Civilsamhälle och kultur

Diskursen som vi lade märke till vid analys av debattprotokollen, är diskursen om hur nyanlända bör anpassa sig efter det svenska samhället. Det talades främst om hur de andra gruppen, det vill säga de nyanlända inte ansågs ha de rätta kvalifikationerna för att kunna integrera sig i det svenska samhället. I denna diskurs problematiserades de mänskliga möten och relationerna mellan de som kommer till landet och de som redan är en del av landet.

Dessa mänskliga möten kan enligt Sverigedemokraterna uppfattas som möten mellan olika kulturer och identitet i samhället. Det som var centralt i Sverigedemokraternas debattinlägg var hemkänslan i svenska samhället och individens identifiering med majoritetssamhället.

Sverigedemokraterna problematiserar resterande partiernas definition av en lyckad integration och tyder på att en lyckad integration sker när den nyanlända invandraren identifierar sig med det svenska samhället och även känner att hen tillhör i samhället.

Citaten nedan presenterar antaganden bakom den problemrepresentationen vid diskurs om analys:

“Det jag efterfrågar och saknar i politiken är vad man vill göra för att faktiska möten ska ske mellan dem som kommer till vårt land för att bli en del av vårt land och vårt samhälle och dem som redan är en del av vårt samhälle. Vad vill man göra för de riktiga mänskliga mötena

och mänskliga relationerna?” (Bieler, Sverigedemokraterna, Protokoll 2015/16:6)

Detta citat visar en tydlig förklaring över Sverigedemokraternas påstående om ”Mänskliga möten”. Partiet fokuserar sig på möten som kan komma att ske mellan nyanlända och svenskar i samhället. Dessa mänskliga möten eller relationer, utöver förklaring innan, kan även uppfattas som möten mellan olika kulturer och värderingar i samhället.

Värdet på mänskliga relationer identifierades även i citatet nedan:

“Men som jag sa inledningsvis är det mer av samma politik som hittills inte har fungerat - en

mänskliga relationer. Det bygger på att man får möta majoritetssamhället, vilket inte sker så länge vi delar upp oss i olika grupper beroende på om vi är födda här, har bott här länge eller

nyligen har kommit hit” (Bieler, Sverigedemokraterna, protokoll 2017/18:7)

I detta citat anser Sverigedemokraterna att integrationspolitiken inte fungerar just för att man fokuserar på faktorer som utbildning och arbete, som enligt resterande partier är faktorer för en lyckad integration. Här påpekar Sverigedemokraterna ytterligare att mänskliga relationer är nyckeln till en fungerande integration. De tydliggör detta påstående genom att förklara att integrering handlar om att möta majoritetssamhället, vilket i detta fall är det svenska

samhället. Vidare i citatet framkommer det en tydlig kategorisering av människorna i samhället. Kategorien består av de som är födda här, det vill säga svenskar, de som har bott här länge, det vill säga invandrare och till sist de som nyligen har kommit hit, vilket kan uppfattas som nyanlända. Sverigedemokraterna menar vidare att så länge man delar in

samhället i olika grupper kan mötet med majoritetssamhället inte inträffa vilket resulterar i en misslyckad integration.

Dessa citat kan förklaras utifrån Stuart Halls (1997) teori om ”vi” och ”dom”. Konstruktionen av ”den andre” baseras på antaganden om att minoriteter har en tendens att representeras annorlunda i förhållande till majoriteten och dess norm. Detta menar Hall skapar attityd och uppfattningar om dem. Utifrån detta kan man se en tydlig fördelning av ”vi” och ”dom”, mellan nyanlända som minoritet och svenskar som majoritet, i citaten ovan. Vi kan även identifiera tydliga attityd gentemot nyanlända i samhället med uppfattningarna om att dem och deras levnadssätt är annorlunda, i förhållande till det svenska samhället och dess levnadsätt. Genom denna uppfattning problematiserar Sverigedemokraterna nyanlända invandrare i samhället och menar att dem inte anses ha rätta kvalifikationerna för att integrera sig i samhället, samtidigt som dem inte anses ha den rätta inställningen för att både bidra i samhället samt samarbeta med majoritetssamhället för en lyckad integration.

