Utbildning och språk

En ytterligare diskurs som framkommer i debatten är diskursen om hur de nyanlända ska komma in på arbetsmarknaden. Problemrepresentationen som framställs är utbildning och språk, där partierna menar att anledningen till att nyanlända inte kan komma in på

arbetsmarknaden är bristen på utbildning. Lösningen till arbetsmarknadsproblemet är därmed att se till så att de nyanlända får en utbildning och lär sig det svenska språket.

Både Moderaterna och Socialdemokraterna påpekar att, om de nyanlända saknar kunskap, blir det svårt för dem att integrera sig på arbetsmarknaden. Utbildningen menar dem är nyckeln till en lyckad integration och bygger Sverige starkt.

Socialdemokraterna lägger fokus på språket och menar att om de nyanlända lär sig språket, kan etableringen bli mer effektiv. Moderaterna är inne på samma linje och menar, för att effektivisera och förbättra utbildning ska det införas en integrationsplikt. Med

integrationsplikt menar dem krav på̊ utbildning och språkkunskap. Moderaterna menar att, om de nyanlända vill stanna kvar och bosätta sig i Sverige, ska de lära sig språket och

etablera sig effektivare. Däremot sätter inte Socialdemokraterna krav på utbildning och språkkunskap som Moderaterna gör. Socialdemokraterna vidare påstår att utbildning är nyckeln till arbetsmarknaden och även att nyanlända ska få den utrustning de behöver för att komma in i arbetsmarknaden och bli en del av medborgskapet.

Diskursen om språkkunskap och utbildning berör främst de äldre individer som invandrar till Sverige, och både Moderaterna och Socialdemokraterna påpekar hur detta är ett problem som finns i integrationen. I och med att dessa individer är äldre, har de svårt med att lära sig språket.

Sverigedemokraterna motsätter sig av diskursen om utbildning- och

språkutbildningsproblemet och menar att anledningen integrationen inte fungerar, är på grund av att man fokusera sig på faktorer som utbildning och arbete. Dessa faktorer är de

Moderaterna och Socialdemokraterna anser medföra en lyckad integration.

Sverigedemokraterna menar att samhället ska hålla samman och minoritetsgruppen ska anpassa sig efter majoritetssamhället för att kunna integrera sig. Partiet anser även att mänskliga relationer och känslan av att tillhöra i Sverige är nyckeln till en fungerande integration.

Nedan presenteras antaganden bakom problemformuleringen:

Socialdemokraterna presenterar problemrepresentationer i relation till att de som har kommit till Sverige skall få den bästa möjligheten att komma in och bli en del av samhället.

“Socialdemokraterna vill ge människor som har kommit till vårt land bästa möjliga förutsättningar att etablera sig och bli en del av vårt samhälle. Vi som redan bor i Sverige har

förmånen att leva i ett land som människor vill eller tvingas fly till. Vi vet att det inte är enkelt, och vi vet att det kommer att finnas en utmaning inte minst vad gäller bostäder. Vi vet

att en del kommer att lära sig språket snabbare och att andra kommer att få slita betydligt mer”. (Karlsson. Socialdemokraterna, Protokoll 2015/16:6)

Partiet menar att de nyanlända som kommer till Sverige inte kommer vara lik eller ha samma erfarenheter som varandra, detta kommer därmed innebära att vissa kommer att etablera sig lättare och lära sig språket snabbare, medan andra kommer att ha det mycket svårare. Genom

en svår och stor utmaning, där dem även visar en medkänsla, kan öka förtroende för partiet.

Detta visar även en hög grad av instämmande i socialdemokraternas påstående och därmed medför en hög grad av modalitet.

Socialdemokraterna lägger stor vikt på den ”korta” vägen till en förbättrad integration samt för att nyanlända snabbt ska få ett arbete och komma in i arbetsmarknaden.

“ (…) vi tror att vi kan göra det mycket effektivare genom att se till att människor får kunskaper och får pröva på arbetsmarknaden” (Karlsson. Socialdemokraterna, Protokoll

2015/16:6).

Socialdemokraterna i citatet ovan påstår således att om den nyanlända lär sig svenska kan de, utan något problem, få ett jobb och därefter kan individen lösa allt annat problem som

tillkommer.

Moderaterna däremot, tycker att utbildning inte är det bästa alternativet för dessa individer och deras självförsörjning, utan alternativet är bidrag. De kritiserar därmed

socialdemokraternas förslag om alternativa bistånd, där de menar, istället för bidrag ska individer som saknar språkförmåga och erfarenheter ska få hjälp utifrån statligt bistånd

“Socialdemokrater tänker inte skapa en egen fil för utlandsfödda, utan vi vill att de omfattas av svenska kollektivavtal på precis samma villkor som alla andra på svensk arbetsmarknad”

(Karlsson, Socialdemokraterna, Protokoll 2015/16:6).

