I detta kapitel kommer centrala begrepp som följer med genom hela studien att definieras.
Begrepp som invandrare, integration, religion samt slöja är begrepp som är relevanta för forskningsområdet. Begrepp som dessa är aktuella i det valda forskningsområdet och kommer därför att definieras för att få en bredare förståelse.
3.1 Invandrare med invandrarbakgrund
Migrant eller immigrant är en benämning på en person som flyttar från sitt land till ett annat land. Personen som flyttar till ett annat land och bosätter sig där lägre än ett år kallas för invandrare, eftersom personen i frågar inte har en specifik tid för att lämna landet. Tomas Hammar (2022) skriver om hur begreppet definieras i Sverige på So-rummer.se. Under 1960-talet fick begreppet en omfattande betydelse. En invandrare som kommer till Sverige för att bosätta sig i landet eller för att arbeta skulle ha samma möjligheter samt skyldigheter som resterande medborgare i landet. Det innebar att det skulle bli jämställt mellan medborgarna.
Under samma tidpunkt förekom det också att de skulle få ha rätt till att gå i skolan och få språkundervisning i det svenska språket. De erbjöds även valfrihet vilket gjorde att dem fick vara en del av den svenska kulturen. De fick även möjlighet att behålla deras etniska kultur genom exempelvis språkundervisning i deras modersmål. Detta skulle bidra till nya sociala relationer mellan majoritetsbefolkningen och invandrande minoriteterna i samhället (Hammar, 2022).
Det finns olika sorters invandrare, i stort sett har begreppet en betydelse som innebär att en person vandrat från ett land till ett annat land för att bosätta sig på grund av olika faktorer. Det framkommer alltid i kategorin invandrare, första och andra generationens invandrare. Första generationens invandrare innebär att föräldrarna och barnet är utrikesfödda. Till skillnad från andra generationsinvandrare som innebär att endast barnet är född i Sverige men föräldrarna är utrikesfödda (Friberg, 2000, s.22–23).
11
3.2 Integration
Integration är en term som används inom samhällsvetenskapen som betyder sammanhållning eller förenskap. NE.se tar upp begreppet Integration (2022) och menar att det är en process som förenar två världar. Termen är uppdelat i två delar, den ena delen handlar om människors lika värden i ett samhälle. Detta visar sig genom skola, religion eller massmedia. De sociala relationerna skapar samhörighet eftersom man skapar ett band mellan medlemmarna i samhället. Den andra delen handlar om arbetsdelningen och specialiseringen.
Arbetsmarknadsintegrationen är den största källan för integration där olika medlemmar från olika bakgrund skapar sociala band. Arbetsmarknaden och specialiseringen är uppbyggd på att den yttre värden inte spelar någon stor roll. Ett exempel på detta är invandrargrupper som kommer in på arbetsmarknaden där de slussas in och blir delaktiga bortom deras etniska eller kulturella identitet. Detta eftersom förhållanden på arbetsmarknaden är bygd på kompetens och utbildning och inte på den yttre världen såsom kultur eller etnicitet.
3.3 Religion
Ordet religion kommer från latin och betyder vördnad det vill säga gudsdyrkan. Inom alla kulturer finner man spår av religion, vilket innebär att det ligger i människans natur att följa vissa livsåskådningar. I en artikel på So-rummet.se Religion (2010) definieras religion och dess principer på följande sätt: tron om att det finns en gudomlig kraft finns i flera religioner såsom Judendom, Kristendom och Islam. Det som kännetecknar religioners pelare är att man följer föreställningarna såsom traditioner, mat eller firar högtider. Religionen skapar gemenskap vilket leder till att människor hänger ihop med den sociala världen. Religionen inom den vetenskapliga världen innebär att människan strävar efter en ständig förståelse över hur världen hänger ihop. Därför vänder sig många människor till religionen för att kunna känna av den gemenskap som religionen medför. Vissa väljer att inte tillhöra någon religion utan väljer att utforska och förstå välden på ett annat sätt utanför den religiösa världen.
Religion har stor påverkan i olika samhällen, vilket gör att det skapar skillnader och diskriminering genom olika aspekter. När olika religioner från olika samhällen krockar med varandra möts dess skillnader. Dessa skillnader visar sig när majoritetsbefolkningen som tillhör samma religion samspelar med minoritetsbefolkningen från en annan religion. Varför vissa religioner diskrimineras än andra religioner är på grund av stigma. Stigma medför att man har
12 förutfattade meningar om en religion. Detta i sin tur medför att sociala grupper förtycks av stigman. Ett exempel på detta är att muslimer oftast kallas för terrorister då denna stigman har påverkat alla eftersom man stereotypiserar denna folkgrupp på ett negativt sätt (So-rummet.se, 2010).
3.4 Slöja
Slöja är ett ”täckningsmedel” som bland annat används inom religionen Islam. På Ne.se hemsida står det vad definitionen av slöja innebär under rubriken Slöja (2022). Det är en sort tyg, tyget kan innebära olika material såsom tunt, tjockt eller mönstrad. Tyget används genom att man sätter den över huvudet för att täcka större delar av ansiktet, delar är hår, hals och öron.
Den främre delen av ansiktet täcks inte såsom ögon, näsa, kinder eller mun. Den som använder detta ”täckningsmedel” är kvinnor som för mesta utövar sin religion. Det vill säga muslimska kvinnor. Detta ”täckningsmedel” kallas för slöja eller hijab och används när man ska ut utanför hemmet eller vid föreställningar där män befinner sig på. Under evenemang eller större föreställningar där bara kvinnor befinner sig är det tillåtet att inte bära slöjan. Förutom alla kvinnor får kvinnas make, pappa, bröder och barn se kvinnans hår.
13