Det mänskliga möten mellan nyanlända och svenskar kan förklaras utifrån Modoods (2016) förklaring av medborgaretik i mångkulturalism. Medborgaretik är de moral eller normer i hur människor i ett samhälle förhåller sig till varandra som medborgare. Bortsett från de åtgärder som finns för nyanländas etablering i samhället är även medborgaretik en väldigt viktig faktor för nyanlända och deras integrering. Med tanke på Sverigedemokraternas antaganden om att nyanlända invandrare är annorlunda i förhållande till majoritetssamhället, kan de

mänskliga mötena mellan nyanlända invandrare och svenskar i samhället uppfattas som ett integrationsproblem.

Detta kan enligt Sverigedemokraterna även uppfattas som ett problem med tanke på partiets främjande av Assimilation. Att sverigedemokraterna anser att integration bygger på att man möter majoritetssamhället och därefter menar att det inte kommer äga rum så länge man delar in samhället i grupper, kan förklaras utifrån Milton Gordons (1964) politisk- och identitets assimilation. Genom att de nyanlända i Sverige möter de svenska medborgarna i samhället, resulterar i att de senare smälter samman med majoriteten och skapar en känsla av tillhörighet och därmed känner en identifikation i majoritetssamhället. När de nyanlända väl känner sig som en del av samhället sker det en så kallad politisk assimilation (Gordon 1964) vilket resulterar i att man längre inte delar in samhället i olika identitetsgrupper såsom nyanlända, invandrare och svenskfödda, vilket då orsakar till att minoriteten slutar existera i förhållande till majoritetssamhället. Framställningen om att Sverigedemokraterna anser att en lyckad integration är när man som minoritetsgrupp möter majoritetssamhället och därmed blir en del av dem. Detta kan leda till att minoritetsgrupper, som i detta fall är medborgare med en utländsk bakgrund, blir tvungna att avstå från sina egna identiteter, kultur och värderingar (Popoola, 2012, s.20).

En ytterligare diskurs vi lade märke till vid analys av material var diskursen om

medborgarnas rättigheter samt de varierande kultur och värderingar som existerar i samhället.

Sverigedemokraterna problematiserar minoritetsgruppens kultur och värderingar, som något som inte passar in i det svenska värderingarna och uppfattas som avvikande i det svenska samhället. Genom att de associerar termer som hedersvåld och tvångsgiftermål bland minderåriga, brott som rån och våldtäkt samt terrorism med utrikes födda i landet, problematiserar sverigedemokraterna de nyanländas kultur och värderingar.

Att partiet associerar religionen Islam med hedersvåld visar en tydlig diskriminering gentemot en grupp i samhället.

Socialdemokraterna var den parti som fokuserade minst på varierande kultur och värderingar som existerar i samhället. Istället för att problematisera detta fokuserade dem relativt mycket på Sverigedemokraternas diskurs och problematiserade detta. Sverigedemokraternas sätt att tänka kring varierande kultur och värderingar i samhället och deras begränsning av

medborgarnas rättighet problematiserades. När det gäller Moderaterna fann vi inga diskurser om denna problematisering.

Citaten nedan presenterar ytterligare antaganden bakom den problemrepresentationen vid diskurs om analys.

“Vi ser hur hedersvåldet breder ut sig i Sverige. Vi får alltmer av det. Det är alltid svårt med siffror på det här området eftersom det finns en stor osäkerhet, men enligt vissa är det runt

100 000 minderåriga i Sverige som själva upplever att de kanske inte kommer att få välja vem de ska gifta sig med utan kommer att bli bortgifta” (Vinge, Sverigedemokraterna,

protokoll 2018/19:7)

I citatet ovan menar Sverigedemokraterna att ökande av nyanlända i samhället har resulterat till ett ökande av hedersvåld. De förknippar negativa faktorer som tvångsgiftermål och hedersvåld med nyanlända invandrare, vidare problematiserar de denna typ av värdering och kultur och upplever det som något avvikande jämfört med svenska värderingar.

Att Sverigedemokraterna även använder sig utav påståendet ”vi får alltmer av det” bekräftar att denna typ av avvikande värdering inte associeras med det svenska samhället och därmed uppfattas som något icke-svenskt. För att stärka deras argument redovisar dem i citaten ovan en siffra på hur många minderåriga som riskerar att bli bortgifta. Dock är källan för detta otydligt, då dem inte referera till någon eller något. Här sker det därmed en intertextualitet med hänvisning till en otydlig källa, med användning av siffror för att bygga upp deras argument. Citatet visar är även låg modalitet, med anledningen att Sverigedemokraterna inte kan hänvisa faktapåståendet till en siffra.

