DE UNDERSÖKTA ASPEKTERNA

Under den här rubriken beskrivs de olika teman, eller aspekter av videoreferenser, som har använts för att besvara frågeställningarna – både hur och varför de har undersökts förklaras. Valet av de undersökta aspekterna utgår från den teoretiska ram (se 2.5, s. 25) som byggts upp av utvalda delar från tidigare forskning och som används som ett analytiskt verktyg.

3.4.1 Antal videoreferenser och åtkomst

Två enkla aspekter av videoreferenser undersöks – hur många referenser till YouTube finns i urvalet, samt om materialet är tillgängligt? Dessa två aspekter har undersökts och kodats samtidigt. Tillvägagångssättet har varit att söka igenom referenslistorna i artiklarna från den samplade träfflistan (se Bilaga 1) och antalet referenser till YouTube i de enskilda artiklarna har noterats i ett kodningsschema (se Bilaga 2). Referenserna, som består av en länk, har sedan undersökts för åtkomst – fungerar länkarna?

Antalet videoreferenser per artikel kan t.ex. visa på om det är vanligt att författare som hänvisar till YouTube-material gör det flera gånger i en och samma artikel.

För att undersöka åtkomsten och eventuella problem med trasiga länkar till refererade videofilmer, har de refererade länkarna testats och i vissa fall har enklare modifikationer behövt göras för att komma åt materialet – t.ex. genom att ta bort mellanslag eller bindestreck, som smugit sig in i vid automatisk radbrytning.

3.4.2 Klassificering av citeringssyfte

Inspiration för bedömningen av citeringarnas syfte kom från följande citat:

I used a rough content classification of the articles. I tried to reduce subjectivity of classification by using simple and straightforward categories… (Spiegel-Rösing, 1977, s. 98)

För att kategorisera videoreferenserna utifrån deras användning eller syfte i texten, används Smalls (1982) sammanfattande kategorier som beskrivits tidigare i litteraturavsnittet (se Tabell IV, s. 15). Även om Small själv menade att det var stora skillnader i resultatet av sammanställningen så kommer Smalls metod långt med att berätta om citeringars övergripande syfte.

Kategorierna från Tabell IV (se s. 15) har modifierats något för att passa det insamlade materialet. Framförallt har kategorin som Small kallar supported behövt en bredare innebörd – här används snarare definitionen av Spiegel-Rösings kategori #8 från Tabell II: Cited source substantiates a statement or

assumption, or points to further information. Det saknas också en kategori för

kalla genererad. En genererad citering är en slags självcitering där någon av artikelförfattarna har producerat och laddat upp en video själva på YouTube som sedan hänvisas till i artikeln. Den här typen av citering är unik för just referenser till video och behöver finnas med som en tilläggskategori vid sidan av citeringssyftet och självciteringen. Genererad kan kombineras med någon av de andra syfteskategorierna, men jag har försökt att undvika dubbla kategoriseringar så långt det är möjligt annars. Nackdelen med de breda kategorierna är att nyanserna och detaljnivån blir lägre, men med tanke på det samplade urvalets storlek blir detaljnivån tillräcklig.

Smalls (1982) sammanfattande kategorier består av fem kategorier, men endast tre av dessa återfinns bland de undersökta artiklarna: noted only, applied och

supported. Kategorierna refuted och reviewed återfinns inte i det samplade

urvalet. Tillägg på citeringarnas syfte har gjorts i samband med kodningen: om den hänvisade referensen är en självcitering och om självciteringen är en s.k.

genererad citering.

1. Endast noterade: Hit klassas citeringar vars referenser endast

noterats och där innehållet i videon inte är relevant för artikelns syfte.

2. Applicerade: Hit klassas citeringar där referenserna har

använts som underlag för metod eller som empiriskt material.

3. Stödjande: Hit klassas citeringar som stödjer budskap i

citeringskontexten med hänsyn tagen till videoreferensens innehåll. Även om citeringen endast är en not och görs oengagerat har syftet bedömts på liknande sätt som Spiegel-Rösings ( som stödjande då noten pekar på en relevant och logisk videoreferens i sammanhanget. Small (1982) klassade sådana referenser som (noted only). Jag har vägt in referensens innehåll i samband med klassificeringen av syftet. Small (1982) och de klassificieringsmodellerna som han förenklade tog i de flesta fall endast hänsyn till citeringskontexten (den textpassage innehållandes citeringen) – citeringsyftet var i dessa fall oberoende av referensens innehåll.

4. Tillägg (Självcitering och genererad): Som tillägg till

citeringssyftet har citeringar som görs till videoreferenser där författaren eller medförfattarna medverkar, t.ex. i en inspelad föreläsning, eller en video som citerande författare har producerat och laddat upp på YouTube själv, sk genererade citeringar, noterats.

