8. Problemdiskussion kvalitativ studie
10.1 Datainsamling kvalitativ studie
Vid insamling av empirisk data finns, enligt Denscombe (2000), i huvudsak fyra metoder att tillgå; frågeformulär, observation, skriftliga källor och intervjuer. Vi valde att använda oss av intervjuer som datainsamlingsmetod, eftersom vi efterstävade att få djupgående insikter i ämnet. Denscombe (2000) ger stöd för denna metod eftersom intervjun är ett lämpligt sätt att nå djup information från ett fåtal personer. Eftersom vi intervjuade få personer inom rimligt avstånd ansåg vi att vi hade resurser att genomföra personliga intervjuer. Som en ytterligare fördel såg vi också möjligheten att kunna studera den intervjuades miner och kroppsspråk, vilket inte låter sig göras vid telefonintervjuer enligt Denscombe (2000).
Denscombe (2000) skriver att de strukturerade intervjuerna är bättre lämpade för insamling av kvantitativa data i storskaliga surveyundersökningar. I den ostrukturerade intervjun får den intervjuade utveckla idéer och tankegångar, och formen passar därmed bättre i samband med aktörssynsättet än med det analytiska synsätt vi valt (ibid). Därför valde vi den semistrukturerade intervjun, som är ett mellanting mellan de båda andra. Vi avsåg att vid intervjutillfället styra inriktningen genom en intervjuguide, men samtidigt lämna öppet för den intervjuade att påverka frågornas ordningsföljd, samt vid behov utveckla frågeställningarna.
Vår studie var av småskalig karaktär då den bygger på intervjuer av fyra personer.
Denscombe (2000) menar att kvalitativ forskning ofta associeras med småskaliga studier medan kvantitativ forskning associeras med studier av storskalig karaktär.
10.1.1 Val av företag för kvalitativ studie
I den kvantitativa studien fick vi uppfattningen att det finns flera bakomliggande orsaker till att företag växer olika mycket i olika regioner. Vi kopplade samman företagsklimat och de institutioner som företagen påverkas av med de entreprenöriella faktorer som vi fann intressanta i den kvantitativa studien. I Norrbottens län fann vi inte att empirin stämde överens med den teori vi presenterat och därför tyckte vi att det var intressant att välja företagen i den kvalitativa studien från Norrbotten.
I Norrbottens län är Piteå känt för sin företagskultur som innebär att både företag och allmänhet värnar om de lokala företagen. För att kunna fånga en eventuell ”Piteanda”
46
vände vi oss till företagare i Piteå kommun som samtliga har upplevt hög tillväxt.
Svenskt Näringsliv (2004) rankar Piteå på 132: a plats bland Sveriges kommuner när det gäller företagsklimat, vilket är den högsta placeringen i Norrbottens län.
Den ursprungliga tanken att intervjua företagare i Jönköpings län övergav vi dels på grund av vårt intresse att undersöka bakomliggande faktorer till varför företag i Piteå har bättre företagsklimat än andra kommuner i Norrbottens län.
Denscombe (2000) skriver att vid en kvalitativ undersökning måste forskaren välja ut något eller några undersökningsobjekt ur någon av följande grupper; den typiska undersökningsenheten, den avvikande undersökningsenheten, den teoriprövande undersökningsenheten och den minst sannolika undersökningsenheten. Vi valde att utgå från den typiska undersökningsenheten bland företag som har genomgått eller genomgår en tillväxtperiod. I den första delen av uppsatsen framkom att de mest intressanta faktorerna för vidare studier i denna uppsats var tillväxtviljan och de entreprenöriella faktorerna. För att få djupare förståelse för de entreprenöriella faktorerna valde vi att intervjua ägare till fyra olika företag, två tillverkande och två icke tillverkande Efter genomgång av ett antal företag som genomgått perioder av tillväxt föll valet på sex företag och på fyra av dessa fick vi intervjua ledarna som också är ägare till företagen.
De företag som ingår i studien är Fastighetsbolaget RAWI, ett bolag som fördubblat sin omsättning mellan 2001 och 2003, Boxmodul, ett tillverkande företag som hade en stark tillväxtperiod 1998-2001, Lindbäcks Bygg som har upplevt en stabil tillväxt under många år. Lindbäcks Bygg har idag drygt 80 anställda, men de hade 47 anställda 1998 vilket innebar att de nyligen tillhört gruppen företag med färre än 50 anställda, samt NVS bevakning, ett tjänsteföretag som fördubblat sin omsättning mellan 2000-2003 och som förväntar sig en kraftig tillväxt det närmaste året.
Intervjuerna ägde rum följande tider och platser:
Ulf Wiksten, Fastighetsbolaget RAWI. Intervjun ägde rum i företagets lokaler i Piteå den 12/5-05 mellan 14.30 och 15.30.
