I Danderyd ges varje elev i grundskolan, förskoleklass och fritidshem möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa

möjliga kunskaps-och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö.

Förutsättningarna för att nå målet är dels att alla skolor målmedvetet arbetar för att skapa en skola där alla elever är trygga och kan fokusera på sitt lärande och dels att skolorna har resurser att genomföra ett förändringsarbete.

De allra flesta föräldrar och elever är nöjda med verksamheten i Danderyds grundskolor. 92% av föräldrarna och 87% av eleverna (årskurs 5 och 8) instämmer i påståendet "Jag är nöjd med verksamheten". Andelen föräldrar som anser att skolan är stimulerande och väcker intresse är också högt, över 90% för alla frågor. Man har också ett stort förtroende för rektor och personalen.

Föräldrar till elever i fristående skolor är i något högre grad nöjda med verksamheten jämfört med föräldrar i de kommunala skolorna (som står för den största delen av verksamheten).

Normer och värden

Målet att samtliga elever och föräldrar ska uppleva att skolan är en trygg plats är ett viktigt mål. En absolut majoritet av föräldrar och elever i Danderyd anger att de är trygga i skolan och visar en hög grad av tillit till att personalen bryr sig om deras barn.

Alla skolorna arbetar strukturerat för att förhindra kränkningar och annat som kan upplevas som otryggt. Det är en ständigt pågående process eftersom både nya elever och ny personal behöver ta till sig den värdegrund som skolan har arbetat fram.

Arbetsro är det som föräldrar och elever är minst nöjda med. I kundenkäten som genomfördes i februari 2014 gjordes en jämförelse mellan nöjdhetsgraden och varje frågas resultat med syftet att hitta de viktigaste förbättringsområdena. Frågan om arbetsro hamnar i kategorin - kan bli bättre.

Det innebär att även om föräldrar och elever inte är nöjda med arbetsron i klassrummen så är den ändå så bra att det inte ger effekt på helhetsintrycket. Arbetsro bör ses som förutsättningar att kunna fokusera på arbetsuppgiften. Det är olika för alla elever och olika från lärsituation till lärsituation.

I kvalitetsdokumenten analyserar skolorna resultaten kring arbetsro. Tre faktorer tas upp:

Förändrade arbetssätt i enlighet med läroplanen medför att arbetsmiljön upplevs som rörig. ”I klasser som hänger sig åt mer traditionell undervisning - med en talande lärare och

handuppräckande elever samt eget arbete i läromedel - uppfattas högre grad av arbetsro. Samtidigt är det tydligt att dessa arbetssätt måste varvas med andra för att kunna utveckla vissa viktiga förmågor.”

Brist på grupprum eller liknande alternativa utrymmen vid undervisningsmoment som innebär diskussion mellan elever och rörelse i rummet. ”Vi har inga små grupprum eller möjlighet för eleverna att dela upp sig i mindre grupper vilket också leder till att det uppstår prat som kan uppfattas som störande.”

Förståelse hos föräldrar och elever om skolans arbetssätt och förutsättningar. ”Vi behöver göra eleverna medvetna om vad det innebär av att ha arbetsro. Att eleverna förstår att det kan få vara pratigt om vi t ex har diskussionsmatematik men att de ska respektera arbetsron när man t ex ska sitta själv och färdighetsträna.”

Kunskaper

Eleverna i Danderyd når i mycket hög grad kunskapskraven enligt läroplanen. Förutsättningarna för kommunen att följa skollagens kap 3 §3 är goda. "Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling." Enligt skolorna har de elever som inte når alla kunskapskraven antingen särskilda behov eller kort tid i Sverige.

Mot bakgrund av att kommunens tillgänglighetsplan i uppföljningar indikerar behov av fördjupning av vad som exempelvis avses med pedagogisk tillgänglighet, var alla skolor i Danderyd inbjudna till en seminarieserie om tillgänglighetsfrågor under läsåret 2013/2014. De deltagande skolorna har nu i sina kvalitetsdokument ofta tydliggjort att tillgänglighet är viktigt att

se ur såväl fysiskt som pedagogiskt perspektiv. Det innebär att det är vanligt att man ser möjligheterna med alternativa lärverktyg. Att bli medveten om betydelsen av elevers olika lärstilar, och ta höjd för detta ses som ett utvecklingsområde.

Flera skolor ser nyttan av att få in tillgänglighetsanalyser i det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns dock skolor som inte deltagit i seminarierna, och där det inte lika tydligt framgår hur man dragit slutsatser om styrkor och svagheter om den egna verksamhetens tillgänglighet. Då kan arbetet med elever med behov av särskilt stöd utgöra grunden för om man anser att skolan håller hög kvalitet. Risken i det ligger i att man då inte på ett systematiskt sätt betraktat skolans

förhållningssätt generellt, och vad som går att göra på grupp- och organisationsnivå för att förebygga behovet av senare insatser på individnivå.

