Datainsamling om redovisningsutveckling vid Klavreströms bruk

5.3.2.1 Undersökning av redovisningsförändringar

För att hantera det omfattande redovisningsmaterialet som finns bevarat kommer materialet att angripas i två steg. Dessa två steg är menade att först möjliggöra en bred översyn där stora förändringar kan identifieras och en allmän förståelse för redovisningen kan uppnås. Detta görs rent praktiskt genom att stickprov ur slutet av varje tidsperiod väljs ut och att dessa års avräknings- och kapitalböcker studeras. Avräknings- och kapitalböckerna är den redovisning som fördes mest utförligt under brukets livstid och är, med några enstaka års undantag, kompletta (Johansson, 1984). Inledningsvis undersöks böckerna för att besvara ett antal korta frågor. Dessa frågor är inte menade att ligga till

grund för studiens resultat utan används för att skapa en strukturerad mall med vilken de olika åren ytligt kan jämföras och utgör därför en avgörande del i denna studies sensitizing concepts. De specifika frågorna är som följer:

Vad är den specifika redovisningens syfte? – Frågan ställs för att uppmärksamma varför bruket upprättade redovisningen. Inte minst ställs frågan för att inte riskera att förbise den grundläggande förändringen i att bruket har andra användningsområden för sin redovisning.

Avslutar bruket böckerna och under vilken period löper räkenskapsåret? – Frågan är menad att visa på hur bruket ser på redovisningen ur ett längre perspektiv. Genom att avsluta böckerna kan en kontinuitet mellan varje års redovisning skönjas och ett tecken på att bruket såg det innevarande året som en del i en fortsättande verksamhet. Räkenskapsåret kan också underbygga hur redovisningen årsvis utformades för att spegla brukets arbete.

Hur många konton innehåller boken? – Antalet konton presenterar en ganska enkel bild av strukturen på redovisningen. Större variationer från år till år tyder antingen på avgörande förändringar i företagets verksamhet eller avgörande förändringar i hur bruket väljer att redovisa.

Hur är utformningen av kontoplanerna? – Till skillnad från antalet konton är utformningen aningen svårare att definiera. Frågan ställs dock för att understryka att enskilda mått som till exempel antalet konton är problematiska. De är visserligen behändiga för jämförelser men är utan kontext värdelösa då antalet konton kan variera av väldigt många orsaker. Genom att betänka utformningen av kontoplanerna uppmärksammas detta.

Vilka parter redovisar bruket att de interagerar med? – På detta sätt genomlyses brukets relation med omvärlden och hur detta visas. Dessa parter kan antas främst vara kunder, leverantörer och anställda.

Steg två i studien av datainsamlingsarbetet innefattar att utifrån den ytliga överblicken göra djupare undersökning av materialet. Detta kräver bland annat att fler år undersöks. Det kräver också att andra delar av redovisningen studeras. Dessa delar inkluderar exempelvis dagjournaler, tillverkningsjournaler och försäljningsjournaler. Det bör dock

betonas att det övriga materialet är väldigt omfattande och av väldigt skild karaktär vilket framgår vid en mindre överblick av arkivets innehållsförteckning (Johansson, 1984). Det kan därför förväntas att majoriteten inte är relevant för den här studien. Samtidigt utgör avräkningsböckerna och kapitalböckerna den centrala delen i studien och också navet i brukets redovisning. Därför utforskas det övriga materialet först då specifika hänvisningar förekommer i dessa böcker eller då uppenbara informationsluckor uppstår. Ett exempel är Klavreströms bruks involvering i byggandet av järnväg vid 1800-talets slut mellan Växjö och Klavreström. För detta projekt upprättades specifika handlingar som finns bevarade under en annan serie i arkivet. Dessa går att uppmärksamma genom information i transaktioner i avräkningsboken.

5.3.2.2 Operationalisering av strategiska/inkrementella förändringar

För att en redovisningsförändring ska klassificeras som inkrementell ska den inte ändra den grundläggande formen på redovisningen, tekniken med vilken den förs eller dess syfte. Förändringen ska vara av slaget att det snarare är ett tillägg till det befintliga som exempelvis erbjuder bättre detaljrikedom eller överskådlighet i redovisningen. Ett exempel ur Klavreströms bruks utveckling som betraktas vara av inkrementell art är bland annat en utökning av produktionsredovisningen, där informationen på kontona för producerade varor började beskrivas mer detaljerat genom att fler kolumner började användas. Detta innebar en tillbyggnad av redovisningen och mer detaljerad information, men inte en skiftning i den grundläggande formen, redovisningstekniken eller syftet med vilket det fördes.

Strategiska förändringar utgör motsatsen till de inkrementella och är, i kontrast, långt mer omfattande än de inkrementella. För att en redovisningsförändring ska klassificeras som strategisk ska den grundläggande formen på redovisningen, tekniken med vilken den förs eller dess syfte skifta. En strategisk förändring omdefinierar vad redovisningen tidigare var och ger den en helt eller delvis ny betydelse. Ett tydligt exempel på en strategisk förändring ur den empiriska studien är den som gäller införandet av kassaböcker och journaler. Dessa nya böcker skiftade den grundläggande formen och den använda tekniken för redovisningen genom tillägg av två nya böcker. Vidare blev det möjligt att med dessa nya böcker faktiskt överblicka de pengar som kom in till bruket, vilket tidigare inte varit möjligt. På grund av omfattningen av denna förändring klassificeras den som strategisk.

5.3.2.3 Operationalisering av reaktiva/proaktiva förändringar

Huruvida en förändring är att betrakta som reaktiv eller proaktiv kopplas till huruvida förändringen förekommer det påverkande fallet eller inte. Ur den empiriska studien framstår brukets övergång till att redovisa i kronor istället för riksdaler riksmynt som ett tydligt exempel. Detta kopplas till den nationella valutaförändringen som skedde i anslutning till detta. Då övergången från riksdaler riksmynt till kronor förekom den ändrade värdeenheten i böckerna ses förändringen som reaktiv. En proaktiv förändring hade istället skett som en förutsägelse av ett framtida behov eller att redovisningsförändring leder till omgörningar av verksamheten etc.