Diskussion och policyförslag

Den svenska integrationsmodellen har till stor del utgått från att utbildning ska leda till arbete. Men forskning och erfarenheter visar att utbildning för utrikes födda inte automatiskt leder till arbete och inkomster som räcker till sysselsättning och självförsörjning. Det leder oss till att föreslå följande reformer och insatser.

Den nya invandringen för med sig delvis nya policyutmaningar för ökad självför- sörjning. Det är som vi sett i kapitel 4 en heterogen grupp med delvis annorlunda färdigheter, värderingar och utbildningsbehov än tidigare arbetskraftsinvandrare vilket leder till relativt större informationsutmaningar vid rekrytering. Till detta kommer många gånger bristfälliga kunskaper om det svenska samhället, dess vär- deringar och lagstiftning (Puranen, 2020). Det gäller i stort sett på alla utbildnings- nivåer, dock är de störst för individer med lägre utbildning än nio år och gymnasial utbildning. Framtida studier bör därför analysera på vilket sätt olika utbildningar från olika delar av världen skiljer sig åt i både innehåll och utfall genom så kall- lade kompetensvalideringar. Kunskapstester kan användas i ett tidigt skede för att fastställa faktiska kunskaps- och färdighetstester.

Låga kunskaps- och färdighetsnivåer i kombination med höga trösklar på arbetsmark- naden framstår som stora hinder (Kapitel 5).40 _{Ett exempel är de utrikes födda kvin-} nornas låga deltagande i SFI och SO-undervisning (Puranen, 2019). Detta kan delvis förklaras med att de flesta kvinnor har ansvar för hushåll och barn vilket minskar deras möjligheter att integreras. Då barnbidrag/flerbarnstillägg, som visats i kapitel 5, är en viktig försörjningskälla ökar risken för kvinnor förblir i hemmet (Puranen, 2019).

40. Den svenska forskningen visar på vissa positiva sysselsättningseffekter av intensifierad sök- och matchningshjälp för nyanlända (i kombination med någon form av subventionerad anställning). Effekterna är störst för migrantgrupper som är långt ifrån arbetsmarknaden och de positiva effekterna är större för män än för kvinnor (Andersson Joona och Ekby, 2012). Intensifierad sökhjälp har visat sig förkorta arbetslöshetstiderna oavsett om det gäller utrikes eller inrikes födda (Hägglund, 2009). År 2010 infördes av alliansregeringen det så kallade lotssystemet som innebar att privata lotsföretag fick etablera sig för att bedriva sök- och matchningshjälp mot olika målgrupper av arbetslösa.

Det har visat sig att privata aktörer (varav vissa kan vara lotsföretag) haft mer nöjda deltagare än Arbetsförmedlingens deltagare (Bennmarker m.fl., 2013). Vidare hävdas att privata aktörer har varit bättre på att hjälpa invandrare (särskilt utrikes födda ungdomar) än offentliga aktörer bland annat genom en bättre förmåga att förmedla kontakter och nätverk till olika arbetsgivare på den svenska arbetsmarknaden som de utrikes födda inte känt till eller haft tillgång till.

Det finns ett tydligt samband mellan att bemästra mottagarlandets språk och etablering på arbetsmarknaden. Den danska omorienteringen, med ett större fokus på inlärning av språk i tidiga faser av asylprocessen, är framgångsrik då den lett till en högre etablering på arbetsmarknaden längre fram (Rosholm och Vejlin, 2010). Vi anser det därför vara effektivt att låta asylsökande påbörja språk- och samhällsorientering på heltid under asylprocessen.41

Överhuvudtaget visar tidiga policyinsatser i processen mot etablering och självförsörj- ning ha bäst effekter både för unga och vuxna oavsett om de är inrikes eller utrikes födda. Betydelsen av samhällsorienterad utbildning får inte underskattas, bland annat utbildning som betonar grundläggande värderingar på den svenska arbetsmarknaden. Forskningen är också tydlig med att värderingar som tillit och ordning sätts i tidig ålder (Puranen, 2019). Investera därför mer i barn och ungdomars utbildning. För att bryta utanförskapet kan obligatorisk förskola för barn till icke självförsörjande – långvarigt bidragsberoende – föräldrar vara ett alternativ, i synnerhet i utsatta områden med låg självförsörjningsgrad.

Heterogeniteten hos de nyanlända migranterna indikerar vidare att utbildningspro- gram i högre utsträckning bör specialutformas för olika grupper. Otydliga mål med programmen har skapat inlåsningseffekter och att nyanlända snarare kommer in i ”programkarriärer” än nära arbetspraktik och arbete. Det finns skäl att införa krav på aktivt deltagande i olika typer av utbildning (SFI).

Komplettering för att nå gymnasial utbildningsnivå är centralt för företagens framtida rekryteringsbehov – särskilt viktigt är att fler utrikes födda kvinnor ska få gymnasiekompetens. Arbete och utbildning bör ske parallellt i ökad utsträckning. Till sist. Yrkesutbildningar har visat sig vara verkningsfulla för etablering, inte minst när de kombineras med parallell utbildning. Liknande svenska insatser finns men kan byggas ut. Det skulle innebära en viss reträtt till den tidigare svenska modellen under perioden med stor arbetskraftsinvandring från Europa. Det omfattar en högre grad av riktad och individanpassad utbildning i förening med en anställning i någon form tillsammans med arbetsförlagd utbildning. För att undvika ytterligare höjning av trösklarna in på arbetsmarknaden bör eventuell arbetsplatsförlagd utbildning utformas på ett sätt som inte medför ökande anställningskostnader för arbetsgivare.

41. Positiva incitament för att avsluta utbildningen kan ha betydelse även om det finns få forskningsresultat om effekterna. En utvärdering av den svenska SFI-bonusen visade små men positiva effekter av belöningar (12 000 SEK) endast i Stockholm för de som klarade och fullföljde kurserna med godkända resultat. Motsvarande effekt i andra delar av landet gick inte att se (Åslund och Engdahl, 2018). Den svenska språkbonusen har upphört men Danmark har ett system med belöningar för den som lär sig språket ”danskbonus” , det danska systemet har dock ännu inte utvärderats.

FÖRSLAG

• Bygg ut valideringsinsatser (Norge och Tyskland som förebild, kartlägg-

ning av yrkeskompetens). •

• Inför krav på – och villkora bidrag med – aktivt deltagande i olika typer av

utbildning (SFI) samt resultat i olika typer av utbildning. •

• Inför kunskaps- och färdighetsprov för att förstå vilka insatser som har effekt.

•

• Låt asylsökande påbörja språk- och samhällsorientering på heltid under

asylprocessen. •

• För att bryta utanförskapet kan obligatorisk förskola för icke-

självförsörjande vara ett alternativ, i synnerhet i utsatta områden med låg självförsörjningsgrad.

•

• Mer riktad och individanpassad utbildning i förening med anställning (i

någon form) och arbetsförlagd utbildning. Arbete och utbildning bör ske parallellt i ökad utsträckning.

6.4 Informationsgapet mellan anställningsbarhet och prestation