I citatet ovan förklarar Socialdemokraterna att nyanlända ska behandlas på samma villkor som alla andra medborgare i det svenska samhället

“(…) påminner mycket om min egen barndom. Jag hade aldrig råd att äta på Subway, och vi hade inte råd att gå till badhuset. Varför? Jo, därför att vi levde på socialbidrag. Det är så verkligheten ser ut. Alternativet för dessa människor är oftast inte om de ska in på den fina

höglönemarknaden eller inte. Alternativet är bidrag.” (Bali, Moderaterna, Protokoll 2015/16:6)

I detta citat förklarar moderaten Hanif Bali att han kan känna igen sig i nyanländas tillstånd i samhället. Han förklarar att han och hans familj, under hans barndom, bara kunde försörja sig själva genom socialbidrag, och därmed påpekar att detta är en verklighet för dessa människor idag. Här uppfattas det även som att Bali har en stark åsikt om att socialbidrag är det bästa alternativet för nyanländas självförsörjning, där han även ger tydliga argument. Genom att Bali väljer att lyfta fram att han själv kan relatera till nyanländas tillstånd i samhället och väljer att ge ett exempel från hans barndom, kan öka förtroendet för honom och även öka trovärdigheten i hans uttalande. Därmed visar citatet en tydlig hög grad av modalitet.

Citaten från Moderaterna kan förklaras utifrån Modoods (2016) medborgarskapsbegrepp i mångkulturalism, där han menar att individens medborgarskap är väldigt betydelsefull, eftersom det utgör en bekännelse av att man faktiskt är en del av samhället fullt ut och inte behandlas sämre. Det skapas även en etik av hur människor i samhället förhåller sig till varandra som medborgare och även medborgarnas rättigheter mot staten (Modood,2016, s.480).

Moderaterna lägger fokus på värderingar hos minoritetsgruppen, och menar att dessa individer ska få ett särskilt stöd. Att skapa ”en egen fil” kommer alltså inte skapa några hinder till integrationen, utan det kommer hjälpa dem att komma igång och etablera sig.

Utifrån citaten som redovisats i detta avsnitt använder partierna påståenden som ” vårt land”,

”vårt samhälle”, ”dessa människor”, ”utlandsfödda” och ”de nyanlända”. I diskursen om utbildningsproblemet är partierna tydliga med vilka som behöver utbildning, och vilka som inte behöver. Genom att använda termen ”utbildningskrav”, ger det ett uttryck åt att

utbildning och att lära sig det svenska språket är ett krav för nyanlända för att kunna etablera sig i samhället. Vilket skapar maktskillnader i samhället där majoriteten, det vill säga

svenskar i samhället, har en högre maktposition än de nyanlända som kan uppfattas som en minoritet i samhället. Utifrån Halls (1997) teori om “vi” och “dom” skapar diskursen en fördelning mellan minoritetsgruppen och majoritetsgruppen, där minoritetsgruppen, i detta fall, får en missgynnande position.

Sverigedemokraterna konstruerar en annorlunda uppfattning om integration och menar att om man fokuserar på utbildning kommer integration inte fungera. De menar att den mänskliga relationen är nyckeln till en lyckad integration.

”Socialdemokraterna sa explicit Jobben, lite utbildning, lite jämställdhet kopplat till jobben är vad integrationen handlar om. Moderaterna sa också lite explicit att den största utmaningen är den tid som det tar att komma i arbete. För mig handlar integration om att vi har ett samhälle som håller samman, en gemenskap där varje person som är medborgare i vårt land känner att

man är just det: Man är en del av en större gemenskap.” (Bieler, Sverigedemokraterna, protokoll 2016/17:6)

I citatet ovan kritiserar Sverigedemokraterna både Socialdemokraterna och Moderaterna och menar att dessa två partier fokuserar på Jobb, utbildning och jämställdhet som en del av en lyckad integration, vilket går emot sverigedemokraternas idé. I citaten påpekar partiet att integration för Sverigedemokraterna handlar om ett samhälle som håller samman, att man är en del av en större gemenskap. Den större gemenskapen som dem talar om kan uppfattas som majoritetssamhället, där nyanlända i detta fall är minoriteten. Detta kan förtydligas utifrån Sverigedemokraternas främjande av assimilation. Att Sverigedemokraterna hänvisar till och använder Socialdemokraternas och moderaternas diskurs om integration i debattinlägget för att bygga sitt eget påstående, medför en intertextuell koppling mellan partiernas debattinlägg.

”Men det handlar inte bara om arbete. Så länge som man har fokus där kommer vi att misslyckas. Det finns ett otal exempel på personer som förvisso har sysselsättning eller arbete

men som inte på något sätt identifierar sig med vårt land eller känner att de är välkomna hit och har hittat sin plats” (Bieler, Sverigedemokraterna, protokoll 2016/17:6)

I detta citat tydliggör Sverigedemokraterna att dem inte anser sysselsättning som en faktor för en lyckad integration. Här ger partiet ett exempel på hur det finns nyanlända eller invandrare som har ett arbete och är självförsörjande men som fortfarande inte identifierar sig med det svenska samhället, vilket dem problematiserar. Genom att Sverigedemokraterna ger ett exempel för att stärka sitt argument om att arbete och utbildning inte är viktiga faktorer för en lyckad integration, kan öka förtroendet för Sverigedemokraternas påstående vilket medför en hög modalitet.

Citaten ovan från Sverigedemokraterna kan förklaras utifrån Milton Gordons (1964) teori om assimilation. Genom att Sverigedemokraterna påstår att integration handlar om att man är en del av majoritetssamhället och även vill att individen ska känna en känsla av tillhörighet visar

en vilja av identitets assimilation (Gordon 1965). Identitets assimilation går ut på att invandrare i samhället utvecklar en känsla av samhörighet och identifikation med majoritetssamhället (Popoola, 2012, s18)