Databaser 1 Allmänt

De modeller som är aktuella i denna genomgång innehåller data om socioekonomiska faktorer såsom produktion, konsumtion, handel, elasticiteter m.m. Databaser för miljötillstånd eller

utsläppskoefficienter är också relevanta.

SCB har databaser som berör områden som t.ex. arbetsmarknad, befolkning, boende, byggande, ekonomi, energi, handel, inkomster, miljöpåverkan, företag, transporter och annat. Via hemsidan www.scb.se hittar man Sveriges Statistiska databaser, där viss statistik finns utlagd. Mer uppgifter finns att tillgå i annan form. Miljöekonomiska data tillhandahålls av miljöräkenskaperna på SCB, som är ett satellitsystem till nationalräkenskaperna. Här finns t.ex. uppgifter om miljöskatter, miljösubven- tioner, energianvändning och utsläpp per bransch på nationell nivå. Det är också möjligt att göra

undersökningar av hur många och vilka företag som kan komma att påverkas av nya direktiv. På regional och kommunal nivå finns också data, men ännu så länge mindre på miljöområdet jämfört med ekonomiska data. Internationella data hanteras av Eurostat och OECD, som sammanställer nationella data och förser en del av de miljöekonomiska modellerna med uppgifter.

Institutionen för miljödata vid SLU har framförallt data om miljötillstånd. Även SMHI har stora databaser som har viss användning i samband med ekonomiska analyser.

6.5.2 Miljöräkenskaper

Miljöräkenskaper är ett system där miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik. På så sätt tydliggörs sambanden mellan ekonomi och miljö. Miljöräkenskaperna kan exempelvis användas för att analysera miljöeffekter av olika ekonomiska beslut eller de ekonom- iska konsekvenserna av en viss miljöpolitik. I miljöräkenskaperna beskrivs hur olika ekonomiska verksamheter dels ger upphov till miljöpåverkan, dels använder naturen som resurs.

Miljöstatistiken systematiseras enligt samma indelning som används inom nationalräkenskaperna, dvs. näringslivsbranscher, hushåll, offentlig sektor och utlandet. Systemet är internationellt harmoni- serat, vilket innebär att även andra länders statistik kan tas in och användas eller jämföras. Miljöpåver- kan kopplas samman med den ekonomiska aktör som orsakat den. Ur nationalräkenskaperna hämtas uppgifter om branschers förädlingsvärde, produktion, sysselsättning, import och export. Genom den ekonomiska statistiken kan miljöpåverkan kopplas till konsumtionen av produkter och tjänster. Miljö- räkenskapernas branschfördelade data för miljöpåverkan eller sociala data kan kopplas ihop med input-output matriser som bygger på handelns med varor i branscherna. Det ger möjlighet att göra studier av konsumtionens miljöpåverkan, både dess totala storlek och hur miljöpåverkan fördelas på inhemsk påverkan och sådan som sker i andra länder.

Systemet ger också möjlighet att studera hushållens miljöpåverkan fördelat på olika hushållstyper. Andra möjliga analyser gäller vilka ekonomiska styrmedel som påverkar de branscher, sektorer eller produktgrupper som studeras.

För en tidsserie kan en underliggande analys göras av vilka faktorer i den ekonomiska eller tekniska utvecklingen som mest bidrar till förändringar i miljöpåverkan eller resursåtgång. Det som vanligen undersöks är förändringar i ekonomisk tillväxt, i branschernas struktur, i handeln av varor och av utsläppsintensiteten.

Med hjälp av miljöräkenskaperna kan olika miljöekonomiska indikatorer tas fram fördelade på branscher, offentlig konsumtion och hushåll. Indikatorerna visar branschernas bidrag till den svenska ekonomin, sysselsättning samt andel av t.ex. energianvändning och utsläpp av vissa ämnen. Indikator- erna kan användas för att följa trender och måluppfyllelse, de kan ge underlag för bedömningar av hur miljöåtgärder kan utformas i förhållande till andra frågor av politisk betydelse samt ge indikation på om samhället rör sig i riktning mot hållbarhet.

Utveckling av miljöräkenskaper är ett arbete som sker på lång sikt. SCB:s arbete med detta har pågått sedan 1993. Arbetet sker i samarbete med Naturvårdsverket och Konjunkturinstitutet. Inom såväl FN:s som EU:s miljöprogram ingår det att alla medlemsländer ska utveckla miljöräkenskaper. FN har utarbetat en handbok för miljöräkenskaper SEEA (System of integrated Economic and Environmental Accounting). Inom EU pågår ett utvecklingsarbete av miljöräkenskaper inom ramen för EUROSTATS verksamhet, där deltagare från enskilda länder deltar och harmoniserar sättet att presentera data.

6.5.3 Luft m.m.

Vid Naturvårdsverket finns en speciell databas för NOx-utsläpp och NOx-avgifter som inkluderar alla de anläggningar och produktionsenheter som ingår eller har ingått i avgiftssystemet. Databasen innehåller bland annat uppgifter om kväveoxidutsläpp, energiproduktion, miljöavgift, mätutrustning,

jämförande mätning, pannstorlek, bränsletyp, drifttider, vidtagna reningsåtgärder och förbränningstekniska åtgärder samt administrativa uppgifter.

En databas över kostnader för åtgärder för att minska luftemissioner håller på att tas fram vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Databasen kallas REKO luft - reduktionskostnader för luftemissionsbegrän- sande åtgärder. Målet är att skapa en allmänt tillgänglig, oberoende källa för åtgärdskostnader i samförstånd med berörda aktörer. Databasen kommer att innehålla uppgifter om reduktionspotential, kostnad, kostnadsbärare m.m. och avser åtgärder för att minska utsläppen av kväveoxider, svaveldi- oxid, koldioxid, metan, ammoniak, flyktiga organiska ämnen och partiklar.

Systemvärden för effektberäkningarna finns i en databas, där alla i EVA ingående delmodellers systemvärden lagras.

6.5.4 Vatten

Den nationella beräkningsmodellen för belastning av kväve och fosfor (TRK) har en databas knuten till sig. SMHI och forskningsprogrammet VASTRA har även vissa databaser.

De data som samlas in inom den nationella miljöövervakningen av grundvatten

finns att hämta från SGU. Grundvattnet övervakas för att följa de naturliga variationerna och försurningspåverkan avseende vattenkemin och grundvattennivåernas variationer. Med EG:s ramdirektiv för vatten kan kunskapen om grundvattnet i Sverige förväntas öka och så även övervakningen. Det finns ett stort behov av samordning mellan olika databaser inom ytvatten - grundvattenområdet.

6.5.5 Miljövärdering

Naturvårdsverket och Beijerinstitutet har en databas över drygt 100 svenska värderingsstudier på miljöområdet (Naturvårdsverket 2004). I Canada finns det en stor internationell databas, EVRI (www.evri.ca) för värderingsstudier.