Institutionell teori

Institutionell teori utgår från att institutionerna är en dynamisk, pågående process där kulturen inverkar på både beslutsfattande och ett företags struktur. Individerna som bygger upp organisationer styrs av värderingar, normer, regler samt informella regler som ständigt utvecklas och delvis styrs av individerna själva (Barley & Tolbert, 1997).

De berättar vidare hur institutioner kan förändras, både medvetet och omedvetet.

Förändringar har större förutsättningar att slå igenom om de är medvetna än om de växer fram omedvetet. Tekniska innovationer, nya kulturella band eller ekonomiska bakslag kan ge insikt om institutionerna och ge en starkare grund för förändring (ibid).

North (1993) skriver att ”institutionerna” minskar osäkerheten genom att ge struktur åt vardagslivet. De utgör en vägledning för samspelet människor emellan så att vi vet (eller lätt kan lära oss) hur vi ska bära oss åt när vi vill hälsa på våra vänner på gatan, köra bil, köpa apelsiner, låna pengar, bilda en firma, begrava våra döda eller vad det nu kan vara. Vi skulle snart lägga märke till att institutionerna skiljer sig åt om vi skulle utföra samma transaktioner i ett annat land. Med ekonomers jargong sägs det att institutionerna anger och begränsar antalet val för individerna”. Han menar i likhet med Barley och Tolbert (1997) att trots institutionernas stabilitet så hindrar det ej att institutionerna genomgår förändringar. Oavsett om det är frågan om lagar, uppföranderegler eller beteendenormer utvecklas institutioner och förändrar därigenom de valmöjligheter som står oss till buds (ibid).

Scott (2001) skriver att mest energi har lagts på frågan hur institutioner påverkar oss och hur de upprätthålls. Den stora frågan är nu hur institutionerna har uppkommit och vilken process som gör att de förändras. Han identifierar tre olika styrmoment i institutionell teori. Dessa styrmoment är tre olika pelare; den reglerande, den normativa och den kognitiva. Varje pelare är viktig och arbetar i kombination med de andra tillsammans med associerade aktiviteter och resurser för stabilitet och mening i det sociala livet. Scott menar att dessa pelare är byggklossarna i institutionella strukturer som gör det svårare att genomföra förändringar. Trots att institutioner är förknippade med stabilitet så genomgår de tre pelarna förändringar både momentant och inkrementellt (ibid).

42 Figur 9.1 Pelarna i institutionell teori (utvecklad figur från Nordlander, 2005)

9.1.1 Reglerande pelaren

Scott (2001) menar att institutioner begränsar och reglerar beteendet. Utmärkande drag för den reglerande pelaren är associerat med att förklara reglerande processen: att sätta regler/lagar, övervaka och sanktionera aktiviteter. Regleringsprocess involverar kapaciteten att etablera lagar, få andra att anpassa sig till dem och om nödvändigt sanktionera belöningar och straff i syfte att åstadkomma önskvärt beteende. Dessa processer kan övervakas genom informella mekanismer eller genom högst formaliserade aktörer såsom polis och domstolsväsendet (ibid). Macintosh (1994) menar att regler och regleringar befrämjar utvecklingen av opersonliga relationer.

Vidare skapar den en arbetsmiljö som mildrar den personliga effekten samt minskar risken för styrning genom svågerpolitik och plötsliga infall.

Fölster och Wallen (2005) menar att en anledning till att svenska företag väljer att förlägga produktionen utomlands är att de flesta av de nya medlemmarna i EU och Kina har en flexibel arbetsmarknadslagstiftning jämfört med Sverige. De nämner även en annan faktor som är relaterad till produktionskostnaden, nämligen den omfattningen av skatter ett företag möter. Skatter på exempelvis vinster, inkomster och energi kan vara ett betydelsefullt motiv för företag som överväger att flytta produktionen utomlands.

Fölster (2000) anser att detta regelverk som omgärdar företagarna har betydelse för viljan att starta och utveckla företag. Till exempel medverkar ett högt skattetryck för företagarna till att färre företag startas och växer. Henrekson (2001) är inne på samma linje och anger att den bristande viljan och/eller oförmågan till expansion är ett resultat av oförmånliga spelregler och institutioner som möter/har mött företagaren i Sverige (ibid). Även Svenskt näringsliv (2005) ser Sveriges höga skattetryck och komplicerade regelverk som en av orsakerna till att företag har svårt att växa eller inte vill växa. De

R

43

menar att förmögenhetsskatten omedelbart måste avskaffas för att behålla kapital i landet och regelverket för företagarna förenklas för att minska hindren för att starta nya företag.

9.1.2 Normativa pelaren

Normativa system inkluderar både värderingar och normer (Scott, 2001). Värderingar är föreställningar på det önskade och normer specificerar hur personer skall göra eller bete sig i olika situationer. Normativa system definierar mål samt anger lämpliga vägar att uppnå dem, till exempel hur vi agerar på ett rättvist sätt i affärslivet. De är inte tvingande utan styrs av individernas uppfattning om vad som förväntas av dem. Scott (2001) berättar vidare att normativa system är begränsningar i det sociala livet, men bemyndigar och möjliggör samtidigt ett visst agerande. March and Olsen (1989) menar att mycket av det beteende vi ser i politiska institutioner reflekterar den rutin som människor har, nämligen att göra det som förväntas av dem.

