6. Resultat och analys av kvantitativa studien
6.5 Test av hypoteser
Analysen och redovisningen av hypoteserna i regressionsanalysen är uppdelade i tre delar. Varje region redovisas var för sig för att göra materialet mer överskådligt. I de två första avsnitten gjordes en del intressanta iakttagelser och i detta avsnitt kommer statistiska samband att testas. Resultaten från studien redovisas och diskuteras.
I figur 6.8-6.10 redovisas hur olika faktorer påverkar varandra med hela landet som underlag. De olika analyserna visar hög signifikans, men förklaringsgraden är låg vilket avläses med R2 värdena i tabell 6.1-6.3, dessa värden förklarar hur stor del av variansen som förklaras av de oberoende variablerna. Anledningen till att förklaringsgraderna är så pass låga torde vara att omsättningstillväxt är komplex med flera faktorer som påverkar.
6.5.1 Sverige
I analysen av de enskilda faktorerna identifieras intressanta samband. I regressionsanalysen med omsättningstillväxt som beroende faktor är det fyra faktorer som har ett signifikant positivt samband, det är arbetskraftstillgång, tillväxtvilja,
33
innovation och proaktivitet. Dessa samband är svaga, men signifikanta och i enlighet med teorin. Tillväxtviljan är viktig för att åstadkomma tillväxt enligt (Storey 1994).
Tillgången till rätt arbetskraft är det snabbväxande företagens viktigaste resurs enligt Ahrens (1992). Edquist et al (2001) menar att innovationer i process samt produkter ger ekonomisk tillväxt. Även proaktiviteten är viktigt för att åstadkomma tillväxt enligt en studie utförd av Becherer och Maurer (1999). Proaktivitet har ett signifikant positivt samband med kapital och tillväxtvilja. Georgellis et al (2000) menar att vara entreprenör involverar en strategisk avsikt att växa och det innefattar kapaciteten att se flera år framåt i tiden. Vi har även ett signifikant samband mellan proaktivitet och omsättningstillväxt. Detta kan tolkas på olika sätt, företag som är proaktiva och söker möjligheter i omgivningen kan ha lättare att få tillgång till kapital vilket i sin tur förbättrar möjligheten till omsättningstillväxt. Om företagaren har vetskapen att det finns tillräcklig tillgång till kapital för att utvecklas kan det kännas mer inspirerande att blicka framåt i tiden jämfört om de hela tiden slåss för sin överlevnad.
Innovationsbenägenhet i företagen har ett positivt samband med kapital. Carlsson (1998) menar att företag som har tillgång till riskkapital för en entreprenöriell idé har lättare att lyckas och det är oftast företagaren själv som står för detta kapital i ett initialt skede. Det finns även ett positivt samband mellan innovationsbenägenhet och kompetens samt framförallt tillväxtvilja. Det kan vara så att företag som vill växa i större utsträckning söker nya vägar för att uppnå tillväxt, detta stämmer överens med Georgellis et al (2000) som menar att entreprenören vill växa samt är innovativ i form av nya produkter och tjänster. Utifrån teorin och matrisanalysen förväntade vi oss att sambandet mellan omsättningstillväxt och tillväxtvilja skulle vara starkare, men det samband som finns är svagt och signifikansen är låg. Det finns ett negativt samband mellan tillgång på arbetskraft och tillväxtvilja vilket kan bero på att det är företag med tillväxtvilja som växer mest och därför efterfrågar arbetskraft.
Det som är mest påtagligt i analysen av riket är sambandet mellan de entreprenöriella egenskaperna och tillväxtviljan. I referensramen menar Georgellis et al (2000) att vara entreprenör involverar en strategisk avsikt att växa och att entreprenören är riskbenägen, innovativ och proaktiv. Var för sig är sambandet inte så starkt men sett till hela materialet är det intressant. Undersökningen visar att det finns en koppling mellan entreprenöriella egenskaper och tillväxtvilja. Detta stämmer väl överens med att många ekonomer använder begreppet entreprenörer som en beteckning på företagare med tillväxtambitioner (Fölster, 2000).
