Vår värld förändras hela tiden och många upplever förändringen som hotfull medan andra upplever den som en utmaning. Hur som helst så måste vi förhålla oss till den omvärldförändring som äger rum. Detta gäller både individen och samhället.
Idag förflyttar människor sig betydligt oftare och längre bort i världen än tidigare generationer gjorde. Kontakterna över landsgränser, regioner och världsdelar är numera en del av vardagen för många människor, och det gäller på såväl det fysiska som det mentala planet.
Det finns stora skillnader i de möten med det andra som resandet medför. Många av dagens resenärer upplever att de möter den inhemska kulturen när de reser med de stora turistföretagen. I själva verket möter de ofta stiliserade välarrangerade miljöer som svarar mot deras förväntningar med människor som är väl tränade för att ta hand om dem så att de komfortabelt ska kunna njuta av det så kallat främmande. Det verkliga livet, den verkliga miljön som man tror sig uppleva, ligger bortom flertalet turistarrangemang. Annorlunda är det för den som ger sig ut en längre bit, vistas bland människorna på stället och lever under samma existensvillkor som den lokala befolkningen. Sådana ser villkoren oftast ut för den skolungdom eller student som har fått förmånen att vistas i en annan miljö och gå i skola eller studera under andra förhållanden utomlands än hemma.
Världen omkring oss ser olika ut för dessa olika grupper av resenärer, turisten och den studerande, som vistas en kort tid i ett annat land och kanske annan världsdel. Turisten upplever oftast endast det exotiskt pittoreska medan skoleleven och studenten oftast möter en verklighet som inte presenteras för den förstnämnde. Den studerande som reser ut och vistas bland andra människor i andra länder och har sin vardag, kortare eller längre tid bland dessa, kommer oftast nära den dagliga verkligheten på plats.
Upplevelsen av mötet med andra människor blir sällan flyktig och den kan lämna livslånga avgörande spår.
Kommande generationer måste i skolan kunna förbereda sig för att möta en förändrad värld. Här har skolan ett uppdrag som inte går att förbise och som bör mötas på fler sätt än endast att i klassrummet bibringa eleverna kunskaper om andra folk, kulturer och språk, även om detta också är viktigt. Idag kan man göra mer. Det går att flytta eleverna ut ur klassrummet till vistelser i andra geografiska miljöer och på detta sätt ge dem upplevelser av och möten med andra människor, deras livsvillkor, deras sätt att tänka och resonera, deras hopp och förväntningar i livet och mycket mera. Man kan helt enkelt resa och möta de andra i deras egen miljö. Helt enkelt är det kanske inte men det låter sig göras och flera gör det inom ramen för skolans uppdrag. Men många fler borde göra det.
I denna text betraktas internationaliseringen i undervisningen endast ur ett utresande perspektiv och syftet är inte att behandla utländska elever och studenters besök och vistelse i Sverige, som ju självklart också är en viktig del av undervisningens och samhällets förändringsprocesser.
Skolans internationaliseringsuppdrag
I de allmänna skrivningarna om båda grundskolans och gymnasieskolans värdegrund och uppdrag framhävs det att:
Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. (Lgr11)
Ett utmärkt sätt att främja denna förståelse måste avgjort vara att möta den andra människan. Det gäller både människan i elevens egen närhet och den människa som befinner sig längre bort geografiskt och kulturellt sett. Förståelse för andra är inte enbart ett teoretiskt perspektiv utan innefattar både teoretiska kunskaper och erfarenheter från det konkreta livet. Med andra ord man måste också skaffa sig erfarenheter som grundar sig på möten med människor. Det är här skolans internationaliseringsuppdrag kommer in i bilden. Om detta heter det vidare:
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människans förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. (Lgr11)
I gymnasieskolans avsnitt om Förståelse och medmänsklighet utvidgas per- spektivet från den för grundskolan och gymnasieskolan gemensamma skrivningen citerad ovan. Där står:
Skolan skall bidra till att elever får en identitet som kan relateras till inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter och utbildningsutbyte med andra länder ska främjas. (Lgy11)
Det intressanta är att här pekar man direkt på kontakter och utbytesaktiviteter med skolor i andra länder. Textens kontext leder till slutsatsen att tanken bakom formuleringarna i läroplanerna måste vara att man borde arrangera sådana aktiviteter inom skolans ram.
I de inledande skrivningarna till de olika skolformerna i läroplanen från 2011 motiveras internationaliseringen starkt. Under avsnittet Skolans
Uppdrag står följande:
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet. Undervisningen i olika ämnen ska ge eleverna kunskaper om den europeiska unionen och dens betydelse för Sverige samt förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. Det internationella perspektivet ska också bidra till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. (Lgy11)
Det globala perspektiv beskrivs här som viktigt i den kunskapsförmedling skolans olika ämnen ska ge och pekar på att det svenska samhället är en del av något större som går utöver både nations- och kulturgränser. Det pekas på att kunskaper om detta förhållande är viktiga för både samhället i stort och för den enskilde. Lite längre fram heter det under rubriken Kunskaper och
lärande:
Elevernas kunskapsutveckling är beroende av om de får möjlighet att se samband. Skolan skall ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang.
Eleverna skall få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper. (Lgy11)
Här finns ett uppdrag beskrivet som kan uppfyllas på ett konkret sätt genom att man i samband med den teoretiska undervisningen i klassrummet tar med eleverna ut i det stora klassrummet utanför skolan, utanför de nationella och kulturella gränserna och låter dem möta en annan verklighet, låter dem begrunda och reflektera över andra människors sätt att leva, deras existensvillkor och deras självförståelse.