Fölster (2000) menar att så länge de anställda uppfattar det som att de vinner på skattehöjningar eller andra omfördelningar från dem som lyckats med sitt företagande kommer opinionen att verka för att skatterna höjs. Om de höjda skatterna skulle visa sig påverka tillväxten i så hög grad att även de som är beroende av offentlig omfördelning förlorar på det sker en vändning i opinionen och i politiken och skatterna sänks. Enligt denna tes skulle det förhålla sig så att länder - eller kommuner för den delen - som utsatts för en chock eller en kraftig nedgång senare vänder i riktning mot ett mer entreprenörvänligt klimat. Ett exempel på detta är Gnosjös företagaranda som byggdes upp under en period av ekonomiska bakslag och fattigdom (ibid). Fölster berättar vidare att det finns tydligt samband mellan antalet företagare och den politiska färgen i de respektive Svenska länen.

I ett stort antal studier i USA har det visat sig att personer som startat innovativa småföretag har åtminstone en förälder som drivit en egen rörelse i 50-80 % av fallen (Tidd et al, 2001). Till exempel så visade det sig att fyra gånger så många innovativa entreprenörer har föräldrar som själva drivit eget jämfört med andra grupper av forskare och ingenjörer (ibid).

I en rapport från Svenskt Näringsliv (2003) framgår det att den regionala tillväxten är mycket nära förknippad med det lokala företagsklimatet. Företagsklimatet uppfattas av företagare som utfallet av konkreta åtgärder på hemmaplan. Det är företagsklimatet i den bemärkelsen som ger utdelning i form av hög tillväxt. Om en region har många företagare, kan dessa skapa gynnsamma villkor för nya företagare, dels genom att tillhandahålla kapital och kompetens, dels genom att rösta och påverka politiken. En sådan självförstärkande mekanism ger upphov till en god cirkel för företagsamhet (Fölster, 2000).

Bengtsson et al (1998) skriver att samverkan ligger i tiden och är ett allt vanligare medel för att stärka företags konkurrensförmåga. Genom att samverka med andra företag kan aktörerna gemensamt stärka sin ställning. Scott (2001) skriver att organisationer som

44

agerar i enlighet med den kultur som råder, har stöd i normgivande och reglerande organ samt har större möjlighet att överleva än de organisationer som lider brist på dessa egenskaper.

Forskare inom motivationsteori har upptäckt att normativa faktorer spelar en viktig roll när det handlar om att sätta upp framtida mål (Locke & Latham, 1990). Författarna berättar vidare att det finns en underliggande längtan inom olika grupper att prestera på samma nivå som de övriga. Detta får till följd att de som presterar sämre anstränger sig hårdare medan de som presterar bättre slappnar av och känner sig relativt nöjda.

Personliga variabler som ett behov att prestera samt självförtroende påverkar hur en person försöker att förbättra sin förmåga och komma förbi hinder på vägen samt hantera komplexa uppgifter (Locke & Latham, 1990).

Wiklund (1998) menar att målet påverkar prestationen genom att det sätts fokus på vad som behöver göras och agerar för att nå det målet genom uthållighet samt att söka lämpliga prestationsstrategier. Uppföljning på det arbete som utförts genom att jämföra utfall med mål är nödvändigt för att individen skall kunna värdera sin prestation (ibid).

9.1.3 Kognitiva pelaren

North (1993) menar att formella regler även i de mest utvecklade länder utgör endast en liten del av de begränsningar som vi upplever. De informella begränsningarna är desto fler. Detta beteende är fyllt med uppförandekoder som vi förväntas ha (ibid). Scott (2001) menar att dessa koder utgörs av den delade begreppsbild som människor har och formar de oskrivna sociala regler och ramar som styr hur vi beter oss. Samtycke till ett visst beteende uppstår enligt teorin till följd av att andra typer av beteende är otänkbart.

Det finns en schablon för hur specifika aktörer beter sig i vissa situationer. Han menar också att människor uppfattar information på olika sätt vilket påverkas av kognitiva ramverk som avgör vilken information människor tycker är viktig och vilken information som lämnas utan åtgärd. Detta påverkar besluten och i en arbetssituation är detta betydelsefullt för hur arbetet sköts (ibid).

Fölster (2000) menar att klimatet för företagande har varit kärvt, men att synen på företagaren håller på att förändras från att under 70-talet betraktats som skattefuskare och småkrämare till att få ökat förtroende och ses som en nödvändighet för ekonomisk tillväxt. Fölster berättar att opinionen i Sverige har vänt till fördel för företagande under nittiotalet och en delförklaring till detta är det växande missnöjet med offentliga tjänster (ibid). Svenskt Näringslivs (2005) undersökning visar att företagsklimatet är bättre i Jönköping än i Norrbotten vilket delvis skulle kunna förklaras av institutionell teori.

Om inställningen till företagande är positivt torde detta påverka både den kognitiva och normativa pelaren så att företagande underlättas.

45

10. Metod kvalitativ studie

I detta kapitel beskrivs vårt tillvägagångssätt vid genomförandet av den kvalitativa studien. Vidare redogörs för de val vi gjort under arbetets gång och en kritisk granskning av dessa.