Utvärdering av modellen efter empirisk studie

7.2.1 Modellens svagheter

Tillämpningen av den teoretiska modellen i den empiriska studien har åskådliggjort vissa problem med den framarbetade strukturen. Detta gäller inte minst hur faktorerna har byggts upp och avgränsats från varandra. Den initiala tanken att använda väldigt vida och allomfattande faktorer har framför allt bidragit till problem i försöken att definiera förändringens drivkrafter enligt de framtagna faktorerna. Vidare har det också möjligen försvårat arbetet att på ett djupt och detaljerat sätt analysera resultaten., då de individuella förändringarna som har innefattats i samma påverkande faktor har kunnat bli sinsemellan

väldigt olika. Denna problematik blir särskilt tydlig i faktorn för produktionsteknisk utveckling samt allmän redovisningsutveckling.

7.2.1.1 Produktionsteknisk utveckling

Faktorn för den produktionstekniska utvecklingen lider främst av vad som måhända är ett semantiskt bekymmer, men det är en oerhört vid samling händelser som faller under en tämligen specifik term. Detta på grund av valet att inkludera den organisatoriska delen av produktionen inom faktorn. Grunden för detta, det vill säga Woodwards (1970) beskrivning av den intima kopplingen mellan produktionsteknik och organisation, är visserligen legitim, men leder också till att en brett spektrum av förändringar inkluderas under faktorn. Ett tydligt exempel ur den empiriska studien för detta gäller den förändrade bokslutsprocessen med vinst- och förlustkonto som behandlas under den tidiga Ekströmerperioden. Faktumet att den implementeringen av en verksamhetsuppdelad resultatredovisning sammanföll med att verksamheterna omstrukturerades gav antaget att ett samband mellan dessa två inte kunde uteslutas. Enligt definitionerna som sattes upp i den initiala teoretiska modellen ska en sådan organisatorisk omgörning falla under faktorn för produktionsteknisk utveckling, vilket också skedde. Därmed kom en grundläggande omstrukturering av organisationen att betecknas som en produktionsteknisk utveckling, vilket måste ses som missvisande.

7.2.1.2 Allmän redovisningsutveckling

Faktorn för den allmänna redovisningsutvecklingen kom att bli en faktor som agerade förklaring till ett flertal förändringar. Detta tyder naturligtvis på att faktorn är användbar för att förklara redovisningsutveckling, men också möjligen att faktorn är för innehållsrik. En mer snäv definition skulle kunna ge en bättre utgångspunkt för skarpare analys då förändringarna som innefattas under faktorn skulle ha fler likheter och strukturer lättare skulle kunna identifieras.

7.2.1.3 Faktorn för omvärld och marknad

Ytterligare en svaghet med modellen som framträder gäller faktorn omvärld och marknad. Problemet utgår från svårigheten att bryta ner den allomfattande faktorn till specifika händelser. Definitionen i den initiala modellen är snarast utformad så att den fångar upp allting som de tre andra faktorerna i modellen inte gör. Då grundtanken med den teoretiska modellen var att använda opreciserade och breda faktorer omfamnas de flesta

förändringar av de tre andra faktorerna. Detta leder till problemet att vad som karakteriseras som omvärld ofta har en indirekt påverkan på andra påverkande faktorer, men inte nödvändigtvis direkt på redovisningsförändringen. Detta skulle också kunna förklara avsaknaden av redovisningsförändringar i den empiriska studien som direkt kan kopplas till påverkan från företagets omvärld och marknad. Med anledning av detta lyfts faktorn för omvärld och marknad ur den reviderade modellen.

För att tydliggöra den grundläggande problematiken i faktorn enligt den initiala modellen kan den utökade redovisningen av koppar under den Eksiö Hofgårdska perioden användas som exempel. Omställningen av produktionen och implementeringen av en ny tillverkningsprocess betecknas som en produktionsteknisk utveckling, men för bruket vid den här tiden krävde det en samverkan med dess omvärld. Först och främst var bruket tvungna att ansöka om tillstånd hos Bergskollegiet för sådana produktionsförändringar vilket renderade ett behov av omvärldsförändring för att den produktionstekniska utvecklingen skulle uppstå. Vidare var kopparverksamheten tätt knuten till de omkringliggande kopparslagarna från vilka skrotkoppar köptes in samt de den bearbetade plåtkopparen såldes till.

Ytterligare ett exempel för att förtydliga resonemanget ovan går att finna i förändringen till följd av potatisens intåg i redovisningen. Vi har valt att kategorisera denna förändring som produktionsteknisk med tanke på de omgörningar som gjordes i lantbruksegendomen och dess verksamhet till följd av potatisen började hanteras. Det är dock svårt att blunda för potatisens inträde och framväxt i det svenska jordbruket och den ökade acceptansen och användningen av grödan som livsmedel, vilket snarare är att betrakta som en utveckling i brukets omvärld. I båda dessa exempel förefaller omvärlden föregå och lägga grunden för den produktionstekniska utvecklingen utan att detta framkommer i studien. 7.2.1.4 Avsaknad av hur redovisningsförändringar sker

Genomgående är också modellen helt fokuserad på vad som föregår redovisningsförändringen och inte hur den sker. En viss typ av information kring detta uppkommer i uppmärksammandet av de olika typerna av redovisningsförändringar, det vill säga i bedömningen om förändringen är att betrakta som inkrementell/strategisk eller reaktiv/proaktiv. Det finns dock utrymme att revidera dessa tankar.

Detta gäller inte minst då inga förändringar kunde påträffas som proaktiva. Som redan har diskuterats i den sammanfattande analysen av den empiriska studien förefaller det naturligt då studien per automatik eftersöker förändringar som har skett till följd av andra händelser. Därför finns det också anledning att ifrågasätta att en sådan parameter finns med i en modell som är utformad för undersökningar av påverkande faktorer till förändringar. I den reviderade modellen, som kommer att presenteras nedan, lyfts därför frågan om huruvida förändringen är reaktiv eller proaktiv ur modellen.

Den upparbetade modellen tar inte heller hänsyn till det praktiska arbetet att genomföra redovisningsförändring. En framträdande skillnad mellan ett flertal av de funna förändringarna i den empiriska undersökningen gäller tiden för implementeringen av förändringen Vissa förändringar innebar en direkt övergång och en ögonblicklig implementering. Detta framstod som extra tydligt vid byten av böcker, exempelvis övergången till dagbok. Den nya dagboken och den nya teknik som tillämpades i denna användes konsekvent från det att bytet skedde vid övergången till ett nytt räkenskapsår. De tidigare använda böckerna, det vill säga kassabok och journaler, slutade helt tvärt att föras. Som kontrast till dessa ögonblickliga förändringar framträder implementeringen av avskrivningar som redovisningsteknik. Detta var istället en gradvis process där ett konto upprättades i kapitalboken som stod oanvänt i ett antal år. Den teknik som senare kom att användas justerades sedan löpande och den slutliga metoden för avskrivningar står först att finna knappt 20 år efter det att kontot först förekommer i böckerna. Ett ytterligare exempel finns i bytet av värdeenhet under den Eksiö Hofgårdska perioden där en övergångsperiod under vilken två värdeenheter användes i böckerna. Sammantaget finns i den tidigare använda modellen inget beaktande av den tid det tar att implementera och faktiskt använda en redovisningsförändring vilket utgör ett möjligt sätt att ytterligare särskilja olika typer av redovisningsförändringar och därmed fördjupa en analys.