3.4.3 Relevans

Med inspiration hämtad från McCain & Turner (1989), som nämnts tidigare i avsnittet Tidigare forskning, ämnar föreliggande studie att bedöma relevansen av referensen för den citerande artikeln. Bedömningen görs endast utifrån två kriterier: relevant eller icke relevant. Att använda fler nyanser av relevansgrad

liknande Canos (1989) ”Utility levels”, med fyra nivåer av relevans, kräver förkunskaper inom artikelns ämne för att kunna göra en fullständig bedömning eller att författaren själv gör relevansbedömningen. Ytterligare en anledning till att endast använda två nivåer av relevans, är att i slutsatserna till studier som berör relevans (Cano, 1989; Tang & Safer, 2008), används inte nivåskillnaderna, utan diskussionerna rör i stort sett bara huruvida referensen är

relevant eller icke-relevant.

Bedömningen har utgått från artikelns abstract och har videoreferensen ett innehåll som tangerar ämnet eller på annat sätt är logisk i sammanhanget är den klassad som relevant. En icke-relevant videoreferens är en video som är överflödig (jämför tidigare beskrivna perfunctory-citeringar) och självständig utan att tillföra artikeln med kunskap, metod- eller diskussionsunderlag.

3.4.4 Placering

Var i artikeln finner vi hänvisningar till videomaterial? Tidigare forskning har studerat referenser till andra dokument, ofta vetenskapliga textbaserade referenser, men i denna studie handlar det om en särskild typ av källa, en visuell. Finns det mönster i användningen i fråga om placering? Är t.ex. videoreferenserna oftare behandlade i introduktionen (som brukar vara en friare del av artikeln, där bakgrunden till ämnet presenteras, ofta med en aktuell händelse eller nyhetsartikel som refereras)? Eller förekommer videon oftare i diskussionsavsnittet? Flera studier har gjorts på citeringars placering, bl.a. Cano (1989) och McCain & Turner (1989), och då i syfte att undersöka citeringarnas relevans. McCain & Turner (1989) menar att det är ”rimligt att anta” att citeringens placering i en strukturerad text, har ett samband med den uppfattade användbarheten av det refererade verket. 


För att ta reda på var i texten en videoreferens behandlas, utgår bedömningen från den tidigare nämnda IMRAD-strukturen, som är en vanlig struktur och modell för hur vetenskapliga artiklar är uppbyggda. Benämningarna på strukturens delar (eng. introduction, method, results and discussion) definieras med att också innefatta de underliggande delarna: Background i introduction,

material i method, samt conclusion i discussion. Detta för att underlätta

kodningen och lokaliseringen av videoreferenserna. Ibland finns ingen tydlig introduktion, men istället finns ett avsnitt som ger oss en bakgrund – samma sak gäller för diskussion och sammanfattning.

Några av studierna (Cano, 1989, och McCain & Turner, 1989) definierade placeringar av citeringar med hjälp av percentiler eller procentuella delar av artikeln, som de sedan tolkade som introduktion, metod, resultat och diskussion. Nackdelen är att många artiklar inte följer den strukturen linjärt eller att avsnitten inte fördelar sig jämt mängdmässigt. Samhällsvetenskapliga artiklar har en friare struktur och relativt ofta ett större diskussionsavsnitt och då skulle percentil-metoden bli missvisande. Fördelen med metoden är dock att det inte görs några subjektiva bedömningar i kodningen, utan det görs först i analysen. Att göra bedömningen av placeringen utifrån en innehållsanalys av artiklarna i fulltext, är tidskrävande, och i vissa fall en helt subjektiv bedömning då tydliga rubriker i artiklar saknas. Fördelen är precisionen i

metoden: ligger ett metodavsnitt i slutet av en artikel så blir bedömningen rätt med denna metod, och hade kanske tolkats som diskussionsavsnitt med ”percentil-metoden”.

3.4.5 Innehållsanalys – videotyp

En enklare typ av innehållsanalys av videoreferenserna görs för att bedöma i stora drag vad det är för typ av video som har refererats. Är det en dokumentär, spelfilm eller inspelad föreläsning som refereras? Analysen går ut på att sätta en lämplig ämnesrubrik för innehållet i videoreferensen.

Tillvägagångssättet för denna analys har varit att lokalisera länken till YouTube-materialet i den vetenskapliga artikelns referenslista och sedan besöka den och titta på filmen för att sedan bedöma videon. Att kategorisera videorna utifrån YouTubes egna videokategorier hade varit en bra metod för att slippa subjektiva bedömningar. YouTube-kategorierna är ämnesord som t.ex. Sport eller Utbildning, som uppladdaren av videon själv väljer att indexera materialet med vid uppladdning av videon. Dessa kategorier berättar inte så mycket om videons innehåll – under YouTube-kategorin Sport, återfinns både dokumentärer och föreläsningar om sport. Ett exempel ur mitt urval som visar bristerna i att använda de indexerade etiketterna är en animation av en studies resultat, som i YouTube går under rubriken ”Människor och bloggar” (se artikel #550 i Bilaga 1), men som egentligen borde ligga under en rubrik med namnet ”Vetenskap” eller liknande.

