Externa faktorer

4.2.4.1 Omvärld och marknad

Omvärld och marknad som faktor ser till hur yttre förutsättningar samverkar med

organisationens verksamhet. Den beaktar svängningar i den branschspecifika marknaden och också avgörande politiska och ekonomiska händelser som påverkar organisationen.

Figur 3

Omvärld och marknad som en förklarande faktor i modellen ger ett bredare perspektiv vad gäller att fånga upp de fenomen som påverkar en organisation. Det erbjuder framför allt ett komplement till de interna faktorerna som tidigare har diskuterats. Användandet av omvärld och marknad i modellen grundar sig på ett antagande om att organisationer inte kan existera i ett vakuum utan ständigt påverkas av andra organisationer och

Interna faktorer

Produktion Ägare & l.

Externa faktorer

världsomvälvande händelser. Organisationers ständiga interagerande med varandra leder till att organisationerna också ofrånkomligt på olika sätt påverkas av varandra. Dessutom förekommer reglering av organisationers verksamhet och agerande vilket utgör en yttre kraft som styr och avgränsar organisationens möjliga agerande.

Det är inte nödvändigtvis helt enkelt att särskilja specifika förändringar från den omvärld de görs i. Littleton (1933) exemplifierar detta med att framväxten av den dubbla bokföringen skedde först under medeltiden. Detta på grund av att det var först då karaktären på den tidens handel motsvarade förutsättningarna för den dubbla bokföringen, vilket ledde till en snabb gemensam metod för den dubbelsidiga bokföringen.

Chandler och Daems (1979) beskriver en skillnad i hur amerikanska företag och europeiska företag tar till sig, använder och utvecklar redovisning som beror på grundläggande kulturella, sociala, ekonomiska och juridiska skillnader. Detta skapade en situation där amerikanska företag, till skillnad från sina europeiska konkurrenter, snabbare utvecklade sina redovisningsrutiner. Detta då de saknade traditionella europeiska former av övervakning och struktur med involverade ägarfamiljer, formella eller informella klassystem och förtroenderelationer. Ett sätt att kompensera för detta var redovisning. Studien visar på hur allmän kultur i företagets omvärld kan påverka den redovisnings som förs.

I förekommande fall går det också att finna en kombination av omvärld och marknad som drivare av redovisningsutveckling. Exempelvis förklarar Bhimani (1993) reformer av redovisningen hos den franska biltillverkaren Renault under det tidiga 1900-talet som påverkad av två saker, dels den extrema konkurrensen från amerikanska biltillverkare men också de stora maskin- och vapenbeställningarna som gjordes av den franska staten under första världskriget. Bhimani (1993) poängterar vidare att första världskrigets påverkan på redovisningen skedde på flera sätt. Resursbrister och ransoneringar tvingade fram en översyn av kostnadsredovisningen. Den ökade statliga inblandningen i verksamheten ledde till fler krav på exaktare övervakning och mer utförlig statistik över produktionen. Dessutom förenklades genomförandet av större förändringar av de patriotiska vindar som rådde i landet och minskade det allmänna motståndet hos arbetare till ökad övervakning och kontroll (Bhimani, 1993).

Valet att göra omvärld och marknad till en gemensam faktor i modellen grundar sig på förekommande svårigheter att separera de två till följd av att de två är intimt kopplade. Den marknad på vilken företaget agerar är placerad i företagets omvärld. Skeenden i omvärlden kan därför förväntas ha effekt på marknaden. Detta exemplifieras tydligt i Bhimanis (1993) studie och fallet Renault som presenterades ovan där första världskriget förändrade villkoren för bilföretaget genom ökade beställningar. Att tydligt separera de två riskerar att sluta i godtyckliga antaganden om vilka händelser som bör placeras under vilken faktor.

4.2.4.2 Allmän redovisningsutveckling

Faktorn för allmän redovisningsutveckling beaktar organisationens tendens att ta hänsyn till och efterlikna den redovisningsutveckling som sker i dess omvärld. Detta innefattar redovisningsförändringar som sker till följd av nya regler från lagstiftare eller direktiv från redovisningsauktoriteter såväl som generella tendenser och trender inom redovisning.

Figur 4

Allmän redovisningsutveckling används inom den teoretiska modellen för att uppmärksamma problemet med att dra en gräns mellan specifika organisationers utveckling och den allmänna och övergripande utvecklingen. Det finns ofrånkomligen ett samspel mellan de två. I dess kärna består den allmänna utvecklingen av de samlade förändringarna som sker inom de individuella organisationerna. Samtidigt kan de individuella organisationerna i sin tur ta till sig och tillämpa de allmänna förändringar som sker. Det är också med det sistnämnda fenomenet som man med institutionell teori försöker förklara redovisningsutveckling. Faktorn allmän redovisningsutveckling är därför menad att bland annat beakta de isomorfistiska krafter som institutionell teori beskriver.

Interna faktorer

Produktion Ägare & l.

Externa faktorer

Det finns en uppsjö av händelser och företeelser inom den allmänna redovisningsutvecklingen som kan tänkas påverka den specifika organisationen. Först och främst måste direkt tvingande regler och lagar nämnas. Dessa kan av naturliga skäl förväntas styra företags redovisningsmetoder. Därtill finns andra auktoriteter inom området, i form av organisationer och personer, som genom uttalanden, direktiv och läroböcker kan förväntas påverka hur redovisning betraktas. Debatten kring begreppet god redovisningssed och försöken att definiera vad detta är kan fungera som ett lämpligt exempel på en diskussion kring hur redovisning bör göras. (Nilsson S. , 2010). Anisette (2000), genom sin studie av hur rester från det brittiska styret i Trinidad & Tobago cementerar redovisningsstrukturer poängterar normgivares, såväl inhemska som utländska, kraft att styra både positiv och negativ utveckling av redovisning. Denna typ av mekanismer blir ett tydligt exempel på normativa isomorfistiska krafter. Utöver detta måste allmänna trender inom redovisning beaktas. Sådana kan representera härmande isomorfistiska krafter.