Värdet med tillgänglighetsperspektivet uttrycks på ett bra sätt från Ösbyskolan: ”Den största lärdomen kring ämnet tillgänglighet är att: Det som är bra för elever som behöver stöd, är bra för ALLA elever. Att skapa en tillgänglig skola innebär även en större förståelse för att alla är olika och att alla har särskilda behov”

En slutsats som dras från erfarenheterna så här långt är, att även om förskolor och skolor fått en bra start i ett systematiskt förhållningssätt till sin tillgänglighet, behövs det ett fortsatt

specialpedagogiskt stöd, inte minst för att ge en ytterligare användning av alternativa lärverktyg utifrån elevers olika lärstilar. Skoldatatekets stöd har varit mycket uppskattat så här långt, och det bör övervägas om man kan nå ännu längre, om en personalförstärkning där skulle vara möjlig. För att stödja den fortsatta implementeringen av tillgänglighetsperspektivet, behöver frågan kvarstå i nämndens uppföljningar flera år framöver.

Föräldrar och elever får information om hur de ligger till i förhållande till kunskapskraven enligt skolorna. Utvecklingssamtal genomförs regelbundet och informationen lämnas till föräldrar och elever i förväg. En intressant aspekt är att utvärdera tidpunkten för utvecklingssamtalen (ofta i mars-april) i jämförelse med kundenkäten (i februari). En skola har som förslag att genomföra utvecklingssamtalen i januari för att se om det ger bättre betyg från föräldrarna.

Förskoleklass

I samband med den studie som genomfördes under våren av förskoleklassens verksamhet på fyra skolor i Danderyd fick skolledarna återkoppling på observationer från deras verksamhet. En återkoppling av rapporten har lämnats till hela rektorsgruppen. Under höstens verksamhetsbesök lyftes frågan och effekten av att göra studier på plats med direkt återkoppling syntes tydligt. De skolor där vi påtalat brister hade tagit tag i problemen och påbörjat arbetet med

förbättringsområdena.

Personal

Föräldrarna har överlag stort förtroende för både rektor, lärare och all annan pedagogisk personal.

Rektorerna är också stolta över den kompetenta personalen. Systemet med förstelärare har fallit väl ut i kommunen och de lärarna har uppdrag att bidra till utveckling av verksamheten på sin skola. Omsättning på personal finns och rektorerna anger i högre grad än tidigare att det är ont om kompetenta och behöriga lärare på marknaden. Det är betydligt färre som söker tjänsterna och bland dessa är det inte alltid säkert att det finns duktiga och framstående lärare. Lönekraven från nya lärare ger också konsekvenser - skillnaden mellan nya lärare och lärare med lång erfarenhet riskerar att bli märkbart låg. Bristen på kompetent personal gör att ingångslönerna pressas upp.

Konkurrensen är hård mellan kommunerna i Stockholms län.

Resultatmål:

4.3.2.1 Alla elever känner sig trygga.

Måluppfyllelse underträffar budgeterad/förväntad nivå

Mätning av resultatmålet sker genom föräldra- och elevenkäter under första kvartalet. Föräldrarna tar ställning till påståendet "Mitt barn är tryggt i skolan" och elever till "Jag känner mig trygg i skolan". I kvalitetsdokumenten beskriver skolorna sitt värdegrundsarbete.

Kommunen i helhet - Målet att 100% av alla målgrupper på alla skolor ska instämma till 100%

nås inte under läsåret 2013/2014. Andelen föräldrar och elever som instämmer är 92%, andelen som inte instämmer är 6% och andelen som anger att de inte vet är 2%. Av de som inte instämmer är det 1%-enhet som anger det lägsta värdet "stämmer mycket dåligt". För att analysera vad som ligger bakom har en genomgång av resultaten gjorts per skola, per målgrupp och per målgrupp på varje skola. Två skolor/enheter når resultatet 100% för samtliga målgrupper. Danderyd Montessori är en av dessa skolor och bör nämnas eftersom andelen som svarat på enkäten är 100% och

resultatet är 100% för alla grupper. På den andra enheten, Baldersskolan, är svarsfrekvensen 72%

(förskoleklass) och 80% (årskurs 2).

Per målgrupp i kommunen - Det skiljer inte så mycket mellan resultaten från de olika

målgrupperna och det är inga stora ändringar jämfört med 2013. Svarsfrekvensen är tillräckligt hög för att kunna göra jämförelser.

Trygg i verksamheten

Danderyds kommun elev- och föräldraenkät 2014

Förutom Danderyds Montessori och Baldersskolan har ytterligare fyra skolor nått resultatet 100%

instämmande svar för en eller flera respondentgrupper.

Nyckeltal Resultat 2013 Resultat 2014 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Kundenkät - Mitt

barn känner sig trygg i skolan

95% 94% 100% 100% 100%

Resultatmål:

4.3.2.2 Andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna ska öka

Måluppfyllelse underträffar budgeterad/förväntad nivå

Mätning av resultatmålet sker genom föräldra- och elevenkäter under första kvartalet. Andelen elever som instämmer i påståendet att det råder arbetsro på lektionerna har inte ökat, se tabell.