Istället valdes att kategorisera filmerna med egna, relativt breda kategorier baserat på en analys av innehållet i filmerna. Innehållet i filmerna bedömdes i stora drag och exempel på de etiketter som tilldelats filmerna efter innehållsanalysen är t.ex: dokumentär, inspelad föreläsning, tv-inslag.

3.4.6 Citeringskontext

Hur gestaltas referenser till videor i vetenskapliga artiklar? Hur ser citeringskontexten ut för hänvisning till video? Vilka är dess beståndsdelar och vad kan de berätta om videoreferensernas funktion?

Citation context analysis is essentially a content analysis of citations involving careful reading of the text surrounding a citation so as to determine what functions it serves for that paper. (Lin et al., 2013)

Den kontextuella delen av studien avser att undersöka citeringarnas kontexter.

Citeringskontexten definieras som den text-passage eller mening som

föranleder eller innehåller själva citeringen. Artiklarna har genomsökts för att lokalisera hänvisningen till videoreferensen (samma förfarande som i metoden för att bedöma citeringens placering). Meningen som innehåller citeringen har sedan kopierats och förts in i kodningsschemat (se Bilaga 2).

Exempel på citeringskontexter från de undersökta artiklarna:

”For every 30 cm of sea level rise, coastlines move inland by 30–100 m on average [12,13].” (artikel #200, Bilaga 1)

”The programs are also available at many social media links (22,

23).” (artikel #100, Bilaga 1)

De delar och omständigheter av citeringskontexten som undersöks:

Integrerad eller icke-integrerad – hur gestaltas själva citeringen? Referatverb – vilka verb förekommer i samband med citering till video? Ledtrådsord (eng. cue words) – vilka ord ger ledtrådar eller en antydan

om vad för slags information som är citerad?

Om citeringen görs integrerad eller icke-integrerad (Swales, 1990) i citeringskontexten visar hur en videoreferens gestaltas i löpande text och det är intressant att se om det finns mönster i citeringsförfarandet. I kodning och datainsamlingen har de fall med icke-integrerade som enbart görs med siffra noterats, då de helt utelämnar en agent vid citeringen och går att likna vid citeringstypen perfunctory.

Att extrahera referatverb ur citeringens omgärdande text kan t.ex. tala om hur den citerande författaren uppfattar innehållet i en videoreferens. I analysen av citeringskontexten letar jag också efter ord som ger ledtrådar (eng. cue words) eller antyder något om vilken typ av videomaterial, företeelse, eller medium som citeras.

3.4.7 Replikerbarhet och klassificeringsnivå

Beskrivning av metodens tillvägagångssätt har strävat efter att vara tydlig och utförlig så att den går att replikera. Själva datainsamlingen går att replikera, men det är främst i fråga om klassificeringen av citeringssyftet som

replikerbarheten kan bli ett problem då det där görs subjektiva bedömningar.

Därför valdes kategorier från ett klassificeringsschema (Small, 1982) med breda kategorier för att så långt som möjligt undvika subjektiva bedömningar. Med breda kategorier är det dessutom större chans att bedömningen görs på liknande sätt vid en eventuell replikering av studien. Samtidigt som breda kategorier underlättar replikering, görs det på bekostnad av nyanser i undersökningen.

Eftersom uppsatsen har ambitionen att ge en övergripande bild av videoreferensernas roll i vetenskapliga artiklar, har nivån på klassificeringarna bedömts som tillräckliga. För fler nyanser krävs, förkunskap i ämnen, och då videoreferenser är så sällan förekommande, är det svårt att hitta ett tillräckligt stort urval inom ett specifikt fält som man anser sig behärska. Fler nyanser, som t.ex. de 34 kategorier för citeringsanvändning som Gerzone & Mercer (2000) listar, riskerar att göra generaliseringar och analyser mycket svåra.

4 Resultat och analys

Under denna rubrik redovisas resultaten av analyserna och kodningen av artiklarna från det samplade urvalet (se Bilaga 1). Underrubrikerna i kapitlet motsvarar de kategorier eller teman som jag valt att undersöka artiklarna, citeringarna och videoreferenserna utifrån. Varje tema börjar med ett sammanfattat resultat, som sedan följs av en kortare analys kopplat till det som tagits upp i avsnittet Tidigare forskning. Egna tankar och slutsatser kring resultatet tas upp senare i det följande diskussionsavsnittet.