som den sociala världen producerar och reproducerar habitus.

2.1.3 Praktiker

Alla de handlingar och beteenden (praktiskt agerande) som kontrolleras av habitus benämns som praktiker. En individs hantering av praktikerna är bestämt av individens habitus samt att utförandet i praktikerna bidrar till formandet av habitus i relationen mellan individen och exempelvis Idrott och hälsa i skolan. Praktiker förädlar och förstärker habitus och skapar kapital. ⁷² Återskapande sker enligt Bourdieu till följd av att habitus styr en individs praktiker.

Tillstånden är dock inte statiska utan dynamiska och användandet av dessa som redskap för analys gör det möjligt att se hur förändringar uppstår i mötet med nya sociala betingelser som exempelvis en utbildning.⁷³

2.1.4 Sociala fält

I vidare mening kan även Bourdieus fältbegrepp användas inom detta område. Enligt Bourdieu är ett fält en klar definierad grupp människor och institutioner som har en relation om någonting gemensamt. I relationen ingår en strid om definitioner och värderingar. Ett fält består av ett system av relationer mellan positioner besatta av specialiserade agenter. ⁷⁴

Dock är inte alla sociala sammanhang ett fält enligt Bourdieu. För att ett socialt sammanhang ska kunna betraktas som ett socialt fält måste det uppfylla vissa villkor, bland annat måste sammanhanget besitta en tillräcklig grad av autonomi.⁷⁵ Ett fält förutsätter att det finns specialiserade agenter, institutioner och erkända värdehierarkier.⁷⁶ Vid undersökning av ett fält eller i detta fall ett existerande fenomen som tidig specialisering inom idrott, som i teorin betecknas som ett fält, bör man följa vissa riktlinjer enlig Bourdieu. ⁷⁷ Det är ett måste att

71 Bourdieu, The logic of practise Cambridge: Polity Press (1990)

72 Bourdieu, Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori (Göteborg, 1995)

73 Bourdieu, The logic of practise Cambridge: Polity Press (1990)

74 Broady, D. Sid. 266. Sociologi och Epistemologi, Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin (Stockholm, 1991)

75 Bourdieu, The logic of practise Cambridge: Polity Press (1990)

76 Ibid.

77 Broady, D. Kap. 3. Sociologi och Epistemologi, Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin (Stockholm, 1991)

15 identifiera viktiga agenter som är verksamma på fältet. Identifikation av viktiga positioner är en viktig del i identifieringen av fältet. Vid inblick i systemet bör en konstruktion av relationer göras likt ett system och dess förbindelse. I ett fält är det även viktigt att särskilja de dominerande positionerna och hur de dominerar, samt att det måste belysas vilka resurser det specifika fältet innehar. Dessutom bör agenternas strategier kartläggas och dess system av dispositioner. I en avslutande reflektion måste det specifika fältet ställas i relation till andra närliggande fält. Bourdieu hävdar i Kultur och Kritik ⁷⁸ att idrotten kan ses som ett fält. Enligt Bourdieu är idrotten ett eget produktionsrum med en tillhörande specifik logik. Idrottens fält är även tillräckligt autonomt från samhället och kan därmed utgöra ett eget fält. Fältet består därmed av agenter med olika positioner samt förhållanden såsom intressegrupper och producenter av idrottsprodukter.

Striden är en central del av fältets dynamik. Detta redogör Bourdieu i sin syn på idrottens fält där det råder strider om diskurserna kapital, värderingar och positioner. Stridernas syfte är att avgöra vem som ska fastställa legitimiteten gällande idrott, dess funktion och bli den dominerande diskursen. Enligt Bourdieu ryms det en mängd habitus i idrottens fält, där olika habitus befinner sig i form av olika människor och därmed blir förväntningarna olika. Habitus har även en dubbel effekt där det påverkas av fälten, och där fälten påverkas av habitus.

Position, habitus och diskurs är de element som är svårast att förändra och det är de relationella styrkeförhållandena som avgör om förändringar uppstår i ett fält. För en individ med högt värderat kapital och ett starkt habitus är det lättare att påverka förhållanden på fältet än för någon med lågt värderat kapital och ett svagt habitus.⁷⁹I ett fält som tidig specialisering finns det rådande diskurser. Diskurserna är ett resultat av de dominerande attityder och logiker som finns inom det specifika fältet. Vi vill därmed undersöka hur idrottsundervisningen kan påverkas av elever med tidig specialisering.

