Undersökningsmetod

5.1.1 Arkivstudier

Vid undersökning av så pass gammalt material som Klavreströms bruksarkiv ställs vi inför ett antal svårigheter som måste beaktas. Några av de svagheter som Yin (2006) tar upp med arkivmaterial är den skevhet som kan uppkomma om forskare är omedveten om sina fördomar. Ett exempel på ett sådant problem som rör forskarens fördomar och tolkning av historia utifrån ett nutida perspektiv är att det idag tas för givet att den bokföring och redovisning som ett företag upprättar till stora delar görs för externa intressenter. Ett sådant antagande vid undersökningen av arkivet skulle lätt kunna leda till felaktigheter och ge en missvisande bild vid analys av materialet då det under stora delar av den tidsrymd som materialet sträcker sig inte fanns något krav på hur och för vem som bokföringen gjordes. Snarare går det att anta att redovisningen upprättades helt utan tanke på att kommunicera den till omvärlden.

Vidare är det teleologiska synsättet inte bara ett teoretiskt problem i diskussionen mellan den funktionalistiska synen på redovisningsutveckling och new accounting history, utan också ett metodologiskt problem för studier med historiska ansatser. Det är problematiskt, om än naturligt, att fastna i föreställningen att den nuvarande situationen per automatik är en förbättrad variant av den föregående. För en studie riskerar inte detta endast att göra

forskaren begränsad i närmandet av materialet utan det riskerar också att göra resultatet kontextlöst. För att undvika den typen av problem har vikt lagts vid genomgång av litteratur som behandlar och beskriver de miljöer och omständigheter som bokföringen upprättades i. De påverkande faktorerna utgör inte bara en uppräkning av vad som har drivit redovisningsförändring utan också en beskrivning av den miljö som dessa förändringar har uppstått i. På detta sätt ämnar vi undvika problem som uppstår till följd av den historiska ansats som dominerar den här studien och också bygga en nödvändig kontext inom vilken materialet kan analyseras.

Ytterligare en svårighet som uppkommer vid arkivstudier är riktigheten och pålitligheten i materialet. Yin (2007) poängterar att materialet på grund av dess kvantitativa karaktär och faktumet att det till största delen består av siffror kan invagga forskaren i en falsk säkerhet där materialet automatiskt antas vara korrekt, riktigt och inte på något vis manipulerat. I fallet Klavreströms bruk anser vi dock inte att det finns anledningar att tvivla på riktigheten i materialet. Detta då räkenskaperna, vilket tidigare nämnts, till stora delar och framför allt under den första delen av brukets historia upprättades för internt bruk och att det därför till synes inte kan föreligga någon anledning att frisera med siffrorna. Vidare vill vi poängtera att det i den här studien framför allt är strukturen och tekniken i redovisningen som undersöks varför mindre felaktigheter i de specifika siffrorna är av mindre betydelse.

Det finns också uppgifter om att brukets böcker granskades och avprickades av brukets revisor (Ekströmer C. J., 1974). Sådana avprickningar går fortfarande att skåda i materialet. Vidare kan förväntas att klagomål från arbetarna vid bruket borde ha framkommit vid större fel då deras löne- och naturautbetalningar var direkt kopplade till redovisningen. Detta antagande gäller i varje fall för de eventuella fel som var till nackdel för de anställda.

Arkivstudier erbjuder med sina särdrag, trots ovannämnda brister, fördelar som vidare bör behandlas. Fördelar med arkivmaterial är bland annat att det är stabilt, diskret och informationsrikt (Yin, 2007). Materialet är stabilt i det hänseendet att det finns möjlighet att återkomma till materialet. Om frågor uppstår under arbetet eller om specifik information ur det material som tidigare insamlats saknas går det enkelt att återvända till arkivet för att komplettera och göra ytterligare undersökning. Att materialet är diskret kan kopplas till faktumet att informationen inte är upprättad till en följd av studien och därmed

i mindre utsträckning kan bedömas vara påverkad av den. Detta till skillnad från andra metoder för insamling av empiriska material som exempelvis intervjuer eller deltagande observationer. Arkivets informationsrikedom kopplas naturligtvis till dess omfattning. I fallet Klavreströms bruk, med samlad redovisning över knappt 200 år, anser vi denna vara god.

5.1.2 Den kvalitativa ansatsen

För att uppnå syftet med vår uppsats stod valet mellan en kvantitativ eller kvalitativ metod för insamling och analys av vårt material. Den största, mest uppenbara och möjligen alltför simplifierade skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ forskning presenteras vanligen som att den kvantitativa forskningen är mer inriktad på siffror och kvantifiering medan den kvalitativa är mer inriktad på ord och tolkning vad gäller analys och datainsamling. (Bryman & Bell, 2013). Med hänsyn till de ovan nämnda skillnaderna mellan metoderna föll valet på ett mer kvalitativt arbetssätt som ger större utrymme för att tolka och sätta materialet i sammanhang. Den kvalitativa metoden innebär en öppenhet med vilken forskaren tillåts närma sig undersökningsmaterialet (Jacobsen, 2002).

Avgörande var övertygelsen att denna öppenhet var nödvändig för att kompensera för svårigheterna att i förväg operationalisera direkta sökresultat. Istället framarbetas en struktur för hur informationen ska sökas och bearbetas snarare än att exakt ange vad som eftersöks. Med denna bredare angreppsmetod på materialet fångas detaljer och nyanser i räkenskaperna lättare upp. Ett exempel på en sådan förändring som lättare fångas upp med denna metod är strukturen och ordningen av kontona i avräkningsboken. Detta då förändringarna sker så gradvis och är av en sådan karaktär att det inte direkt finns någon tydlig möjlighet att kvantifiera dem. Istället uppmärksammas dem genom en strukturerad metod för datainsamling och jämförelse samt övergripande okulär granskning av materialet.

Ytterligare en fördel med den kvalitativa metoden som Jacobsen (2002) presenterar är flexibilitet. Flexibiliteten i metoden skapar en möjlighet att i undersökningen av materialet inte bara gå på djupet med oförväntade upptäckter, utan också omarbeta den i förväg bestämda struktur med vilken materialet bearbetas.

Alternativet hade som nämnts varit att arbeta mer kvantitativt. Enligt Jacobsen (2002) kännetecknas den kvantitativa metoden av standardisering och kvantifiering av det

insamlade materialet. Risken med en kvantitativ metod för att besvara problemformuleringen och uppfylla syftet med uppsatsen hade varit att vi bara skrapat på ytan och inte kunna gå på djupet med förändringar som skett och faktorerna som påverkat. Med de för- och nackdelar som kännetecknas av de olika forskningsmetoderna föll, som nämnts ovan, valet på en kvalitativ metod. Det med anledning av att vi anser det är den lämpligaste med hänsyn till uppsatsens syfte och på grund av de stora och okända undersökningsmaterialet.