Riskbenägen Proaktivitet Innovation
Sverige, figur 6.8 (ovan) Signifikanta samband mellan de potentiella tillväxtfaktorerna inbördes samt med omsättningstillväxt
Tabell 6.1 (nedan) Redovisning av R2 och signifikansnivå
Beroende Omsättnings-tillväxt
Tillväxtvilja Risk-benägenhet
Innovation Proaktivitet
Oberoende Kap, Arb, Kom Kap, Arb, Kom Kap, Arb, Kom Kap, Arb, Kom Kap, Arb, Kom
Tillväxt, Pro, Ris, Inn Tillväxt Tillväxt Tillväxt p<0,01
F-ratio 4,20 24,80 17,70 22,04 19,73 p<0,05
R2 0,02 0,03 0,03 0,03 0,03 p<0,10
R2 adj 0,01 0,03 0,03 0,03 0,03 p<0,15
Signifikans 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00
6.5.2 Norrbottens län
I Norrbottens län fann vi få signifikanta samband vilket kan påverkas av populationens storlek. Vi hade trots den vetskapen förhoppningen om att finna fler signifikanta samband. I figurerna finns det dock några signifikanta samband som är intressanta att tolka. Riskbenägenheten har ett svagt negativt samband med kapital vilket kan tyda på att de företagare som är beredd att ta risker har svårare att få tillgång till kapital.
Landström (1993) tar upp denna problematik och konstaterar att riskkapitalet söker sig till traditionella företag på bekostnad av de entreprenörer som befinner sig högteknologiska branscher som upplevs som mer riskfyllda av investerarna.
Arbetskraftstillgången har ett negativt samband med omsättningsökningen vilket indikerar att om företagen har tillgång till den externa arbetskraften som de behöver så växer de sämre än de företag som har problem med att få tag i den externa arbetskraft som de behöver. Intressant är att arbetskraften även har ett negativt samband med
34
tillväxtvilja, liksom i analysen av Sverige kan detta resultat indikera att det är företag med tillväxtvilja som växer och därför uppstår problem med att få tillgång till den arbetskraft som behövs.
Riskbenägen Proaktivitet Innovation Kapital
Norrbottens län, figur 6.9 (ovan) Signifikanta samband mellan de potentiella tillväxtfaktorerna inbördes samt med omsättningstillväxt
Tabell 6.2 (nedan) Redovisning av R2 och signifikansnivå
Beroende Omsättnings-tillväxt
Tillväxtvilja Risk-benägenhet
Innovation Proaktivitet
Oberoende Kap, Arb, Kom Kap, Arb, Kom Kap, Arb, Kom Kap, Arb, Kom Kap, Arb, Kom
Tillväxt, Pro, Ris, Inn Tillväxt Tillväxt Tillväxt p<0,01
F-ratio 0,96 2,56 17,70 1,29 0,76 p<0,05
R2 0,08 0,06 0,03 0,05 0,03 p<0,10
R2 adj 0,00 0,04 0,03 0,01 -0,01 p<0,15
Signifikans 0,46 0,06 0,00 0,28 0,55
6.5.3 Jönköpings län
I resultatet från regressionsanalysen för Jönköpings län finns det fler signifikanta samband än i analysen för Norrbottens län. Detta trots att antalet företag är ungefär lika många. Proaktivitet är den enda faktor som har ett signifikant samband med omsättningstillväxt, vilket stämmer väl överens med den studie som är utförd av Becherer och Maurer (1999). Sambandet är svagt positivt, men har en låg signifikans.
Proaktiviteten var speciell för denna region i matrisanalysen och har även ett signifikant positivt samband med kapital och kompetens. Sambandet mellan proaktivitet och kapital är relativt högt utifrån denna undersökning och signifikansen är hög. Det är ett samband som även kunde ses i hela landet, det är dock ett starkare samband i Jönköpings län. Detta faktum indikerar att företagens tillgång till kapital påverkar proaktiviteten. Det finns också ett liknande positivt samband mellan innovation och kapital fast med lägre signifikans. I Jönköpings län finns det signifikanta samband mellan tillväxtvilja och innovation samt tillväxtvilja och riskbenägenheten. I
35
referensramen menar Georgellis et al (2000) att entreprenörskap involverar en strategisk avsikt att växa och att entreprenören är riskbenägen, innovativ och proaktiv.
Jönköpings län, figur 6.10 Signifikanta samband mellan de potentiella tillväxtfaktorerna inbördes samt med omsättningstillväxt
Riskbenägen Proaktivitet Innovation Kapital
Tabell 6.3 (nedan) Redovisning av R2 och signifikansnivå
Beroende Omsättnings-tillväxt
Tillväxtvilja Risk-benägenhet
Innovation Proaktivitet
Oberoende Kap, Arb, Kom Kap, Arb, Kom Kap, Arb, Kom Kap, Arb, Kom Kap, Arb, Kom
Tillväxt, Pro, Ris, Inn Tillväxt Tillväxt Tillväxt p<0,01
F-ratio 0,88 0,54 2,40 2,81 4,07 p<0,05
R2 0,06 0,01 0,07 0,09 0,12 p<0,10
R2 adj -0,01 -0,01 0,04 0,06 0,09 p<0,15
Signifikans 0,53 0,66 0,05 0,03 0,00