Danskt exempel av att sänka trösklarna

I Danmark har man försökt att påverka drivkrafterna till ökad etablering genom att bland annat sänka bidragen kraftigt. Arendt och Schultz-Nielsen redovisar i ett antal studier om effekterna av sänkta bidrag på utrikes födda kvinnors arbetsmark- nadsdeltagande (refereras i Sanches-Gassen, 2019). Tanken har varit att undersöka om de relativt generösa men behovsprövade stöden tillsammans med hög inkomst- beskattning skapar ”välfärdsfällor” som i tur leder till låg sysselsättningsgrad bland utomeuropeiskt födda personer.

Danmark halverade nivån på stödet till nyanlända år 2002 (med ytterligare sänk- ningar 2016). Två studier av de sänkta bidragen uppvisar positiva och snabba effekter på sysselsättningen medan en annan studie inte hittar sådana resultat (underlagsrap- port av Engström, 2020). Generellt tycks effekterna av dessa ekonomiska incitament vara större för utrikes födda män än för kvinnor med liknande bakgrund. Arendt och Schultz-Nielsen (2019) sammanfattar:

”Overall, the studies support the expectation that benefit reductions and sanctions have positive employment effects for immigrant women. There are several indications that the effect is larger for groups with a stronger attach- ment to the labour market, and that the effects can be temporary. These positive employment effects should be weighed against the potential negative consequences on the welfare of the women and their families, particularly when it comes to the use of larger and longer lasting benefit reductions.”

I en ny studie av Arendt Nielsen från 2020 visas att nyanlända flyktingar (refugees) reagerar snabbt på förändringar i de sänkta bidragsnivåerna. Män kom snabbare i arbete efter sänkningen än kvinnor. De sänkta bidragen i början av 2000-talet ledde till en begränsad men positiv effekt på antalet som fick jobb, men påverkade nästan inte alls grupper längst från arbetsmarknaden (Bredgaard och Thomsen, 2018). De skriver: ”Those considered the weakest (e.g., the least educated and women) in the labor market are, however, almost immune to the treatment, which may indicate that even if they lower their reservation wage and intensify their job search, the demand for their labor is low due to their lack of skills and qualifications.” En annan studie visade dock på negativa effekter för barn till familjer med sänkta bidrag vad gäller bland annat lägre deltagande i förskoleaktiviteter och utbildningsår samt en ökad

sannolikhet för brottslig verksamhet för både män och kvinnor (Andersen m.fl., 2019; Höjsgaard m.fl., 2019; Huynh m.fl., 2007).35

5.3 Diskussion och förslag

De ekonomiska drivkrafterna och incitamenten att söka och ta ett arbete är låga för vissa hushåll som försörjs genom ekonomiska ersättningar i Sverige. Intentionerna är naturligtvis goda med att skapa ett skyddsnät under en period innan utbildning och språk har utvecklats, men det har i Sverige blivit en huvudförsörjningskälla för många utrikes födda. Det finns, anser vi, anledning att skärpa bidragsvillkoren för att snabbare komma in i arbete, införa striktare prövning för ekonomiskt stöd under asyl- och etableringsprocessen och införa en bortre gräns för bidragsberoende med en successiv nedtrappning.

De danska erfarenheterna visar framförallt att nyanlända reagerar snabbt på för- ändrade incitament och på kort sikt har det inneburit ökade löner och sysselsättning. Samtidigt visar de danska lärdomarna att sänkta trösklar måste kompletteras så att eventuella negativa sidoeffekter av åtstramningarna mildras. Här föreligger således en målkonflikt som indikerar behov av samordning mellan olika politikområden. I Sverige utökades år 2005 rätten till flerbarnstillägg att även omfatta familjer med två barn, tidigare betalades tillägget ut till familjer med minst tre barn. Förändringens vällovliga syfte var att förstärka barnfamiljernas ekonomi men skapade också negativa incitament för vissa hushållstyper att gå från bidrag till arbete. Dagens regelverk för flerbarnstillägget innebär ett större bidrag ju fler barn man har. Detta försvårar särskilt kvinnors etablering och självförsörjning i det svenska samhället och uppmuntrar till hushåll med många barn. Puranen (2020) har dragit slutsatsen att ”progressiviteten” i flerbarnstillägget bör avskaffas för att motverka detta. Forskning visar på betydelsen av goda incitament i de offentliga bidragssystemens utformning. Strukturen på etableringsprogrammet har medfört ett visst bidrags- beroende snarare än att främja aktivt sökande för vissa grupper av nyanlända. Analyser visar att en relativt stor andel av deltagarna befinner sig i olika insatser med svag sannolikhet att få anställning i framtiden (Andersson Joona, 2020b). Nya etableringsåtgärder som introducerats i Norge och Tyskland har sett över bristerna i tidigare program, skapat förbättrade kedjor mellan olika insatser och tagit ett större helhetsperspektiv för att samordna insatserna (underlagsrapport av Engström, 2020). Utvärderingar visar på positiva resultat vilket Sverige bör kunna lära och inspireras av. Vi föreslår krav på aktivt deltagande i olika typer av utbildningar och

35. Svenska studier har visat att till detta kommer värderingar som framförallt utgör hinder för kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden (Puranen, 2019; 2020).

aktiviteter. Vägledande princip för bidrag bör vara full sysselsättning i aktiviteter som syftar till självförsörjning

Till sist. Det går också att förändra attityderna till att leva på ersättning snarare än arbete. I Borås har man till exempel lyckats minska försörjningsstödet, bryta utan- förskapet och få fler människor i jobb. Under flera år har man arbetat med en modell som handlar om att invånare som får försörjningsstöd ska gå från att vara pas- siva bidragstagare till aktiva arbetstagare. Sedan 2010 har Arbetslivsförvaltningen nästan halverat kostnaderna för försörjningsstöd – från 102 miljoner SEK till 58,3 miljoner SEK år 2017. På så vis har man också lyckats bryta det utanförskap som arbetslöshet innebär. Bland framgångsfaktorerna betonas bland annat ökad samver- kan mellan olika myndigheter vilket effektiviserat handläggningen. Det personliga mötet mellan klienter och socialsekreterare anses också vara en framgångsfaktor, bland annat genom att en strukturerad och individanpassad metod för att bättre förstå klientens bakgrund och behov används.36 _{Exemplet betonar åter vikten av} att samarbeta över politikområden för att lyckas gå från bidrag till självförsörjning.

FÖRSLAG:

• Inför bidragstak för att snabbare komma i arbete (positiva erfarenheter i

Danmark). •

• Inför en bortre gräns för bidrag med successiv nedtrappning.

•

• Inför krav på aktivt deltagande i olika typer av utbildning och aktiviteter.

Vägledande princip för bidrag bör vara full sysselsättning i aktiviteter som syftar till självförsörjning.

•

• Ta bort flerbarnstillägget, men investera kraftigt i barn och ungdomars

utbildning utan att ge föräldrar minskade incitament att söka och kvalifi- cera sig för arbete.

36. https://www.boras.se/nyheter/nyheter/borasstadlarandrakommunerminskaforsorjningsstodet.5.44 4055a11613832664bf0fe2.html

KAPITEL 6

Arbetsmarknad,

humankapital och löner