Utbildningens betydelse i ett mångkulturellt samhälle

Fredrik Hertzberg skriver i sin avhandling Gräsrotsbyråkrati och normativ svenskhet hur arbetsförmedlare förstår en etniskt segregeras arbetsmarknad (2003) om den svenska arbetsmarknaden. Hertzberg menar att den svenska arbetsmarknaden är etniskt segregerad på grund av den omfattande invandringen. Den stora invandringen i Sverige skedde under 1900-talet, vilket innebär förändringar för arbetsmarknaden. Hur invandrare skulle integrera sig med

”svenskar” och det svenska samhället är en betydligt stor och komplicerad fråga (Hertzberg, 2003, s.2).

Fredrik Hertzberg refererar i sin avhandling till Fredrick Barths studie om etnicitet.

Etnicitetsperspektivet om ”typiskt svensk” och ”icke typiskt svenskt” och varför den icke typiska svensken avviker från gemenskapen. Att man utgår ifrån de svenska vanorna och föreställningarna för att passa in. Det skapas ett slags fält som syftar åt att synliggöra att det skapas en konsekvens som gör att etniska grupper inte integrerar sig med varandra eftersom de inte har någon gemenskap. Det traditionella fältet utvecklas inte, utan snarare isolerar sig från varandra. Vilket resulterar i att det inte moderniseras då de inte får in andra vanor och föreställningar. När en etnisk grupp kommer in i samhället ska de inte påverkas av fördomar eller stereotyper. I stället bör samhället själv skapa en egen uppfattning av den etniska gruppen (Hertzberg, 2003, s.5).

Barths påpekar dock att detta inte funkar i praktiken utan det är en grundläggande kriterier att stereotypisera människor efter ens grupps etniska tillhörighet. Varför stigmatiseras människor utifrån den etniska gruppen kan handla om beteende inom gruppen. Ett exempel på detta är att man har på sig en viss klädstil, talar på ett annat sätt eller att man har andra traditioner. Även fast man skapar sin individuella identitet bortom den etniska gruppen förknippas man alltid med den sociala identiteten utifrån samspel andra (Hertzberg, 2003, s.6).

När etniska grupper samspelar med andra sociala etniska grupper konstrueras olika uppfattningar utifrån kulturdragen. När två världar krockar skapar det en slags ambivalens som gör att man kategoriserar människor och sätter fält som tydligt visar dess skillnader. I och med att landet är uppdelat mellan ”vi” och ”dem”. Alltså ”typiska svenskar” och ”icke typiskt svenskar” prioriteras majoritetsbefolkningen till skillnad från dem andra sociala grupperna.

Detta leder till att vissa gynnas av maktrelationerna i samhället. När maktrelationerna

20 konstrueras i samhället skapar detta stora skillnader mellan dem etniska grupperna. Detta problemprivilegium hanteras inte i större utsträckning eftersom majoritetsbefolkningen utgör en stor andel i landet än minoriteten. I relationerna mellan Sveriges majoritet och minoritet synliggör denna maktsymmetri och kategoriserar därför ”invandrare” (Hertzberg, 2003, s.14).

Fredrik Hertzberg menar att forskare runt om i världen påpekat begreppet ”invandrare” och menar att denna kategori är problembärare. Detta eftersom de bär med sig sina egna vanor och föreställningar i olika samhällen som kolliderar med ursprungsbefolkningen vilket innebär att dem anses som problemfokuserade. I Sverige tenderar kategorin invandrare ha stora sociala problem eftersom dem inte utgör en stor andel, utan dem är en mindre del av den sociala massan.

Hertzberg menar att ”svenskheten” och ”vitheten” uppmärksammas i den svenska kontexten och hur andra etniciteter framställs. Inte minst när det gäller samspel mellan dem olika sociala grupperna utan det handlar även om hur den svenska normen framträder i samhället. Utifrån de har många ”invandrare” svårt att träda fram i den svenska arbetsmarknaden eftersom de ställs för höga krav an den svenska normen (Hertzberg, 2003, s.18).