Totalt i Danderyds kommun har andelen elever som instämmer minskat till 69% från 73% vid 2013 års mätning. Det är ingen skillnad mellan resultaten för pojkar och flickor. Minskningen bland eleverna i årskurs 8 är så liten att den inte är statistiskt säker, trots den höga svarsfrekvensen.

Sänkningen av resultatet bland eleverna i årskurs 5 är däremot säkerställd. Två skolor har höjt sitt resultat jämfört med 2013 och en skola har samma resultat. Fyra skolor har sänkt sina resultat och de som sänkts mest har också lågt resultat gällande trygghet.

Mitt barn/Jag kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass

Danderyds kommun elev- och föräldraenkät 2014

Nyckeltal Resultat 2013 Resultat 2014 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Kundenkät: Mitt

4.3.2.3 Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka

Måluppfyllelse underträffar budgeterad/förväntad nivå

Resultatmålet mäts genom föräldra- och elevenkät. Resultatet har sjunkit och målet är inte uppfyllt. Några skolor har genomfört en självvärdering där personalen besvarar frågor inom samma områden som föräldrar och elever. Personalen anger i högre grad att de informerar om hur eleven ligger till jämfört med föräldrarnas uppfattning.

Jag får tydlig information om hur mitt barn ligger till i förhållande till kunskapskraven.

Respondentgrupp Svarsfrekvens

Danderyds kommun elev- och föräldraenkät 2014

Föräldrarna får också ta ställning till påståendet "Skolan har informerat mig om läroplanen och annat som styr verksamheten". Resultatet för föräldrar i årskurs 2 är i paritet med den första frågan med föräldrarna i årskurs 5 anser sig ha mer information om läroplanen än de får information om hur deras barn ligger till.

Skolan har informerat om läroplanen och annat som styr skolan Respondentgrupp Svarsfrekvens

Skolan har informerat om läroplanen och annat som styr skolan

Föräldrar åk 5 73 85 (88) 14 (10) 2 (2) 3.3 (3.4)

Danderyds kommun elev- och föräldraenkät 2014

Flera skolor arbetar med elevstyrda utvecklingsamtal vilket är ett led i att få insikt i sitt eget lärande, en viktig del av läroplanens intentioner. De skolor som fått lägst resultat har tagit tag i problemet genom att tillsammans med föräldrarna diskutera hur och när informationen ska överlämnas.

Nyckeltal Resultat 2013 Resultat 2014 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Kundenkät:

Skolan har informerat om läroplanen och annat som styr skolan

83% 84% 90% 90% 90%

Resultatmål:

4.3.2.4 Alla elever ska nå minst godkänt resultat i alla ämnen

Måluppfyllelse underträffar budgeterad/förväntad nivå

Målet mäts via betygsstatistik för årskurs 9 och årskurs 6. Målet nås inte för årskurs 9 där 94% av eleverna i de tre 7-9 skolorna Mörbyskolan, Fribergaskolan och Viktor Rydbergs samskola klarar kunskapskraven i samtliga ämnen. En genomgång visar att det är de naturvetenskapliga ämnena som eleverna i störst grad har problem med.

Inte heller för eleverna i årskurs 6 nås målet men det är endast ett fåtal elever som inte uppnår minst betyget E i alla ämnen. Enligt officiell statistik på Skolverkets hemsida har 97,4% av eleverna nått målen i alla ämnen. Det innebär i snitt ca 1-2 elever per skola som inte når målen i alla ämnen.

Frågan har under hösten diskuterats både under verksamhetsbesök och i rektorsgruppen. Intrycket från dessa diskussioner är att skolorna har stort fokus på frågan och att alla elever som behöver hjälp får det. Problemet är att det inte alltid är tillräckligt för att eleven ska nå målen i varje ämne.

Resultatmål:

4.3.2.5 Eleverna har hög läsförmåga

Måluppfyllelse enligt budget/förväntad nivå

För andra året i rad genomförs gemensamma läsdiagnoser i Danderyds skolor. Diagnoserna ger skolorna möjlighet att identifiera de elever som behöver stöd för att nå kunskapskraven i

läsförståelse. De sammanställda resultaten används för att analysera hur kommunen når målet med läsförståelse.

Årskurs 1-3. Diagnosen görs i årskurs 1 och 2. Resultaten är fortsatt höga. Även 2012/2013 nådde eleverna ett mycket högt resultat vilket syns i år när de eleverna gör nationella ämnesproven i svenska för årskurs 3. Resultaten från ämnesproven visar att andelen elever som når kravnivåerna är något högre än riket i sin helhet. 98,7% når kravnivån i att läsa en berättande text och 97,9% når kravnivån i att läsa en faktatext.

Årskurs 4-6. Resultaten på diagnosen för årskurs 4 och 5 är något lägre än föregående år men är