I detta kapitel kommer jag att presentera de teoretiska perspektiv som studien kommer att förhålla sig till. Teorierna har använts för att kunna förklara olika aspekter som hör till det valda ämnet. Dessa aspekter hör ihop i olika punkter, dock skiljer sig dessa åt i vissa skeden men i grund och botten är dessa relevant för forskningsområdet.
4.1 Stigma avvikande roll och identitet
Stigma innebär att medlemmar av en social grupp avviker från de normer som råder i samhället och pekas ut på ett negativt sätt. Denna minoritetsgrupp diskrimineras av resterande medlemmar i samhället och anses vara mindre värda samt förknippas med negativa stereotyper.
”normala” och de ”onormala”. Dessa skillnader leder till att gruppers självkänsla i samhället påverkas negativ eftersom de inte blir lika accepterade i samhället som övriga. Detta i sin tur resulterar att gruppen får en låg status vilket medför att de diskrimineras till skillnad från andra.
Detta påverkar och begränsar även den sociala gruppens möjligheter i samhället. Människor stigmatiseras genom tre olika typer: kroppsliga missbildningar, fläckar på den personliga karaktären och de tribala stigman. De kroppsliga missbildningarna syftar exempelvis på sämre
”hälsa” såsom hjärtfel, andra missbildningar i kroppen som ärr eller andra symptomer som kan påverkar ens identitet i en grupp. Fläckar i den personliga karaktären omfattar agerande eller beteende som skiljer från andra. Ett exempel är genom vanor eller beteende. Tribala stigman handlar om religion, etnicitet eller kultur. Det vill säga grupper i samhället som identifierar sig med en specifik grupp. Ett exempel är att man identifierar sig med en viss religion exempelvis Islam (Goffman 2012, s.10–11).
Dessa stigman ställer olika motgångar till stereotypiska drag för att stigmatisera olika kategorier i samhället. För att förvara den kulturella betingade samhället måste sådant som inte passar
14 inom ramen avvika utifrån det normala. Ett exempel på detta kan vara sociala sammanhang eller föreställningar då man kan komma åt personer som inte liknar de normaliserande i samhället. I detta fall menar Goffman att stigmatisering leder till att det byggs en hierarkisk teori över dem underlägsna som inte passar in och dem överlägsna dem normaliserade (Goffman 2012, s.13).
Stigma är även kopplat till identitet. Även om man tillhör en social grupp kan beteenden ändras vid möten med andra. Anpassning är en stor del av ens identitet eftersom personer anpassar sig i situationer för att inte stigmatiseras. En stigmatiserad person vill alltid normalisera sitt beteende och har två identiteter att handskas med i stora sammanhang, men rättar även till andras beteenden när dem uppträder på ett negativ sätt som sätter fläckar på andras identiteter.
Representation utgör en väldigt viktig del i Goffmans teoribildning. Han menar att man inte kan representera en hel grupp eller en religion genom sin identitet. Även fast man tillhör en stigmatiserad grupp bestämmer man själv sin identitet och hur man vill att människor ska uppfatta ens identitet. Medan man kan förmedla religionen eller gruppen genom att vara en del eller en massa för att normalisera den sociala och den identiska rollen. Men för att kunna ta del av sammanhanget måste man anpassa sig efter den sociala rollen. Med andra ord måste det skapas ett slags ambivalens, för att kunna hantera vardagen. Ju fler situationer man bemöter ju mer erfarenhet skapas och man blir mer stigmatiserad. . Det vill säga att man lär sig av stigman och man för med sig dem i andra sociala grupper eller sammanhang. Detta blir i sin tur en vana och man har lättare än andra att kunna hantera stigman (Goffman 2012, s.118).
4.2 Identitet
Identitet är ett komplext begrepp som innefattar olika dimensioner beroende på användningsområdet. Hammaren & Johansson (2009) skriver i boken Identitet om olika identitetstolkningar för att kunna förklara begreppet. De redovisar även olika teoretiska förklaringar i boken. Identitet är ett begrepp som har präglats genom tider och människor har under tid funderat över detta svårstartade fenomen. Identitet är uppdelat i tre olika delar:
självidentitet, social identitet och kulturell identitet. En individ går igenom olika faser i livet eller helt enkelt kriser inom utvecklingspsykologin. Dessa kriser handlar om olika identitetsskapande som individen går igenom i en viss ålder för att kunna skapa sig en identitet.
Dessa kriser har olika svårighetsgrader och för att kunna finna sin identitet behöver man gå
15 igenom dessa kriser. Ett identitetsskapande hör ihop med den gemenskap eller föreställningar man befinner sig i. Människor skapar sin inre identitet medan den yttre identiteten skapas med hjälp av den sociala identiteten (Hammaren & Johansson 2009, s.20).
För att förstå de tre aspekterna i identitetsskapandet bör man förstå vad de innebär.
