Syftet med denna studie var att analysera Socialdemokraternas, Moderaternas och Sverigedemokraternas integrationspolitik efter flyktingkrisen 2015. Syftet var även att jämföra partiernas problemrepresentation och diskurs om integration. Studiens
forskningsfrågor sammanfattas i rubrikerna nedan.
7.1 Hur ser partiernas diskurs ut kring mångkulturalism utifrån debatt om integration?
I analysen kom vi fram till att både Socialdemokraterna och Moderaterna främjar mångfald i samhället. I socialdemokraternas diskurs om integration anser dem att alla medborgare i samhället oavsett bakgrund, ska vara lika värda och ha samma möjligheter.
Socialdemokraterna förklarar även att dem är emot idén om att människors frihet till att praktisera ens religion och kultur begränsas, oavsett vart man är född. Detta tyder på att Socialdemokraterna är öppen för ett mångkulturellt samhälle med olika identiteter, religion och kultur.
I moderaternas diskurs om mångkulturalism utifrån debatt om integration, visar att partiet främjar mångfald i samhället, där dem anser att dessa individer inte ska förändra sin identitet och kultur. Moderaterna menar att vi i Sverige har ansvaret att höja och förändra
invandrarnas kompetens och kunskapsnivå, för att passa in i den svenska samhällets nivå, samtidigt som dessa människor inte ska behöva förändra sin identitet och kultur.
Vi kom även fram till att Sverigedemokraternas diskurs om mångkulturalism utifrån debatt om integration, skiljer sig från resterande partier. Sverigedemokraterna är emot iden om mångfald i samhället, där dem anser att dessa människor har värderingar och normer som anses vara avvikande och inte passar in i det svenska modellen. Sverigedemokraterna påpekar även att dessa människor inte kommer kunna integrera sig i det svenska samhället så länge dem inte efterliknar det svenska normerna och värderingarna, eller med andra ord assimileras till det svenska samhället. Assimilering enligt partiet är att nyanlända och människor allmänt med en utländsk bakgrund ska ge upp sin kulturella identitet och värderingar för att anpassa sig till det svenska samhället. Sverigedemokraterna var även tydliga med att dem anser muslimer, nyanlända och medborgare födda utanför Europa och deras kultur och värderingar som ett hot mot det svenska samhället och de svenska värderingar. Detta tyder på att partiet inte främjar mångfald i samhället och istället föredrar assimilering.
7.2 Vilka likheter och skillnader finns det mellan partiernas problemrepresentationer kring integrationspolitik?
Vid analys av debattprotokollen kom vi fram till att det finns flera skillnader än likheter mellan de tre partierna.
Den enda likheten vi fann var att alla tre partier anser att nyanländas kompetens- och
kunskapsnivå inte når upp till Sveriges nivå, och därmed problematiserar detta. Moderaterna och Socialdemokraterna har liknande problemrepresentationer, där dem vill höja nyanländas kompetens-, språk- och utbildningsnivå. Det som dock skiljer sig är att Socialdemokraterna lägger stor vikt på utbildning och språkinlärning, där dem menar att utbildningen och språket är nyckeln till lyckad integrering i samhället. Däremot menar Moderaterna att nyckeln till en lyckad integrering är arbete och självförsörjning. De menar att utbildning inte är ett
tillräckligt verktyg och påstår att man behöver inskaffa arbeten som är anpassade efter dessa individers förutsättningar.
Sverigedemokraternas problemrepresentation skiljer sig väldigt mycket från moderaternas och socialdemokraternas. Sverigedemokraterna problematiserar nyanländas normer och värderingar och menar att så länge dem inte har svenska värderingar och normer kan dem inte integreras i samhället. De menar således att nyanlända ska kunna identifiera sig med Sverige och känna att landet är deras hemland, de nyanlända ska alltså efterlikna majoritetssamhället, det vill säga svenska folket, för att det ska kunna ske en lyckad integration.
Sammanfattningsvis menar sverigedemokraterna att faktorer såsom utbildning och arbete är inte lösningen, utan det är dessa individers värderingar och normer som måste ändras.
7.2 Hur skapar partiernas diskurs om integration strukturell diskriminering mellan
“vi” och “dom”?
Vid analys av partiernas diskurs om integration kom vi fram till att det tillkommer strukturell diskriminering gentemot olika grupper i samhället. Diskursen om integration visar att de andra gruppens förmåga och kunskap inte anses vara i samma nivå som svenskarna i samhället. Genom att alla tre partier fokuserar sig på nyanländas anpassning till både den svenska arbetsmarknaden och Sverige kunskapsnivå, skapar en nedvärderande bild, vilket kan konstruera ett hinder för dom och deras ingång till den svenska välfärden. Att partierna
gentemot denna grupp, vilket skapar flera (o)medvetna hinder för deras deltagande i arbetsmarknaden. Den strukturella diskrimineringen leder till att de nyanländas och även utrikes föddas kapacitet och arbetsförmåga nedvärderas och slösas bort. Denna
diskriminering hindrar minoritetsgruppens möjligheter till en lyckad integrering i samhället, genom att dem nekas inträde till såväl arbetsmarknaden som bostäder och allmänt i det svenska samhället.
Vi och dom:et skapar maktskillnader i samhället, där vi:et, det vill säga majoritetssamhället, får en ställning i samhället som gynnar dem och även ger en viss makt. Vilket resulterar till att dom:et exkluderas systematisk, som baseras på strukturell diskriminering
En ytterligare diskurs om integration som skapar strukturell diskriminering mellan “vi” och
“dom” är synen om den andra gruppens kultur och värderingar som avvikande i förhållande till Sveriges. Genom att det framkommer en del negativa åsikter och attityder gentemot nyanlända och allmänt utrikes födda, kan det påverka andras bild av den gruppen. Detta kan således skapa en missgynnande bild, som baseras på en del diskriminerande fördomar och stereotyper som kan försvåra integrationen genom att man exkluderar minoritetsgruppen.
Ett tydligt exempel på detta förekommer i avsnitt 5.3, där Sverigedemokraterna uttrycker sig på ett visst sätt om nyanlända och medborgare med en utländsk bakgrund. Genom att
Sverigedemokraterna förknippar termer såsom “terrorism”, “brott”, “våldtäkt”, “hedersvåld”,
“tvångsgiftermål” med människor med en utländsk bakgrund samt muslimer , kan detta påverka andras bild av dem. Genom dessa avvikande termer kan andra människor skapa en negativ attityd och åsikter som baseras på fördomar, vilket kan skapa hinder och försvåra den andra gruppens integrering, och vidare leda till en exkludering i samhället som baseras på strukturell diskriminering.