6. Diskussion
6.4 Coronaisoleringens påverkan
Som beskrivs i inledningen valde jag att ställa frågor om hur intervjupersonernas sociala kontakter och upplevda känslor av ensamhet har påverkats av coronapandemin och dess isolering. Nedan
sammanfattar jag intervjupersonernas svar.
Den påtvingade isoleringen har påverkat intervjupersonerna på olika sätt. För några personer som varit engagerade i många olika sociala aktiviteter och nätverk, har isoleringen inneburit en svår tid som har resulterat i en nedstämdhet. En person berättar att han inte längre får besöka sin fru på äldreboendet och att detta har lett till en ökad oro och ångest. Även tyngre tankar om meningen med livet har förekommit. Många av intervjupersonerna har dock haft fortsatt telefonkontakt med vänner och familj, och för många har denna kontakt ökat i frekvens under isoleringen. Några intervjupersoner säger att de inte upplever en tydlig skillnad mot hur det var innan, eftersom de är vana vid att leva med få sociala kontakter. Samtliga intervjupersoner uttrycker en besvikelse över att träffarna har ställts in och många berättar att de har insett hur värdefulla träffarna är för dem, först när de uteblivit. Alla uttrycker en längtan efter att träffarna ska komma igång igen och majoriteten är säkra på att de vill fortsätta delta även i framtiden.
7. Referenser
Andersson, L. (2013). Ensamhet. I L. Andersson (Red.), Socialgerontologi (s. 389-411). Lund: Studentlitteratur.
Arleij, J. (2018, 29 oktober). Självmord: Äldre män mest utsatta gruppen. Senioren. Hämtad från: https://www.senioren.se/nyheter/sjalvmord-aldre-man-mest-utsatta-gruppen/
Asplund, J. (1987). Det sociala livets elementära former. Göteborg: Korpen.
Beach, B., & Bamford, S. (2013). Isolation: The emerging Crisis of older men. A report exploring
experiences of social isolation and loneliness among older men in England. London:
Independent Age Från https://www.independentage.org/policy-research/research- reports/isolation-emerging-crisis-for-older-men
Berggren, H. & Trädgårdh, L. (2015) Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det
moderna Sverige. Stockholm: Norstedts
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Collins, T. (2018). The personal communities of men experiencing later life widowhood. Health &
Social Care in the Community, 26(3), e422–e430. https://doi-
org.esh.idm.oclc.org/10.1111/hsc.12542
Dahlberg, L., Andersson, L., McKee, K. J., & Lennartsson, C. (2015). Predictors of loneliness among older women and men in Sweden: A national longitudinal study. Aging & Mental
Health, 19(5), 409–417. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1080/13607863.2014.944091
Fakoya, O. A., McCorry, N. K., & Donnelly, M. (2020). Loneliness and social isolation interventions for older adults: a scoping review of reviews. BMC Public Health, 20(1), 1–14. https://doi- org.esh.idm.oclc.org/10.1186/s12889-020-8251-6
Forsman, A.K., Nordmyr, J. & Wahlbeck, K. (2011) Psychosocial interventions for the promotion of mental health and the prevention of depression among older adults. Health Promotion
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.
Johansson, T. & Lalander, P. (2018). Vardagslivets socialpsykologi. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Jönson, H. & Harnett, T. (2015). Socialt arbete med äldre. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Lindahl, L. (2016). Tillsammans är man mindre ensam: En utvärdering av träffpunkters betydelse för
äldres hälsa och välbefinnande (FoU i Väst, rapport 2:2016). Göteborg: FoU i Väst. Från
https://goteborgsregionen.se/download/18.54b090f5155498d2b0113f81/1465832975322/Tills ammans_ar_man_mindre_ensam_ensida.pdf
Milligan, C., Payne, S., Bingley, A., & Cockshott, Z. (2015). Place and wellbeing: shedding light on activity interventions for older men. Ageing & Society, 35(1), 124–149. https://doi-
org.esh.idm.oclc.org/10.1017/S0144686X13000494
Milligan, C., Neary, D., Payne, S., Hanratty, B., Irwin, P., & Dowrick, C. (2016). Older men and social activity: a scoping review of Men’s Sheds and other gendered interventions. Ageing &
Society, 36(5), 895–923. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1017/S0144686X14001524
Månsson, S-A. (2013) Interaktionistiska perspektiv på studiet av sociala problem – processer, karriärer och vändpunkter. I A. Meeuwisse & H. Swärd. (Red.), Perspektiv på sociala problem (2. utgåvan, 167-185). Stockholm: Natur & Kultur.