Exkludering och inkludering är två stora faktorer inom de svenska arbetsmarknadsrelationerna.

Forskaren Sten Höglund tar upp i sin studie hur svenska arbetsmarknaden ser ut. Han menar på att den svenska arbetsmarknaden etniskt diskriminerar sociala grupper på ett indirekt sätt utifrån olika faktorer. Genom att ställa alltför höga krav för arbetarna inom organisationer gör det omöjligt för den etniska gruppen att ens nå upp till kraven. Kraven handlar oftast om ”den svenska normen” hur majoritetsbefolkningen tenderar med stor utsträckning att inskaffa jobb utan att bli stigmatiserad eller stereotypiserad såsom ”invandrare”. Begreppet invandrare förknippas inom arbetsmarknaden med språk, utbildning, erfarenheten eller utseende (Hertzberg, 2003, s.20).

Även fast den indirekta diskrimineringen inte syns kan man se hierarkimönstret i organisationen som syftar på att invandrare inte är välkomna i vissa organisationen. Ett exempel på detta är flygbranschen där flygvärdinnorna i större utsträckning av dem som arbetar är den typiska

”idealet” alltså icke etniskt eller religiöst. Med detta menas att det förekommer inga slöjbärare inom denna bransch vilket kan i sin tur anses vara diskriminerings mot en specifik folkgrupp (Hertzberg, 2003, s.22).

21 Vilka faktorer som leder till denna fördelning har att göra med att kompetens fått en stor betydelse under senaste året i den svenska arbetsmarknaden. Det skapar konkurrens eftersom sökandet efter kompetenser utgör en stor del av arbetsmarknadsrelationerna. Kompetens och kultur är två begrepp som har fått träta fram i det senmoderna samhället. Det vill säga att kulturen har under den senaste tiden varit en bidragande faktor till att människor diskrimineras i olika skeden. Att arbetsmarknaden är etniskt segregerad är många forskare enade om. Denna diskriminering har att göra med att sociala grupper är olika från ursprungsbefolkningen. Även fast det finns etniska, kulturella och sociala grupper i varje samhälle skiljer dessa åt genom vanor och föreställningar, både inom individuellt och strukturell nivå (Hertzberg, 2003, s.73).

Invandrare har en problematisk position i arbetsmarknaden, eftersom det finns specifika svenska kulturmodeller. Ju större kulturmodellen är i en organisation, skapas mindre chanser för andra kulturella mönster att träda fram. Men i och med att man håller kvar den svenska kulturella modellen blir det svårare att integreras. Varför detta är problematisk för invandrare är att de i högre utsträckning saknar humankapital. Humankapital innebär att man har dem förutsättningarna för bland annat utbildning, talang, kompetenser samt hälsa. Humankapital utgör att man har fler möjligheter att kunna vara en del av arbetsmarknaden. Har man högt humankapital har man också större chans att trädda fram i arbetsmarknaden, eftersom man har dem egenskaperna som passar in (Hertzberg, 2003, s.77).

Vidare skriver Fredrik Hertzberg att jämförelse mellan olika kulturer har resulterat till att arbetsmarknaden är segregerad. Även fast man samspelar sig med olika sociala och etniska grupper skiljer man mellan ”vi” och ”dem”. Detta har lett till att begreppet ”invandrare” har varit problematiskt eftersom man inte ser kompetenser i arbetsmarknadsrelationerna. Utan det hela handlar om att man utgår från svenska normer och värderingar för att kunna vara en del av det svenska samhället. Vissa har lättare att integreras än andra, dem som inte integreras i större utsträckning är grupper som står fast vid sina vanor och föreställningar och när den kulturella gruppen kolliderar med den svenska kulturen skapar denna segregation inte bara inom arbetsmarknadsrelationerna utan även i vardagslivet (Hertzberg, 2003, s.97).

22