Vi har nu presenterat de grundläggande delarna utav Bourdieus sociologi. Vi har därmed presenterat vilken synvinkel resterande del av examensarbetet influeras av. Vidare har det även exemplifierats hur tillämpbar teorin är med tanke på området. Den kommande diskussionen kommer att ha sin utgångspunkt ur Bourdieus sociologi.

78 Bourdieu, P. Sid. 189-211. Kultur och Kritik, anföranden av Pierre Bourdieu. (Göteborg, 1997)

79 Broady, D. Sid. 225. Sociologi och Epistemologi, Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin (Stockholm, 1991)

16

3. Metod

3.1 Val av metod

Vi har valt att använda oss av intervjuer, som är en kvalitativ undersökningsmetod. Vårt val av metod grundar sig i att vi ville skapa oss en djupare förståelse och kunskap om barn och ungdomars upplevelser gällande deras tidiga idrottsspecialisering och eventuella konsekvenser inom skolämnet idrott och hälsa. Vi använde oss av en intervjuform med öppna frågor och utan några svarsalternativ. Kännetecknet för en kvalitativ intervjustudie, är att intervjuforskning ses som ett hantverk och kan såväl bli en konst.⁸⁰ Konstverket kräver en sakkunskap hos intervjuaren, samt måste kunskap finnas om varför och hur själva intervjumomentet ska genomföras. En avgörande del av kvalitativa forskningsintervjuer är att få en förståelse och beskrivningar kring den intervjuades livsvärld för att i ett senare tillfälle tolka informantens svar⁸¹. Tolkningen sker i analys- och diskussionsdelen i detta examensarbete. När tolkningen är genomförd så ska informanternas livsvärld vävas samman med vetenskapliga förklaringar av informanternas utsagor. Ytterligare en fördel med kvalitativa intervjuer är att intervjupersonen inte bara besvarar frågor som formulerats utan ger också uttryck för sina egna uppfattningar och värderingar om sin befintliga livsvärld.⁸²

Intervjun kan ta många olika skepnader så som rättslig utfrågning, anställningsintervju, terapeutisk intervju eller forskningsintervju. Anledningen till att man delar in den professionella intervjun i olika skepnader är att varje skepnad har sina specifika syften och strukturer. Jämfört med ett samtal i en vardagssituation så struktureras forskningsintervjun upp med hjälp av en metodologisk medvetenhet, där frågeformuläret (Intervjuguiden) kommer att vara i centrum för intervjun. Det är viktigt att ha i åtanke att intervjupersonen måste känna att intervjun sker under mer eller mindre frivilliga former. ⁸³

Enligt Patel och Davidsson⁸⁴ innefattar intervjuer en låg grad av standardisering, vilket innebär att intervjupersonen har utrymme till att svara med egna ord. Under våra intervjuer

80 Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund (2007)

81 Ibid.

82 Ibid.

83 Ibid.

84 Patel & Davidsson, Forskningsmetodikensgrunder. Lund (2003)

17 har vi använt oss av en hög strukturering där frågorna ställs i en förbestämd ordning.

Ordningen på frågorna går att hitta i vår intervjuguide (se Bilaga 1). Vi avbröt dock inte intervjupersonen om individen svävade ut lite utanför ramen av vad frågan innefattade.⁸⁵ Detta medför att våra intervjuer enligt Johansson & Svedner ⁸⁶ faller under strukturerad intervju, vilket innebär att vi har fasta frågeområden samt fasta frågor, men vi har inte några fasta svarsalternativ.

Vidare är det av stor vikt att inte använda sig av vinklade frågor. Med detta menar vi att frågorna inte ska vara ställda på ett sådant sätt att våra värderingar genomsyrar svaren från intervjupersonen.⁸⁷ Ytterligare en avgörande faktor till att vi valde att genomföra intervjuer är att upplevelser är något abstrakt, vilket innebär att det kan vara otroligt svårt för undersökningspersonen att ringa in ett svarsalternativ i en enkät. Med tanke på vår undersökning ville vi skapa en kommunikation med intervjupersonen, för att på så sätt få så uttömmande svar som möjligt.⁸⁸

