CITERINGSKONTEXTANALYS

Här listas resultaten över referatverb och ledtrådsord (cue words) som hittats i citeringarnas kontext. Citeringskontexten definieras i mitt fall av den mening där hänvisningen till YouTube görs i den löpande texten. Jag har undersökt olika aspekter av citeringskontexten och redovisar resultatet av dem under egna rubriker: referatverb, ledtrådsord och integrerad & icke integrerad.

4.2.1 Referatverb

Här listas de extraherade referatverben ur citeringskontexten.

RESULTAT

Följande referatverb har hittats i samband med referenser till YouTube-videor:

n Referatverb

4 show(n)(ed) 2 reports

1 according to, says, aims, attributed, discuss, understood, demonstrated, found, claim, pointed to, acknowledged, spoke of, spoke about, sings, watched, watching, defines, mentioned, described, address

ANALYS

De verb som hittades i citeringskontexten hade stor spridning, de allra flesta var ”singlar” som endast dök upp en gång i materialet, men de två verb som kom högst upp på listan över referatverb var show (med olika ändelser) 4 st, och reports 2 st. Dessa är av typen faktiva verb och valet av dessa verb indikerar att författaren uppfattar det hänvisade materialet som korrekt (Swales, 2014). Däremot bör förekomsten av referatverbet show i videoreferensernas citeringskontexter, kopplas till referensernas medium, snarare än att informationen uppfattas som korrekt av författarna – videon visar (eng. shows) ett fenomen. Jämför med den faktiva betydelsen av show i ”this study shows” och ”the video shows”.

Urvalet i studien är dock för litet och spridningen för stor att jag ska kunna dra slutsatser av referatverbens användning, men på samma sätt som citeringsbeteenden i fråga om citeringens syfte är högst individuellt (Cronin, 1984), är troligtvis valet av verb i citeringsförfarandet det också.

4.2.2 Ledtrådsord

I citeringarnas omgärdande text extraheras ledtrådsord (eng. cue words) som kan berätta om, och ge en ledtråd om referensens innehåll eller referensens kontext. Utifrån de givna sökkriterierna antas att citeringarna går till videolänkar, men finns det explicita ledtrådar som talar om det, eller vad videoreferensen innehåller, i den omgärdande texten?

RESULTAT

Ledtrådsord i videociteringskontexten:

n Ledtrådsord

8 video (promotional*, demonstration*)

4 documentary

3 talk(s) (TEDx, public*)

3 interview

3 YouTube

2 study

1 social media links, illustration, description, website, simulations, lecture, speech, recording, film, animation, clip, conference

Av de ledtrådsord som återfinns i materialets citeringskontexter är 50% av den typ att de direkt antyder hänvisning till rörligt material: video, documentaty, YouTube, social media links, simulation, film, animation och clip. Andra hälften är ord som ger ledtråd om den citerade referensens innehåll t.ex. interview, lecture eller public talk.

Av de totalt 65 undersökta citeringskontexterna, innehåller 29 st ledtrådsord som berättar något om den citerade referensens medium – hur informationen förmedlas. Jag kallar detta citeringsförfarande för medium-integrerad citering.

ANALYS

Det som utmärker resultatet i fråga om ledtrådsord, är att det så ofta integreras ett medium i videoreferensernas citeringskontext. Att ange källans medium i 3

kontexten kan liknas vid Swales (1990) integrerad citering (se s.18) då den kopplar citeringen till ett medium, istället för ett namn eller årtal. Det gör också att i dessa fall finns kopplingar till ett påståendes historia vilket gör att de inte är så starka som faktaskapande citeringar (Latour, 1978).

Medium i den betydelsen för något som kan lagra, överföra och förmedla information.

4.2.3 Integrerad eller icke-integrerad

Som en del i att undersöka videoreferensernas gestaltning analyseras hur citeringen är gjord, hur den explicit ser ut i den löpande texten. Är citeringen integrerad: finns ett namn eller upphov i samband med citeringen, eller är den icke-integrerad: namn/upphov i parentes, eller endast not (siffra i parentes)?

RESULTAT

I materialet återfinns 68 st. citeringar där citeringen gjorts i löpande text på ett sätt som gjorde det möjligt att bedöma om citeringen är integrerad eller

icke-integrerad (Swales, 1990). Det totala antalet referenser till YouTube i

materialet är 66 st, men i ett par artiklar förekommer videoreferensen två gånger i den löpande texten, därav den avvikande siffran.

76,5% (52 st) av citeringarna är av typen integrerad och av dessa icke-integrerade är 67,3% av det slaget att de endast består av en siffra i parentes. De integrerade citeringarna är 23,5% (16 st), men sett till antalet artiklar med

integrerade citeringar förekommer de endast i tio av artiklarna. Av de integrerade citeringarna förekommer främst (80%) i artiklar som är

publicerade i tidskrifter som databasen Scopus klassar som Social Science och

Arts and humanities.

Nedan följer exempel på icke-integrerad, ’icke-integrerad (endast not)’ och

integrerad citering ur materialet:

Icke-integrerad

”This clip begins with Henry in a confused and unresponsive state, typical of many older adults living with dementia (see Music & Memory 2011)” (#1075, Bilaga 1)

Icke-integrerad (endast not)

”Three more big data characteristics are mentioned in [2, 3], which are variability, veracity, and complexity.”

(#975, Bilaga 1)

Integrerad

”The interested reader may find demonstration videos of the presented application in a study by Pires and Azar (2018a).”

(#450, Bilaga 1)

ANALYS

Att de integrerade citeringarna förekommer främst inom samhällsvetenskap och humanistiska ämnen, stämmer överens med tidigare studier på citeringskontext (Hyland, 1999) – även siffran för andelen icke-integrerade citeringar var hög (68%) i Hylands studie. Här skulle det vara intressant att se om den ganska stora andelen icke-integrerade (endast not), gäller enbart citeringarna till videoreferenser i de undersökta artiklarna. Är det ett aktivt val av författarna att göra så för just videohänvisningar, att författarna medvetet stärker citeringen, ur ett retoriskt perspektiv (faktaskapar), genom att helt utelämna agent (Latour, 1987)? Det troligaste är dock att det handlar om

annotation – det är vanligt att den stilmall som används till artiklarna

innehåller hypertext, där noterna är klickbara och som läsare kan man länkas automatiskt till referensen i referenslistan. Därav blir upphovet till referensen överflödig i citeringen då läsaren så snabbt kan komma åt referenslistan och den angivna referensen.