Detta kapitel ämnar åt att diskutera och sammanfatta studiens analys och resultat. Detta kommer vi göra genom att dela upp de valda analysfrågorna från Bacchis “whats the problem represented to be?” och presentera och diskutera varje resultat var för sig. I slutet av kapitlet kommer vi att redogöra för förslag för vidare forskning.
1. Hur representeras problemet?
De problemrepresentationerna som vi har kommit fram till, inom diskurs om integration, är diskurser på utbildningsproblem, etableringsproblem, arbetsmarknadsproblem,
språkbildningsproblem, civilsamhälleproblem, kulturproblem och anpassningsproblem. De respektive partierna hade olika förslag på lösningar till problemrepresentationerna, men det framkom även förslag som partierna, specifikt Moderaterna och Socialdemokraterna, enades om. Diskurser om utbildnings- och språkbildningsproblem handlade om hur de nyanlända snabbt skulle utbildas och lära sig språket. Det som präglade denna diskurs är partiernas uppfattning om att de som invandrar till Sverige, inte har utbildning och även inte kan etablera sig effektivt. Diskursen som framkommer här, handlar därmed om hur de nyanlända ska anpassa sig till den svenska modellen och hur de snabbt ska komma in i arbetsmarknaden Anpassningsproblemet vi fann i analysen handlar om hur de som kommer till Sverige måste anpassa sig efter det svenska samhället för att kunna integreras. Från Sverigedemokraternas sida innebär individens anpassning, en anpassning till den svenska samhället och dess normer och värderingar. I denna diskurs problematiserades även de värderingar och normer utanför den svenska. Dessa värderingar och normer utanför den svenska, ansågs vara avvikande och som även inte hör hemma i det svenska samhället. integration inom denna diskurs handlar om människans identifiering med Sverige och även känslan av att tillhöra det svenska samhället.
Här problematiserar Sverigedemokraterna även nyanländas hemkänsla och tillhörighet
samhället, där dem menar att en lyckad integration bara kan ske när nyanlända identifierar sig med Sverige.
För Socialdemokraterna är diskursen av problempresentationen de nyanlända eller invandrarna, där dem menar att integrationen försvåras på grund av nyanländas brist på kvalifikation- Detta resulterar i att integrationen försvåras eftersom de både saknar rätt kunskap och kompetens för att anpassa sig i den svenska samhället.
2. Vilka antaganden ligger bakom denna representation av problemet?
Den andra fråga som vi analyserade materialet utifrån är, vilka antaganden ligger bakom denna representation av problemet? Utifrån analysen upptäckte vi flera varierande antaganden bakom problemframställningarna. Ett antagande var, för att anpassa sig efter svenska värderingar, måste de nyanlända ha ett arbete. Socialdemokraternas och
moderaternas motioner om utbildning samt språkinlärning är grundad på att alla individer som invandrar till Sverige inte har rätt utbildning och inte kan lära sig språket snabbare.
Diskursen som framkommer är alltså de som ska utbilda sig och som partierna menar behöver stöd, är de nyanlända. Samtidigt lägger partierna ansvaret att utbilda sig och anpassa sig i samhället, på de nyanlända. Utifrån detta menar man att om de nyanlända vill ha ett, arbete, ska de utbilda sig och kunna språket. Att inte ha ett arbete anses vara ”osvensk” och
förslagerna som presenteras, framställs utifrån att de nyanlända inte vill arbeta. Det som framkommer här är att invandrarna har icke-önskvärda värderingar och för att integrera så måste de lära sig de svenska värderingarna.
Sverigedemokraternas diskurs om integration utgår från presentationen av nyanlända som annorlunda, i jämförelse med svenskar i samhället. Denna annorlundahet kan även uppfattas som avvikande och icke-svenskt. Utifrån debatten om integration finns det en tydlig negativ känsla gentemot nyanlända och även allmän medborgare med en utländsk bakgrund. Denna negativa syn diskursivt konstrueras genom termer som “hedersvåld”, “terrorism, “brott”,
“våldtäkt” och “Islam”. Den avvikande uppfattningen av medborgare med en utländsk bakgrund beskrivs genom en fördelning av “vi” och “dom” . Där “den andra” gruppen, det vill säga , muslimer, nyanlända och medborgare med en utländsk bakgrund , uppfattas som dem problematiska och farliga medborgarna, som med deras avvikande normer och
värderingar anses vara ett hot mot det svenska samhället och dess värderingar. Uppfattningen om medborgare med en utländsk bakgrund som avvikande konstruerar även en grund
stereotypiska uppfattningar gentemot den gruppen som resulterar i rasism och diskriminering.
4. Vad lämnas oproblematisk i denna problemrepresentation?
Det som lämnas oproblematisk i diskursen är bland annat det svenska folket. I debatten diskuterades inte inrikes föddas roll i integrationen, utan det som uppmärksammades var vad
de nyanlända behövde göra för att passa in i den svenska modellen. I förslag om arbete och utbildning fokuserar sig Socialdemokraterna och Moderaterna på hur de kan stötta nyanlända, men nämner inte inrikes födda individer som behöver stöd på grund av brist på utbildning och inte kan komma in på arbetsmarknaden.
I förhållande till integrationsdebatten föreslås lösningar på problemen som grundar sig på etableringsinsatser. Jämfört med de andra partierna var Sverigedemokraterna den parti som hade en negativ bild på nyanlända och deras värderingar. Med utgångspunkten från att
integrationen medvetet eller omedvetet konstruerar en fördelning av “vi” och “dom” ses vi ett oproblematiskt. “Vi” i detta sammanhang kan uppfattas som svenskar, svenska värderingar och den svenska välfärden. Att sverigedemokraterna ständigt talar om att man ska anpassa sig efter majoritetssamhället, lära sig om det svenska normer och värderingar, tyder på att det svenska samhället allmänt inte är i behov av en förändring. Detta indikerar även på att svenska samhället inte anses vara ett problem, vilket lämnar “den andra” gruppen som problematiska som är i behov av en förändring, för att kunna integreras.
Utifrån detta anser vi att man bör inkludera frågor om diskriminering och fördomar. Att Sverigedemokraterna målar upp “den andra” gruppen, det vill säga nyanlända, medborgare födda utanför Europa och muslimer som problematiska, genom termer som “brott”,
“våldtäkt” och “terrorism” och “hedersvåld”, kan påverka det svenska samhället uppfattning av “de andra”. Denna uppfattning kan leda till en negativ bild av den andra gruppen som baseras på fördomar och stereotyper. Detta kan vara en faktor som försvårar integreringen genom ett upphov av diskriminering på arbetsmarknaden och civilsamhället. Med detta så bör man även uppmärksamma Sverige som ett problem.
Detta kan även förstärkas av vår tidigare forskning i avsnitt 2.1. Masoud Kamali och
Lappalainens utredning utifrån diskurs om strukturell diskriminering. Här förklarar forskarna att man bör sätta fokus på majoritetsbefolkningens integrering i ett mångkulturellt samhälle istället för invandrarnas integration i ett svenskt samhälle.
6.1 Förslag till vidare forskning
Den här studien har undersökt hur Socialdemokraternas, Moderaternas och
Sverigedemokraternas diskurs om integration ser ut efter flyktingkrisen 2015. Framtida studier kan därmed undersöka de resterande riksdagspartiernas diskurs om integration. Dessa partier består utav, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och
Kristdemokraterna. Detta kan man göra genom att undersöka alla Riksdagspartiernas diskurs om civilsamhälle, utbildning, arbete och kultur. En alternativ metodologiskt tillvägagångssätt kan vara en komparativ studie där man jämför alla Riksdagspartier.