Gergen och Gergen vänder sig emot forskning som inriktar sig mot experiment och annan hypotesprövande forskning, och skriver att denna typ av forskning är låsta i bestämda språkliga kategorier, och är följaktligen knappast någon ny kunskap. Istället menar de att man genom empiriskt utfall kan resonera kring hur dessa skulle påverka teorin. Samtal eller intervjuer är en bättre typ av forskning, och forskningen bidrar till att berika den lingvistiska sfären och forskningen⁸⁹. Vi ansåg att det passade bäst med intervjuer i vår studie, då detta gör oss eniga med Gergen och Gergen, som menar att det är intervjuer som bidrar till att förnya forskningen. Valet av metod ligger till grund i den filosofiska teorin, då våra frågeställningar är sådana att elevernas uppfattningar ligger till grund för vårt kommande resultat. Vad som då menas med den filosofiska teorin är enligt Jørgensen och Phillips att denna metod vilar på en socialkonstruktionistisk grund, vilket i sin tur innebär att metoden bygger på människors uppfattningar och inställningar, vilka formas i samspel men andra.⁹⁰

85 Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund (2007)

86 Johansson & Svedner, Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala (2004)

87 Ibid.

88 Jan Trost, Kvalitativa intervjuer. Lund (2005)

89 Alvesson & Sköldberg Tolkning och reflektion. Lund (2003).

90 Jørgensen & Phillips, Diskursanalys som teori och metod. Lund (1999)

18

3.2 Informanter

Vid urvalet av informanter ställdes förfrågan till två lärare i idrott och hälsa, på två grundskolor i två medelstora i västra Sverige. Anledningen till att vi valde just dessa två skolor är för att en av oss vikarierar mycket på den ena skolan, och på den andra arbetar en gammal kurskamrat till oss båda. Lärarna i Idrott och hälsa fick i uppgift att utifrån två kriterier slumpmässigt välja ut fem elever var. Kriterierna för valet av elever var:

* Eleven ska ha valt att göra en tidig specialisering inom idrotten

* Eleven ska gå i årskurs åtta eller nio.

Således hade vi våra tio informanter och vår urvalsprocess var till ända.⁹¹ Vi hade lite otur redan i uppstarten av intervjuerna, då en av våra informanter blev sjuk och inte kunde delta.

Detta bidrog till att vi gjorde nio intervjuer istället för tio, som det var tänkt från början. Vår grupp av informanter kan naturligtvis betraktas som en homogen grupp, där motivationen för ämnet idrott och hälsa i skolan är hög, vilket även gäller deras idrottsspecialisering. Gruppen av informanter bestod av tre killar från ena skolan och två från den andra skolan, då den sista killen var sjuk. Resterande fyra informanter var samtliga flickor fördelat jämnt på de båda skolorna. Eleverna har efter förfrågan själva få ta ställning till om de ska delta eller inte i undersökningen, dessutom har elevernas föräldrar blivit informerade i form utav ett etiskt formulär (Bilaga 2), då samtliga elever är omyndiga.

3.3 Intervjuguide

Intervjuguiden (Bilaga 1) är uppbyggd kring bakgrundfrågor och sakfrågor, där bakgrundfrågorna används för att skapa trygghet för informanten. Skälet till skapandet av en trygghet för informanten beror på att förutsättningarna för alltmer uttömmande svar ökar när tryggheten infinner sig hos informanten.⁹² Efter de inledande bakgrundsfrågorna inleds fas två i intervjuguiden, då det är sakfrågorna som ställs. Även under dessa frågor är det viktigt att intervjupersonen känner sig trygg och därmed svarar så öppenhjärtat som möjligt på frågorna.

Det är viktigt att intervjupersonen när som helst under intervjuns gång känner att han/hon kan

91 Johansson & Svedner, Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala (2004)

92 Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund (2007)

19 avbryta om han/hon börjar känna minsta obehag i frågorna.⁹³ Viktigt är att intervjuguiden berör forskarens syfte och frågeställningar, och med hjälp av intervjuguiden söker svar på frågeställningarna och syftet. Således ska intervjuguiden vara tematisk och frågorna i guiden ska kunna gå att relatera till den aktuella forskningen, samt ligga till grund för den följande analysen och diskussionen.⁹⁴

Intervjuguiden är uppdelad i tre delar efter de tre frågeställningar, där frågorna 6,7,10,14 avser att svara på frågeställningen vad är elevernas åsikter och uppfattningar gällande konsekvenser av tidig idrottsspecialisering? Därefter tenderar frågorna 8,9,11,14 i intervjuguiden att svara på frågeställningen hur visar sig konsekvenserna mellan tidig idrottsspecialisering och skolämnet idrott och hälsa? Den sista delen i intervjuguiden som innefattar frågorna 4,5, 12,13,14 ämnar svara på frågeställningen varför specialiserar sig ungdomar tidigt inom idrotten?