Kjell Larsson, Boxmodul AB ägde rum den 13/5-05 mellan klockan 09.00 – 10.00 i företagets lokaler i Öjebyn.
Erik Lindbäck, Lindbäcks Bygg AB. Intervjun ägde rum den 16/5–05 mellan klockan 10.00 – 11.00 i företagets lokaler i Öjebyn.
Dennis Jakobsson, NVS Bevakning AB. Intervjun genomfördes i företagets lokaler i Piteå den 17/5-05 mellan klockan 09.00 – 10.00.
10.1.2 Bearbetning av kvalitativ data
Respondenterna var villiga att låta sig intervjuas och fick själva bestämma tid och plats.
Intervjuerna ägde rum i deras egna lokaler. Alla intervjuer spelades in på band för att på
47
så sätt inte gå miste om information och för att på bästa sätt kunna sammanställa intervjuerna. I stället för att beskriva empirin i punktform och på det sättet redovisa varje respondents svar till varje fråga, har vi valt att presentera empirin i ett flytande språk. Intervjuerna var av den karaktären att frågorna gick in i varandra under samtalets gång. Ibland svarade den intervjuade genom att utveckla sina tankar på frågor som vi tänkte ställa längre fram i intervjun och därför blev det naturligt att presentera empirin på ett mer berättande sätt.
10.2 Metodproblem
I den kvalitativa undersökningen intervjuade vi ägarna till företagen vilka samtidigt fungerar som företagsledare. Rylander (1995) anser att det finns tydliga risker för felaktiga slutsatser när forskningsresultat grundar sig på intervjuer av företagsledare.
Den bild av företaget som förmedlas är ofta den officiella, säljande och mytbildande.
Denscombe (2000) skriver att människor svarar olika på frågor beroende på hur de uppfattar den som intervjuar. Faktorer som intervjuarens ålder, kön och etniska ursprung inverkar på hur mycket information människor är villiga att ge och hur ärliga de är i sin information. Både intervjuaren och den intervjuade har sina egna preferenser och förutfattade meningar, vilket sannolikt påverkar möjligheten att skapa en god relation under intervjun. Visserligen är denna risk mest förknippad med ett aktörssynsätt där den intervjuades åsikter och värderingar är vägledande, men vi använder oss inte av ett strikt analytiskt synsätt så möjligen kan detta påverka resultatet. I vår undersökning fann vi det som en fördel att en av oss är bosatt i Piteå, vilket ger en god kännedom om orten och dess företagare. Detta var till nytta under samtalets gång.
10.2.1 Validitet
Arbnor och Bjerke (1994) skriver att i ett analytiskt synsätt är det centralt att ”pricka”
verkligheten, det vill säga ha hög validitet. Vår ambition har varit att våra egna förutfattade meningar och personliga värderingar ska påverka så litet som möjligt. Vi kan dock inte utesluta att egna uppfattningar till viss del påverkat resultaten i den kvalitativa undersökningen, dels genom utformningen av intervjuguiden och dels genom intervjuareffekten.
För att förbättra validiteten i den kvalitativa undersökningen vidtog vi en del åtgärder.
Vi valde aktörer som har upplevt tillväxt och har praktisk erfarenhet av arbete med tillväxt i små företag. Denscombe (2000) skriver att kvalitativ forskning tenderar att använda en urvalsmetod som baseras på speciella enheter som har de egenskaper forskaren vill utröna. De intervjuade visade stort intresse och engagemang vilket enligt Arbnor och Bjerke (1994) förbättrar processvalideringen. Vi har jämfört resultaten i undersökningen med teori för att kontrollera i vilket utsträckning resultaten stämmer överens med existerande kunskaper inom området vilket enligt Denscombe (2000) verifierar den externa validiteten.
48 10.2.2 Reliabilitet
Det är svårt att uppnå hög reliabilitet i den kvalitativa undersökningen där underlaget är så begränsat. Utifrån ett så litet material kan vi inte göra några generaliseringar vilket inte heller är avsikten med denna kvalitativa studie. Vid en undersökning av få objekt kan vi inte utgå ifrån att en liknande undersökning utförd av någon annan skulle ge samma resultat. För att erhålla så god reliabilitet som möjligt har vi varit noggranna vid sammanställning av intervjuerna för att skapa en så veklighetsnära empiri som möjligt.
Detta var möjligt genom att materialet kunde gås igenom ett flertal gånger tack vare bandinspelningarna. Trots detta tror vi resultatet kan bli annorlunda om samma frågor ställs till samma respondenter vid ett senare tillfälle. Orsaken till detta är att både respondenterna och omgivningen är i ständig förändring och det vi har speglat är endast den bild de gav oss vid just det tillfället. Respondenterna erbjöds möjlighet att kontrollera empirin efter sammanställning vilket skulle ha inverkat positivt på reliabiliteten, men samtliga avböjde den möjligheten.
49