Självidentitet handlar om att individen själv finner sitt ”innersta jag” man måste i första hand handskas med sig själv. Vem man är eller vilka värderingar man utgår ifrån när man bemöter människor i olika miljöer. Den andra aspekten är den sociala identiteten, såsom vilken roll man har när man är i en social grupp. I denna fas handlar det i första hand om hur man representerar gruppen man tillhör i samband med en social grupp. Sista fasen som handlar om hur kulturell identitet skapar gemenskap genom livsåskådningar, språk, mat och värderingar. I denna fas stärks bandet mellan medlemmarna i den kulturella identiteten, eftersom man identifierar sig till en grupp av människor med lika vanor och traditioner (Hammaren & Johansson, 2009 Ibid).
Vidare skriver Hammaren & Johansson (2009) om olika positioner begreppet innefattar. Vi människor skapar vår egen identitet med hjälp av olika aktorer som påverkar våra val och vår vardag. Genom vårt identitetsskapande söker individen mönster och uppfattningar genom olika sociala och kulturella identiteter. Man går igenom olika faser i livet, dessa faser påverkar oss både positivt och negativt. Går man igenom fasen på ett positivt sätt har man klarat av krisen.
Klarar man däremot inte av dessa kriser utvecklas en identitetsförvirring. Identitetsförvirringen kan leda till att personen i frågan är oklar i sin identitet och är intresserad av att utforska då det finns bristande intressen för personen att finna sin identitet. Detta kan leda till att utvecklingsstadiet blir ointressant i personens fall (Identitet 2009, s.40).
4.3 Bourdieus kapitalformer
Jan Carle skriver i Per Månsons bok Moderna Samhällsteorier (2015) om den kände sociologen Pierre Bourdieu (1930–2002). Hans kända teoribildning handlade i första hand om hur klass är kopplat till identitet. Han intresserade sig av hur grupper i det kapitalistiska samhället drev på hierarkin. Utifrån de materiella tillgångarna bildade han sig uppfattning med hjälp av kapitalformerna som förklaring till hur dessa förhåller sig i samhället. I utgångspunkten av senmoderna samhälle har dessa teoriområden uttryckt sig och format samhället (Carle, 2015.
s.373).
16 Med hjälp av kapitalformer har han kunnat beskriva den rörligheten av samhällsstrukturen både individuellt och kollektivt. Bourdieu benämner dessa kapital som ekonomisk, social, kulturell och symbolisk. Dessa fyra kapitalformer förklaras punktvis och definieras på följande sätt. Det ekonomiska kapitalet handlar om pengar, pengarnas betydelse och hur pengar spelar en stor roll i det senmoderna samhället. Det kulturella kapitalet handlar om symboler, språk, tradition, tolkning, konst och stavning. Det sociala kapitalet handlar om vänner ”sociala relationer” och de olika nätverk mellan olika grupper i samhället. Mobilisering hamnar också under det sociala kapitalet, hur man kommunicerar bland annat via sociala medier. Slutligen det symboliska kapitalet som handlar om tecken, tecken som ger indikation, kännedom, språk samt kroppsspråk (Carle, 2015, s.375).
”Fält” är en beskrivning över hur individer integrerar med olika grupper i samhället som till exempel yrkestillhörighet, utbildning och livsstil. Det finns både kollektiva och individuella fält, dessa hör ihop beroende av individens interaktion till samhället. Distinktion kopplar samman människans interaktion med smak och habitus. Smakens betydelse spelar en stor roll eftersom det behandlar människans integration med samhället. Han knyter samman konkurrens med symbol vilket innebär att konkursen skapar olika sociala positioner som ger företräde till makt i samhället med hjälp av kulturen och ekonomin. Mellan olika fält skapas konkurrent i form av makt. Makten formar i sin tur hierarkier i samhället mellan hög och låg ekonomisk, kulturellt, socialt och symbolisk kapital (Carle, 2015, s.390).
Olika positioner skapar maktförhållande mellan olika sociala grupper i samhället. Utbildning i vårt senmoderna samhälle har satt maktperspektivet i centrum vilket medfört att utbildning symboliserar ett högt kulturell kapital. Utbildningen spelar stor roll när vi pratar om fält och konkurrens. Utbildningseliten det vill säga det som ligger längs upp i utbildningsvärlden är forskare. Detta skapar i sin tur olika grupper i samhället som ser upp till forskareliten genom det globala fältet. Alla människor i världen har inte möjlighet till utbildning vilket medför att samhälles hierarki skapar oro mellan medborgarna. Olika utbildningar har olika kulturella och ekonomiska kapital. Makt förblir en term som förhåller sig mellan människor. Makten i detta fall är inget man äger utan makt ses som en symbolisk kapital. Det vill säga att makt har en förändring eller en handling som utförs med hjälp av olika objekt som ger tecken till en viss ställning. Till exempel utövar professorer sin makt över sina elever, denna sort av makt handlar
17 inte om ekonomiska förutsättningar utan makten blir i detta fall kulturell betingad. Samtidigt blir professorers makt symboliskt för utbildningsakten, alltså utbildningsformer skaparmakt i samhället (Carle, 2015, s.399).
18