Det finns många lyckade projekt i Sverige som man kan lyfta fram som goda exempel på utbyten mellan institutioner och individer. I nästan 20 år har jag med kollegers hjälp lett ett projekt i Östeuropa (Ryssland, Ukraina, Georgien, Azerbadjan och Armenien) och Afrika (Malawi), som hade sin upprinnelse vid Linköpings universitet och sedan fortsatte vid Högskolan i Jönköping. Många är de lärare, studenter och doktorander som har fått tillfälle att resa till och från Sverige i dessa projekt. Mobiliteten har varit av stor betydelse i de olika projekten. Den genomgående upplevelsen av mobiliteten har varit mycket positiv och bland dem som besökt Sverige givit inspiration till många nya tankar och initiativ vid hemkomsten till det egna lärosätet. Flera har skrivit sina examensarbeten och avhandlingar om problem relaterade till svenska och skandinaviska förhållanden, startat kurser med svenska perspektiv, exempelvis Finno-Scandinavian Center vid Herzen State Pedagogical University of Russia i S:t Petersburg. Här har man under hela 2000-talet undervisat i svenska och danska språken samt i kurser kring svensk historia, svenska samhällsförhållanden och kultur. Utresande studenter har fortsatt med sina kontakter efter hemkomsten och rest tillbaka, rest vidare ut i världen och utnyttjat erfarenheterna och kontakterna för egen del samt i yrkesmässig verksamhet. Dessa aktiviteter har varit finansierade huvudsakligen med EU-medel och medel från Svenska staten genom Svenska institutet och Internationella programkontoret.
Här skall nämnas tre olika projekttyper som för det första har ägt rum, för det andra äger rum just nu och för det tredje knappast kommer att avslutas inom närmaste framtiden. Det första handlar om ett grundskole- projekt, det andra om ett gymnasieprojekt och det tredje om en student som trevade sig ut i den stora världen, kom tillbaka, åkte ut igen och återvände och nu i sitt yrke ”arbetar globalt” med Sverige som utgångspunkt.
Ett grundskoleprojekt
Vid Mariaskolan i Mariestad har man i flera år arbetat med flera Commenius-projekt, som startade 2005, med ett större antal länder i Europa. Under projektens gång har en del elever och lärare besökt olika skolor och institutioner i bland annat Tyskland och Nederländerna, en aktivitet som fortsätter i Mariestad numera med nya elever varje år, och inte nödvändigtvis i samband med något Commenius-projekt. Det har varit stora upplevelser för de involverade eleverna och kanske än större för de involverade lärarna som flera gångar har återvänt till de knutna kontakterna och haft likadana återbesök i Sverige från de tidigare partnerskolorna. Nyttan av lärarmobiliteten som dessa projekt har åstadkommit, i Tyskland, Nederländerna, Polen, Finland och andra länder, är svår att utvärdera. Utan tvekan har spridningseffekten till elever blivit betydligt större genom de deltagande lärarnas undervisning på hemmaplan än vad som hade blivit fallet om man erbjudit ett fåtal elever möjligheten att resa till något av länderna inom projekten.1
Ett gymnasieprojekt
Vid Platengymnasiet i Motala har man i några år under 2000-talet deltagit i ett större projekt om värdegrunden i det demokratiska samhället och haft en mobilitet med studentgrupper mot Ryssland och Ukraina. Detta projekt utgick från Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. När projektet avslutades fortsatte man med eget projekt med värdegrundsfrågor, kulturella och miljö/hållbar utvecklingsfrågor med 3 gymnasier i Minsk Vitryssland, Poltava Ukraina, och S:t Petersburg i Nordvästra Ryssland. Projektet pågår nu under 2011/12 och verkar så långt fungera utmärkt. Olika grupper av elever, 30 till antalet från olika gymnasieprogram, har tillsammans med totalt åtta lärare besökt de olika skolorna under hösten 2011. Alla elever har bott hemma hos elever på värdskolan och deltagit i den skolans arbete. I slutet av april 2012 arrangeras ett utbyte där liknande antal elever och lärare besöker Motala. Under detta besök bor alla elever hemma hos de elever som de har varit värdar för tidigare och följer deras
1 Projektet är beskrivet på
skolvardag. Under de dagar som alla elever som har deltagit i projektet tillsammans med de i Motala som inte deltog i mobiliteten är samlade kommer alla olika grupper att lägga fram sina egna arbeten och de gemensamma arbeten som har växt fram under projektet via e-post- kontakter eleverna emellan.