Nilsson, B. (2015). Socialpsykologi: teorier och tillämpning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Nordenmark, L. & Hyllander, K. (2018). Maskulinitet och psykisk hälsa: Strategier för
förbättringsarbete i vård och omsorg [Broschyr]. Sveriges kommuner och landsting.
https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-608-7.pdf?issuusl=ignore
Hyllander, K. & Jacobsen M. (2018) Maskulinitet och jämställdhet: En introduktion till att förändra
mansnormer [Broschyr]. Sveriges kommuner och landsting.
Nyman, G-B. (2019) Ensamheten som följeslagare: Äldre mäns upplevelser av ensamhet efter förlust
av livspartner. (Magisteravhandling, Åbo Akademi, Enheten för vårdvetenskap). Från
https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/169526/nyman_gunn-britt.pdf?sequence=2 Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Peterson, U. (2015). Livsberättargrupper: Ett samarbetsprojekt mellan Sveriges Stadsmissioner och
Linnéuniversitetet. Kalmar Växjö: Linnéuniversitetet. Från
http://www.sverigesstadsmissioner.se/files/4615/5733/3603/190509_SLUTRAPPORT_Stadm issionen.pdf
Ruxton, S. (2006) Working with older men: A review of Age concern Services. London: Age Concern Reports. Från http://mengage.org.au/images/social/AgeConcern-Older-Men-Services.pdf Scheff, J. & Starrin, B. (2013) Ett emotionssociologiskt perspektiv på sociala problem: skam och
utsatthet. I A. Meeuwisse & H. Swärd. (Red.), Perspektiv på sociala problem (2. utgåvan, s 186-201). Stockholm: Natur & Kultur.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Från, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Socialstyrelsen (2019) Vad tycker de äldre om äldreomsorgen (2019-9-6349). Stockholm: Socialstyrelsen. Från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-9-6349.pdf
Sohlberg, P. & Sohlberg, B. (2019). Kunskapens former: vetenskapsteori, forskningsmetod och
forskningsetik. (Fjärde upplagan). Stockholm: Liber.
SOU 2014:6. Män och jämställdhet: Betänkande av Utredningen om män och jämställdhet. Från https://www.regeringen.se/contentassets/6e2024c9c99948bfa052224089272c0e/man-och- jamstalldhet-fran-missiv-till-bilaga-8-sou-20146
Statistikmyndigheten SCB. (2019.). Fyra procent är socialt isolerade. Hämtad den 20 februari, 2020, från Statistikmyndigheten SCB, https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2019/fyra-procent- ar-socialt-isolerade/
Strang, P. (2014). Att höra till: om ensamhet och gemenskap. Stockholm: Natur & kultur. Taube, E. (2019). Ensam eller själv. Äldre i Centrum, (4), 27-31.
Thelander, K. (2020) Ensamhet dödar: ofrivillig ensamhet i Sverige. Stockholm: Arena idé. Från https://arenaide.se/wp-content/uploads/sites/2/2020/03/ofrivillig-ensamhet-2020-03-12- compressed.pdf
Tornstam, L. (2018). Åldrandets socialpsykologi. (Nionde upplagan). Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Från
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html Willis, P., Vickery, A., Hammond, J., Symonds, J., Jessiman., T., & Abbott, D. (2019). Addressing
older men’s experience of loneliness and social isolation in later life (Policy report, nr 51)
Bristol: University of Bristol. Från http://www.bristol.ac.uk/policybristol/policy- briefings/omam/
8. Bilagor
Nedan följer fem bilagor som berör studien. Dessa är litteratursökning, informationsbrev, samtyckesformulär, följebrev samt intervjuguide.