“Man har inom socialdemokratin inte riktigt lyft upp frågan om hedersvåld eftersom man har varit rädd för att tala om det, varit rädd för att stöta sig med islamistiska krafter och andra

krafter som tänker sig att det gynnar främlingsfientlig”. (Vinge, Sverigedemokraterna, protokoll 2018/19:7)

I detta citat kritiserar Sverigedemokraterna Socialdemokraternas brist på frågor om hedersvåld, där det kan uppfattas som att Socialdemokraterna undviker frågor som väcker rasism och kritik från ”islamiska krafter”. Att Sverigedemokraterna tar upp termen ”islamiska krafter”, tyder på att dem associerar religionen Islam med hedersvåld. Att

Sverigedemokraterna kopplar religionen Islam med avvikande kulturer som hedersvåld, kan tolkas som en islamfobisk syn.

Dessa citat kan förklaras utifrån Stuart Halls (1997) teori om stereotypifiering. Att

Sverigedemokraterna framställer hedersvåld och tvångsgiftermål som något icke-svenskt och avvikande jämfört med Sveriges kultur och värderingar, konstrueras en stereotypifiering gentemot en grupp som uppfattas som annorlunda. Denna stereotypifiering av gruppen

nyanlända invandrare skapar en framställning av att hedersvåld och tvångsgiftermål är vanligt förekommande bland denna grupp. I ett av citaten ovan använder Sverigedemokraterna termen hedersvåld i samband med ”islamiska krafter”, vilket skapar en legitimering av rasism och diskriminering gentemot människor som associeras med religionen Islam. Detta skapar en ytterligare stereotypifiering gentemot en grupp som betraktas som annorlunda, som i detta fall är muslimer, i förhållande till majoritetssamhället.

Denna stereotypifiering menar Hall bidrar till en fördelning av ”vi” och ”dom”, som även är ett tillbehör för maktskillnader i samhället. I detta fall är den annorlunda gruppen, det vill säga nyanlända, invandrare och muslimer i samhället, som anses ha icke-svenska värderingar, som tvångsgiftermål och hedersvåld. Detta resulterar i att dem som inte följer den svenska normen, andrafieras och blir ”den andra” gruppen. I detta sammanhang blir då svenskar som följer det svenska normen och värderingar, ett ”vi” som framförallt har stor makt i samhället jämfört med den andra gruppen.

“SD slår sig för bröstet i frågor som rör hedersvåld. Man kan nästan tro att SD kämpar för kvinnors frihet eller för ett jämställt samhälle. Men det är inte trovärdigt”. (Köse,

Socialdemokraterna, protokoll 2018/19:7)

I detta citat kritiserar Socialdemokraterna Sverigedemokraternas sätt att tala om hedersvåld.

Här kan vi även identifiera en hyfsat hög modalitet, då Socialdemokraterna är tydliga med att Sverigedemokraternas strävan efter ett jämställt samhälle inte är trovärdigt. Vi identifierade även en intertextualitet då Socialdemokraterna använder sig utav Sverigedemokraternas diskurs om hedersvåld för att bygga upp deras argument.

I citatet nedan identifierade vi en ytterligare kritik mot sverigedemokraterna:

“Fru talman! Sverige ska vara ett land som står upp för kvinnor, för jämställdhet och för aborträtten här i Sverige och ute i världen. Vi socialdemokrater kommer aldrig att kompromissa med kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar, oavsett om det är shariapoliser eller SD som hotar denna rättighet. Det är en kamp som vi socialdemokrater

kommer att ta varje dag”. ( Köse, Socialdemokraterna, protokoll 2018/19:7)

I citatet beskriver Socialdemokraterna hur dem anser ett land som Sverige bör vara. Partiet förklarar att Sverige bör vara ett land som står för jämställdhet. Utifrån detta identifierar vi en hög grad av modalitet där Socialdemokraterna står starkt bakom deras ord. I citaten kritiserar partiet även Sverigedemokraterna och menar att det är ett parti som hotar denna rättighet. Här kan det även uppfattas som att Socialdemokraterna tar denna fråga på största allvar och menar att dem kommer kämpa för denna fråga varje dag om det krävs.