3.4 Genomförande

I god tid informerades de berörda skolornas rektorer och de berörda lärarna i Idrott och hälsa att vi tänkte åka ut till just deras skola och göra intervjuerna med deras elever. När rektorerna och de berörda lärarna visste om vårt syfte och frågeställningar informerades eleverna av idrottslärarna. Genom lärarna skickades ett etiskt formulär hem till informanternas föräldrar, detta formulär skulle lämnas tillbaka vid intervjutillfället. Samtliga intervjuer gjordes på elevens egen skola. Anledningen till detta var att skapa ett förtroende och lugn hos informanten genom att vara på ett ställe där han/hon kände sig bekant med omgivningen.

Detta är viktigt för att skapa sig så goda möjligheter för en lyckad intervju som möjligt.⁹⁵ Väl på plats informerades eleverna om att samtalet skulle bandas, för att vi som undersöker lättare ska kunna använda oss av hela samtalet. Som vi har tagit upp tidigare blev det nio intervjuer istället för tio, trots att vi erbjöd den saknade informanten ett nytt tillfälle två gånger, men utan framgång. Detta har gjort att vi valt att använda oss av de nio intervjuer vi har. Till intervjuerna hade vi avsatt en halvtimme per informant, och detta visade sig vara väl avsatt tid då de flesta var klara något innan. Användning av bandinspelning har gjorts och därmed tagit

93 Ibid.

94 Ibid.

95 Claes Erikssons, Föreläsning Halmstad Högskola, (20090402)

20 risken att spontana svar kan utebli. Vi ansåg dock att det är en fördel att ha intervjun i sin helhet och inte tappa information på grund av att anteckningarna under intervjun skulle vara otillräckliga⁹⁶. Banden som använts transkriberades sedermera och transkriberingen har avkontextualiserats så att intervjuerna blir mera användbara, i och med att talspråket blivit skriftspråk.⁹⁷

3.5 Dataanalys

Analysen av empirin har skett utifrån Kvale´s sex analyssteg. Vi har använt fyra stycken av de sex stegen, eftersom de två sista stegen tar vid när examensarbetet slutar. ⁹⁸ I första steget berättar intervjupersonerna spontant om upplevelser utifrån deras livsvärld. I detta skede görs inga omfattande förklaringar och tolkningar av utsagorna från informanterna. När intervjuanalysen går in i det andra steget börjar informanterna se samband mellan informanternas livsvärldar och själva intervjuns huvudsyfte, vilket är att svara på syftet och frågeställningar i gällande studie. Under det tredje steget går intervjuaren in och tolkar svaren under själva intervjun, vidare sänder intervjuaren tillbaka den tolkade meningen till intervjupersonen. Detta förkom dock inte under intervjuerna i detta examensarbete, och anledningen till att det inte förekom var för att inte påverka informanternas svar. Fjärde steget belyser tolkningen av den utskrivna intervjun, och denna tolkning har gjorts tillsammans av författarna till detta examensarbete. Det fjärde steget delas in i tre delar där intervjumaterialet först struktureras upp, vidare består nästa del av kartläggning av materialet så att intervjuerna blir tillgängliga för en analys. Karläggningen bestod av att hitta mönster, avvikelser och skilja väsentligheter från oväsentligheter. I den tredje och sista delen i steg fyra börjar själva analysen av empirin. Det femte och sjätte steget i modellen behandlar möjligheten att göra en ny intervju med informanten, men detta görs efter att intervjuaren har presenterats sin tolkning av intervjun, vilket medför att informanten kan ge sin tolkning av själva intervjutillfället. Det ska även ges möjlighet till att intervjupersonen får komma med nya synpunkter och uttalanden.⁹⁹

96 Patel & Davidsson, Forskningsmetodikensgrunder. (Lund 2003)

97 Alvesson & Sköldberg Tolkning och reflektion. Lund (2003).

98 Kvale, S. Sid. 171-172. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund (2007)

99 Ibid.

21

3.6 Etiskt ställningstagande

I ett brev (Bilaga 2) som gick ut till eleverna och deras föräldrar informerade vi dessa parter om intervjun och studiens syfte. Brevets syfte är att föräldrarna ska skriva på och därigenom godkänna elevens deltagande. Brevet har vi utformat efter de forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet har gett ut. I dokumentet kan man läsa följande om regel 1.

”Forskaren skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall därvid upplysas om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan. Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta.” ¹⁰⁰

I formuläret som sändes ut till de berörda informanterna, står det klart och tydligt att deltagandet är friviligt. Vidare har det också klargjorts vad intervjuerna kommer att användas till och i vilken utsträckning informanternas uttalanden kommer att användas. Vilket även Kvale anser är viktigt för rapporteringens etik¹⁰¹. Vidare följer regel 2 gällande etiskt förhållningssätt.