Bilaga 1
Litteratursökning
För att hitta aktuell litteratur för denna studie har sökningar gjorts via databaserna Academic Search Complete, Ageline och DiVA. Sökorden har utgått från studiens syfte och gjordes i form av två sökblock. Det ena sökblocket innehöll orden older men och det andra orden social isolation,
loneliness, loneliness in old age, social participation, social interaction och social support. Den gav
ett sökresultat på 37 artiklar, varav sju artiklar valdes ut som relevanta för studiens syfte. Efter
ytterligare genomläsning har tre av dessa artiklarna refererats till i uppsatsen. Ytterligare sökningar har gjorts utifrån det mer generella temat äldres ensamhet och interventioner för äldres ensamhet. Utifrån dessa sökningar har två artiklar refererats till i uppsatsen. Litteratur har även funnits via vetenskapliga studiers och uppsatsers referenslistor. Kontaktpersoner inom Äldrekontakt har även bidragit med länkar till relevanta uppsatser, studier och rapporter.
Bilaga 2
Stockholm 2020-03-20
Informationsbrev om forskningsstudie i samband med c-uppsats
Inbjudan till ett samtal
Om vägen ut ur ofrivillig ensamhet och social isolering
Presentation av studien
Jag heter Johanna Frenkel och studerar till socionom vid Ersta Sköndal Bräcke
Högskola. Jag är sedan många år volontär inom Äldrekontakt och har där igenom
hört många gäster berätta om hur känslor av ensamhet och isolering har lindrats
genom fikaträffarna. Att få möjlighet att komma hemifrån och bli bjuden på en kopp
kaffe i gemenskap med andra, kan göra ensamheten mer hanterbar. Men att ta sig ur
ofrivillig ensamhet och isolering kan vara svårt. Under våren skriver jag en c-uppsats
om ämnet där jag vill undersöka hur vägen från ofrivillig ensamhet och isolering till ett
deltagande i gemenskap har sett ut för deltagare i Äldrekontakt. Jag är intresserad av
vad som har främjat processen att bryta isoleringen, men också de svårigheter som
funnits längs vägen. I samband med det aktuella läget med coronaviruset, som
innebär att äldre behöver isolera sig för att undvika att bli smittade, är jag också
intresserad av hur det är att gå in i en påtvingad isolering.
Då betydligt färre män än kvinnor deltar i många av de sociala aktiviteter som
syftar till att bryta isolering och ensamhet, vill jag rikta mig specifikt till män som har
brutit sin isolering genom att delta i Äldrekontakt. En målsättning med studien är att
bidra till att göra äldre mäns röster hörda och genom detta öka kunskapen om den
process som fått dem att bryta social isolering.
Vem kan delta och hur går det till?
Till min studie söker jag äldre män som upplevt eller upplever känslor av ensamhet
och social isolering, och som nu deltar i Äldrekontakts fikaträffar. Jag kommer att
genomföra intervjuer per telefon under april 2020. Intervjuerna förväntas bli max en
timme.
Hantering av svar
De som kommer att ta del av uppsatsen är handledare, examinator och kurskamrater
i skolan. Uppsatsen kan även komma att publiceras i ett digitalt öppet arkiv för
forskningspublikationer och studentuppsatser från ett antal svenska universitet och
högskolor. För att skydda deltagarnas konfidentialitet kommer jag att avidentifiera
namn och andra uppgifter som kan härleda läsaren till en viss person.
Kontakt
Jag hoppas att du finner detta intressant och att du har möjlighet att ställa upp. Vill du
delta eller har du frågor? Kontakta mig via telefon eller email så snart som möjligt så
bokar vi in en tid för intervjun. Om du vill delta i studien, behöver du skriva under
bifogat samtyckesformulär och posta till mig när tillfälle ges. Använd bifogat frankerat
svarskuvert.
Kontaktuppgifter
Telefon: 070 575 75 54
Email: johanna@johannafrenkel.com
Tack!
Med vänlig hälsning,
Johanna Frenkel,
Bilaga 3
Samtycke till deltagande i forskningsstudie
Nedan ger du ditt samtycke till att delta i en studie om vägen ut ur ensamhet och
social isolering för äldre män. Studien görs inom ramen för en c-uppsats på Ersta
Sköndal Bräcke Högskola. Läs igenom detta noggrant och ge ditt medgivande
genom att skriva under med din namnteckning nedan.