Projektet ger alla deltagande elever på hemgymnasiet möjlighet att delta under strukturerade förhållanden. Avsikten är att de ska stifta bekantskap med jämnåriga i annat land, som har under andra levnadsvillkor och andra perspektiv på livet och i samarbete med dem prova på att söka sig fram till gemensamma resultat i betydelsefulla ämnesförankrade perspektiv inom deras respektive gymnasieutbildning.
Det är icke möjligt att beskriva vilken betydelse detta projekt får för de deltagande i det långa perspektivet. Av vad som framkommit så här långt under projektets gång verkar resultaten lovande. Det har varit tydligt att de fick en vidgad och förändrad syn på tillvaron genom människorna de mötte under sin vistelse på de andra skolorna. Likaså har entusiasmen, engagemanget i och energin till att arbeta med projektets måluppfyllelse varit tydlig. Det verkar vara liknande upplevelser som de till Motala kommande eleverna förväntar sig.
Efter konferensen redigeras allt material och publiceras slutligen i en skriftlig rapport och blir på detta sätt tillgängligt för allmänheten.
Projektet är till största delen finansierat av Visby-programmet som administreras av Svenska institutet och Platengymnasiet har bidragit med viss finansiering av projektet.
Ett högskoleprojekt
Hur upplever studenterna sitt deltagande i internationella utbytesprojekt och vilka kan konsekvenserna bli? En kortfattad beskrivning ges av en student som har deltagit i ett utbyte med ett afrikanskt land.
För ett antal år sedan erhöll studenten Emma Gustavsson, numera Björner, ett MFS-stipendium till ett projekt vid Mzuzu University i Malawi. Under en del av hennes tid där vistades även jag vid universitetets teologiska institution och följde på avstånd hennes arbete. Därefter har jag tidvis följt hennes olika akademiska och icke akademiska förehavanden. Efter ett lyckat arbete och avslutad examen i medie- och kommunikationsvetenskap vid
Högskolan i Jönköping är Emma nu doktorand i marknadsföring vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms Universitet. Vägen dit har gått via arbete i studentkåren, studier i USA, arbete i två och ett halvt år i Kina, bland annat på den svenska paviljongen vid världsutställningen i Shanghai Expo 2010. Nu doktorerar Emma vid Stockholms universitet. Allt började med ett studieuppehåll i ett annat land under andra existensvillkor och med en helt främmande kultur. Själv skriver hon på företags- ekonomiska institutionens hemsida följande om sin framtid:
- Jag har nyligen påbörjat forskarutbildningen och kommer de närmaste åren att studera ett ämne som ger mig möjlighet att vidareutveckla mina intressen för såväl marknadsföring (branding) av städer samt för Kina, kinesisk kultur och det kinesiska språket, vilket känns väldigt spännande! Om 10 år hoppas jag att jag jobbar internationellt (gärna med fokus på Kina och Sverige) med människor från olika länder och kulturer, inom marknadsföring och ledarskap samt med nära anslutning till akademien och näringslivet.
Finansieringen då?
Det är kommunernas eller de privata skolornas huvudmäns uppgift att finansiera den pågående undervisningen och därmed också de inter- nationella delar som ingår i den. Verkligheten är dock en annan, och de flesta inslag i undervisningen av internationell karaktär finansieras med medel utifrån. Det kan vara ideellt arbetande lärare som finansierar tillsam- mans med föräldrar och som dessutom arbetar gratis (sådana finns det en hel del av), Svenska staten, EU eller privata fonder. I vilket fall som helst så får lärarna som ställer upp och tar ansvar för att skaffa och vårda inter- nationella kontakter samt deltar i utbytesprojekt sällan något arvode för sina insatser, och när det ändå sker står ersättningen inte i någon rimlig proportion till det stora arbete som läggs ner. Det lönar sig att söka på Svenska institutets och Internationella programkontorets hemsidor för att orientera sig om vilka möjligheter till projektstöd som finns tillgängliga just vid aktuell tidpunkt, när man vill sätta igång något projekt av den ena eller andra karaktären.2 Möjligheterna för finansiering av skolprojekt ändras
ibland och man får uppdatera sin kunskap om detta hela tiden.