“Socialdemokratin är en fredsrörelse. Vi kommer aldrig att acceptera att människors frihet begränsas, oavsett varifrån de kommer” ( Köse, Socialdemokraterna, protokoll 2018/19:7)

I citaten ovan betonar Socialdemokraterna att dem aldrig kommer begränsa människornas frihet i landet oavsett vilket land de kommer ifrån. Här visar Socialdemokraterna att dem inte skiljer på individer i landet och att alla ska ha samma rättigheter oavsett bakgrund eller om du är född i landet eller inte. I citaten lade vi märkte till en ytterligare hög grad av modalitet från Socialdemokraternas sida. Partiet menar att dem aldrig någonsin kommer tillåta att

människors rättigheter i landet begränsas, oavsett om man är född i eller utanför landet.

Socialdemokraternas diskurs om medborgarna i samhället kan förklaras utifrån Moodods (2016) medborgarskaps begrepp i mångkulturalism. Medborgarskap i detta sammanhang är en form av medlemskap, en relation med varandra som måste uttryckas inom en etisk och principiell ram. Den etiska ramen som Modood talar om fokuserar på viktiga idéer som jämlikhet, frihet och demokrati. Att Socialdemokraterna även främjar idén om att alla medborgare i samhället ska ha samma rättigheter oavsett vart man kommer ifrån, kan förklaras utifrån Modoods (2016) jämlikhetsbegrepp i mångkulturalism. Jämlikhet eller lika medborgarskap enligt honom innebär att minoriteter ska få dela på det offentliga tillsammans med majoriteten oavsett olikhet. Detta innebär att minoriteter i samhället har rätten att fritt få

praktisera sin kultur i det offentliga och därmed inte begränsas bara för att deras kultur anses vara annorlunda jämfört med majoritetssamhällets kultur och norm.

Förutom att kritisera Socialdemokraterna kritiserar även Sverigedemokraterna medborgare med en utländskbakgrund och även muslimer i samhället och deras avvikande värderingar i citatet nedan:

“Man ska inte komma hit och försöka pådyvla oss hederskultur eller andra typer av kulturella avarter. Man ska ta seden dit man kommer. Om det inte passar, om man inte kan

acceptera det, finns det andra länder som man kan få bo I" (Vinge, Sverigedemokraterna, protokoll 2018/19:7)

Här menar partiet att, de individer som kommer till landet inte ska tvinga på deras avvikande form av kultur i det svenska samhället. Dessa individer bör även acceptera de värderingar som finns i det svenska samhället, annars menar Sverigedemokraterna att dem inte är välkomna i landet.

“Samtidigt kunde Uppdrag granskning visa att 85 procent av alla överfallsvåldtäkter begicks av människor som är födda utanför Europa” (Vinge, Sverigedemokraterna, protokoll

2018/19:7)

I citaten ovan refererar Sverigedemokraterna till uppdrag granskning och hävdar att ca 85%

av alla överfallsvåldtäkten i Sverige har begåtts utav medborgare som är född utanför Europa.

Att sverigedemokraterna väljer att ta med denna information i deras inlägg medför till att dem på ett eller annat sätt försöker måla upp utrikes födda individer som problematiska. I detta avseende kan människor födda utanför Europa klassas som både nyanlända och invånare som har bott i landet under längre tid. I påståendet ”människor som är födda utanför Europa”

finner vi en intertextuell koppling till Uppdrag gransknings redovisning av antal procent av överfallsvåldtäkt som begåtts. Att Sverigedemokraterna gör faktapåståenden i procent medför en hög modalitet.

“Jag ser att man från Alliansens sida vill öppna det här systemet för personer som är

personer som begår brott av mindre. allvarlig karaktär och personer som begår brott av allra grövsta sort, något som vi såg förra året vid attacken på hela vårt samhälle”. (Bieler,

Sverigedemokraterna, protokoll 2016/17:6)

Detta citat baseras på Moderaternas inlägg om införing av säkerhetsutbildningar. Denna satsning kan uppfattas som en riktning mot nyanlända och ett alternativt tillvägagångssätt för att övervaka dem. Vidare tydliggör Sverigedemokraterna om varför det är nödvändigt med dessa satsningar men en koppling till attacken som inträffade i Sverige år 2017. Det som dock är otydligt är vilken incident Sverigedemokraterna menar, det som är begripligt är att

incidenten förknippas med invandrarbakgrund

I detta citat identifierade vi två tillfällen av intertextualitet. I den första tar