Medgivande
Jag har informerats om studiens syfte, vad informationen kommer att användas till
och vilka som kommer att ha tillgång till den. Jag har även informerats om att namn
och andra uppgifter som kan härleda läsaren till en viss person, kommer att
avidentifieras. Intervjuerna kommer att ske via telefon och kommer att spelas in. Mitt
deltagande är frivilligt och jag kan när som helst avbryta min medverkan utan att
ange orsak. Jag samtycker härmed till att delta i denna intervjustudie.
Ort / Datum / År
………...
Namnunderskrift Namnförtydligande
……… ………..
Studentens underskrift Namnförtydligande
Bilaga 4
Stockholm 2020-03-20
Hej!
Jag arbetar på Äldrekontakts nationella kansli och skriver till Er herrar som är med i
Äldrekontakt då vi har en volontär hos oss som heter Johanna Frenkel som studerar
till socionom på Ersta Sköndal Bräcke högskola. Johanna har varit engagerad i
föreningen i många år som volontär och nu är hon i slutet av sin utbildning och ska
skriva sin kandidatuppsats.
Eftersom hon har beslutat sig för att skriva om ett ämne som är mycket viktigt –
vägen ut ur ensamhet och äldre mäns upplevelser – så tänkte vi på Äldrekontakt att
det kanske finns någon av er herrar som deltar på våra träffar som skulle vilja bidra
till denna kunskap genom att ställa upp på en intervju per telefon? Denna intervju
kommer naturligtvis sedan vara helt anonym.
Då vi tycker att detta är ett intressant ämne som även kan ge oss på Äldrekontakt
bättre kunskap så vidarebefordrar vi Johannas brev till er.
Vill du ställa upp på intervju per telefon eller har frågor så går det bra att kontakta
Johanna, se bifogat brev. Vi på Äldrekontakt kommer inte veta vilka av er som ställer
upp på intervju utan kommer bara se uppsatsen när den är klar.
Varma hälsningar,
Therese Björkstrander
Kvalitetsansvarig, Äldrekontakt
Äldrekontakt kansli:
c/o Norrsken
Birger Jarlsgatan 57 C | 113 56 Stockholm | 08-562 768 00
www.aldrekontakt.se
Bilaga 5
Intervjuguide
Äldre mäns upplevelser av att söka sig till och delta i en social gruppaktivitet,
för att bryta eller lindra ensamhet och social isolering
Bakgrundsdata
o Berätta kort om dig själv och din nuvarande livssituation?
Om ensamhet och sociala kontakter
o Hur såg dina sociala kontakter ut innan du gick med i Äldrekontakt?
o Vilken betydelse har sociala kontakter för dig?
o Vad innebär ensamhet för dig?
- Hur yttrar/yttrade sig ensamhet för dig, mer konkret? Ge gärna exempel.
o Tror du ensamhet skiljer sig åt mellan män och kvinnor? - På vilket sätt?
o Tror du att äldre mäns sociala kontakter skiljer sig från äldre kvinnors sociala kontakter? - På vilket sätt?
Att söka till Äldrekontakt
o Du deltar sedan xx antal år/månader i Äldrekontakts fikaträffar. Berätta hur vägen dit såg ut. - Vad fick dig att söka?
- Var det något som underlättade beslutet att söka till Äldrekontakt? - Vad var det något som gjorde det svårare?
- Varför sökte du till just Äldrekontakt?
Fikaträffarnas betydelse
o Vad betyder fikaträffarna för dig?
o Har dina upplevelser av ensamhet och isolering förändrats sedan du började i Äldrekontakt, och i så fall på vilket sätt?
o Har ditt deltagande i Äldrekontakt påverkat dig på något annat sätt?
Generella tankar om mäns delaktighet i sociala aktiviteter
o Har du några tankar om hur det kommer sig att så få män deltar i Äldrekontakt och även andra sociala aktiviteter som syftar till att bryta ensamhet och isolering?
o Vilket socialt stöd tror du äldre män behöver för att ta sig ur ensamhet och social isolering?
Nuläge i samband med coronaisoleringen
o Har dina sociala kontakter förändrats i samband med coronapandemin? - På vilket sätt?
o Vad är dina upplevelser av ensamhet och social isolering i dagsläget?
o På vilket sätt påverkar det dig att Äldrekontakt har ställt in sina träffar ett tag framöver?
o Hur ser du på framtiden med ditt deltagande i Äldrekontakt?