Daglig styrning

Ulmestrand berättar att daglig styrning tillsammans med 5S och KI-VP är de verktyg och metoder som Products främst har satsat på när det gäller införandet av lean inom verksamheten. Även Ytterberg framhåller de här tre som de stora delarna i AOS. Abrahamsson förklarar att de metoder av dessa tre som används i verkstaden är 5S och daglig styrning. Ulmestrand beskriver daglig styrning som en minivariant av KI-VP. Även denna metod handlar om att, liksom KI-VP, få en överblick över planeringen men han menar att den del som innefattar ständiga förbättringar saknas inom den dagliga styrningen. Problem som kommer upp löses för dagen, men när det handlar om större systemfel finns det ingen metod för hur dessa ska hanteras. Det faktum att det inom daglig styrning fattas ett system motsvarande de kritiska punkterna inom KI-VP med lappar som någon måste följa upp är något som diskuteras, menar Ulmestrand.

72 Abrahamsson förklarar att den dagliga planeringen i verkstaden sker med hjälp av visuella tavlor där planering och uppföljning sker. Dels har varje lag en egen tavla och dels finns en stor tavla för hela verksamheten. De olika delar som presenteras på tavlan är till exempel status där antalet tillverkade truckar anges, innevarande respektive föregående vecka, samt om några är sena mot plan eller sena mot kund. Några ytterligare delar på tavlan som Christmansson beskriver behandlar arbetsmiljö, kvalitet, orderläge, material och produktionsplan. Abrahamsson förklarar att det så kallade Gröna Korset på tavlan ger en månadsöverblick beträffande eventuella tillbud och skador inom produktionen. En dag där inga olycksfall skett markeras med grön färg, tillbud med gul och olycksfall som innebär att sjukhus eller annan vård måste uppsökas markeras med rött.

Christmansson beskriver vidare den dagliga styrningen som beståendes av en rad korta möten där de olika delarna inom produktion går igenom sin verksamhet. Klockan 08.15 hålls det första mötet där samtliga produktionsledare stämmer av med materialplanerare från inköp samt planerare, kvalitetsstöd och produktionsstöd från sitt lag. 08.40 har sedan materialplanerare och inköpare ett möte för att se över materialläget.Sölvenäs förklarar att de på mötet följer upp de orderrader som inte är i tid, det vill säga material som inte har anlänt från leverantörer i tid. Detta sker genom att leverantören kontaktas via telefon senast klockan tolv den efterföljande dagen. Han berättar att under de 14 månader som de har arbetat aktivt med att följa upp sena materialleveranser på detta sätt, har leveransprecisionen ökat från 82 procent till 98 procent. Listan på antalet sena orderrader ligger i dagsläget på cirka 30-40 rader jämfört med omkring 700 rader för 14 månader sedan. Christmansson menar att tydliga positiva effekter kan ses till följd av det arbete som har genomförts av inköpsavdelningen. Hon menar att det för ett halvår sedan ständigt rådde materialbrist i produktionen och att de ständigt var tvungna att planera om. Som det ser ut i dagsläget finns allt material hemma vilket leder till att produktionen fungerar i större utsträckning. Vidare förklarar Christmansson att det inom produktion slutligen hålls ett fabriksmöte klockan 09.00 varje morgon där de ansvariga för respektive avdelning såsom material, Products ledningsgrupp samt representanter för varje lag medverkar. Syftet med dessa möten är att stämma av hur läget ser ut i produktion. På mötena avhandlas hur förutsättningarna ser ut för dagens produktion, hur många truckar som är beställda, om allt material som krävs finns, om någon är sjuk och så vidare. Det tas även upp hur det gick föregående dag samt om det finns några eventuella störningar inom de närmsta dagarna som kan komma att påverka produktionen.

73 Ytterberg framhåller som en fördel att de redan klockan 09.00 vet om det finns några problem inom produktionen beträffande frånvaro, materialbrister eller andra tekniska problem och vad som behöver göras. Eftersom representanter för samtliga delar inom Products är med kan de även fatta beslut och hitta lösningar snabbare med hjälp av detta möte. Andersson förklarar att han nog är den enda i sitt lag som varit med under hela processen. Han är först med på avdelningsnivå klockan 08.15 för att sedan ta med den informationen till fabriksmötet klockan 09.00. Detta anser han ger honom en bättre inblick i att saker och ting verkligen följs upp. Vidare berättar han att de ibland har ett extramöte klockan 11.00 om det behövs för att få svar på något som uppkommit under de tidigare mötena men som inte kunnats besvaras direkt. Andersson menar att det är bra att det är tydligt på så sätt att om svar inte kan ges på mötet klockan 09.00 så ges det istället klockan 11.00, att det finns en deadline. Tidigare då det inte var lika tydligt för alla vad som sker fanns det en tendens att avdelningarna skyllde ifrån sig. Han menar att samtliga avdelningar nu arbetar åt samma håll och det faktum att till exempel inköparen är med på mötet gör att eventuella frågor kan ställas direkt till denne. Detta leder till mindre spring i korridorerna för att finna svar samt att det är bra att ha ett ansikte på personen i fråga. Han ser det även som en fördel att mötena hålls på stående fot i verkstaden och att informationen på tavlorna på så sätt finns tillgänglig för alla de som den berör. Även Abrahamsson nämner just tillgängligheten som något positivt och upplever att de anställda tittar på tavlorna lite då och då.

74