”Forskaren skall inhämta uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares samtycke.

I vissa fall bör samtycke dessutom inhämtas från förälder/vårdnadshavare ( t.ex. om de undersökta är under 15 år och undersökningen är av etiskt känslig karaktär).”¹⁰²

Huruvida upplevelsen av idrottsspecialisering anses vara av etiskt känslig karaktär, anser vi är en subjektiv bedömning, därav har vi valt att utforma ett etiskt formulär som gick ut som brev till elever och föräldrar. I samband med intervjuerna informerade vi eleverna om att både skolan och de själva kommer att vara helt anonyma i vår rapport. Förutom anonymiteten berättade vi hur informationen/materialet kommer att användas.¹⁰³ Vad det gäller redovisningen har vi valt att inte namnge vare sig eleverna, de skolor som eleverna går i eller i vilken kommun skolorna är belägna i. Namnen är således ersatta av ett påhittat namn. Detta val av anonymitet har vi gjort med tanke på vad Denscome¹⁰⁴ menar i Forskningens

100 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning, (20090501)

101 Kvale, S. Sid. 235. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund (2007)

102 Ibid.

103 Johansson & Svedner, Examensarbetet i lärarutbildningen, Uppsala (2004)

104 Denscombe, Forskningens grundregler- Samhällsforskarens hand bok i tio punkter. Lund (2004)

22 grundregler, nämligen att informanterna vill känna sig säkra med att deras intresse inte kommer till skada. Dessutom vill informanterna ofta ha anonymitet. Får informanterna dessa behov tillgodosedda ökar samarbetet mellan forskaren och informanterna. Givetvis har eleverna blivit informerade om att inspelning kommer att ske under själva intervjutillfället och att denna bandinspelning närsomhelst kan avbrytas om informanten inte känner sig komfortabel/oro.¹⁰⁵ Detta betonar även Vetenskapsrådets regel 3, som syftar till att det är informanten som avbyter intervjun om det känns obehagligt eller okomfortabelt.¹⁰⁶ Fjärde regeln från Vetenskapsrådet innebär att om informanten vill avbryta intervjun ska detta ske utan påtryckningar eller påverkan från intervjuaren. ¹⁰⁷ Regel fem och sex behandlar konfidentialitetskravet, vilket innebär att den insamlade empirin endast får användas av forskarna och ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av materialet. De två avslutande reglerna nyttjandekravet innebär att den insamlade massan endast får användas i forskningssyfte och inte i kommersiellt syfte. Dessutom får användningen inte innebära vård, tvångsintagning etc. om inte särskilt medgivande har getts¹⁰⁸.

105 Johansson & Svedner, Examensarbetet i lärarutbildningen, Uppsala (2004)

106 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning, (20090501)

107 Ibid.

108 Ibid.

23

4. Resultat

Resultatet av intervjuundersökningen presenteras nedan. De resultat vi redovisar överensstämmer med de frågeställningar som vi har utformat under rubriken syfte och frågeställning. Dessa har delats in i tre olika delar, vidare kommer resultat presenteras i liknade tre delar. I första delen (A) kommer vi att presentera material gällande frågeställning 1, frågeställningen behandlar. Vad är elevernas uppfattningar gällande konsekvenser av tidig idrottsspecialisering. Under del två (B) redogörs för konsekvenser mellan tidig idrottsspecialisering och skolämnet idrott och hälsa. I del tre (C) kommer vi att presentera varför ungdomar specialiserar sig tidigt inom idrotten.

4.1 Informanternas utsagor

Det resultat som kommer att redogöras i löpande text, utformas med citat från de olika intervjupersonerna. Detta görs för att strukturen och tydligheten ska vara så klar som möjligt.

De citat vi använder oss av presenteras i kursivstil. Även i resultatredovisningen har vi valt att dela in eleverna i olika grupper för att en del av svaren har olika tolkningsmöjligeter. Vi ska även klargöra att i citaten används olika termer av ordet idrott och hälsa så som gympa, gymnastik, idrott och skola. Förklaringen är att eleverna använder olika sorters benämningar på idrott och hälsa. Eleverna hade en möjlighet att lägga till något som glömts att säga under intervjutillfället, men samtliga elever valde att säga nej på denna fråga.

Intervjuundersökningen bestod av nio intervjuer dessa kommer att presenteras här nedan. då eleverna ska vara konfidentiella så har vi ersatt deras namn med E1,E2,E3,E4,E5,E6,E7,E8 och E9.