Sverigedemokraterna Alliansens diskurs om nyanlända och sedan förändrar den till deras egen diskurs som andrafierar och på ett eller annat sätt, målar upp minoritetsgruppen som problematiska genom att även koppla in termer som brott. Vidare bygger

Sverigedemokraternas diskurs på Alliansens, vilket skapar en intertextuell kedja. I det andra tillfället identifierade vi en intertextuell koppling mellan invandrare och en attack mot samhället som har inträffat tidigare. Att Sverigedemokraterna bygger sin diskurs om

nyanlända på en tidigare händelse eller incident som skedde året innan debattprotokollet ägde rum, med anledning att förstärka sitt argument, skapar en intertextualitet.

“Vi ser också att allt fler utländska myndigheter på olika sätt försöker varna sina medborgare för att resa till Sverige. Vi har sett det i Storbritannien, i Kanada och i Thailand. De varnar för att det finns en förhöjd terrorrisk. De varnar för att det är stor risk att utsättas för till exempel

rån om man rör sig ute på kvällarna” (Vinge, Sverigedemokraterna, protokoll 2018/19:7)

Citatet baseras på påståendet om att fler utländska myndigheter varnar sina medborgare om att besöka Sverige, med anledningen att det finns en ökad risk för terrorism samt en stor risk för att bli rånad. Detta visar även omvärldens syn på Sverige och dess medborgare där dem förknippar en grupp medborgare i landet med terrorism och brott. Med tanke på

Sverigedemokraternas tidigare citat och deras val av ord i detta citat, kan det uppfattas som att partiet problematiserar nyanlända invandrare i samhället och försöker måla upp

individerna som dåliga. Vidare kan det även uppfattas som att nyanlända invandrare upplevs som de problematiska och farliga medborgarna i landet. Genom att Sverigedemokraterna

använder sig utav utländska myndigheternas, specifikt Storbritannien, Kanada och Thailands, diskurs om Sverige och varierande negativa aspekter, för att sedan koppla de till incidenten som skedde året innan, identifieras en intertextuell kedja.

Dessa citat kan förklaras utifrån Stuart Halls (1997) teori om ”vi” och ”dom”. Att

Sverigedemokraterna väljer att ta med negativa faktorer som brott såsom rån och våldtäkt, terrorism, hedersvåld samt attack mot samhället och invandrare i samma mening, leder till en negativ porträttering av dem, från partiets sida. Genom att sverigedemokraterna, på ett eller annat sätt, väljer att måla upp människor med utländsk bakgrund negativt, medför till en andrafiering av den gruppen i samhället. Denna andrafiering menar Hall är en egenskap som tillskrivs som något ”annorlunda” jämfört med majoritetssamhället, som sedan skapar en fördelning av ”vi” och ”dom”. Denna egenskap påverkar uppfattning av den andra gruppen och skapar attityder som negativa känslor, rädsla och främlingskap, där dem även framställs som dem onda i samhället.

Uppdelningen av ”vi” och dom” förklarar Moodod (2016) skapar en grupp med oproblematiska och normala medborgare, och en grupp som kan klassificeras som problematiska medborgare i samhället, med avvikande normer och värderingar som inte tillhör majoritetssamhället. Att ”de andra” gruppen inte anses ha den givna kultur och värderingar som existerar i majoritetssamhället skapar en stereotypifiering.

Sverigedemokraternas påstående om att dessa människor inte ska tvinga på deras avvikande kultur i det svenska samhället skapar en stereotypifiering, där den andra gruppens kultur och värderingar som anses vara avvikande och icke-svenskt, påverkar synen på den andra gruppen som de problematiska medborgarna i samhället. Som vi nämnde innan förknippar Sverigedemokraterna negativa faktorer som rån, våldtäkt och andra brott samt terrorism med människor med en utländsk bakgrund. Dessa avvikande handlingar och värderingar skapar en stereotypifiering, där dessa uppfattas som stereotypiska handlingar av den andra gruppen.

Denna stereotyp leder till en legitimering av rasism och diskriminering gentemot denna grupp från partiets sida.